Att impact-drivna idéer och kunskapsimplemetering har ett stöd liknande det som erbjuds av Sveriges inkubatorer kan vara nödvändigt för att överbrygga de hinder som är särskilt utmanande när innovationer ska implementeras i en vårdkontext. Programmet Healthcare Innovation Lab ska stödja utvalda projekt i deras resa mot implementering av förbättringsinitiativ i vården.

Kort sammanfattning

För att viss kunskap från svenska lärosäten ska komma till nytta i vården behövs ett särskilt stöd från innovationsekosystemet. Detta gäller innovationer och forskningsresultat som har ett primärt fokus att skapa impact och ej nödvändigtvis ska bli vinstdrivande, så kallade sociala innovationer.

Healthcare Implementation Lab är ett pilotprogram för implementeringsstöd i vården, gemensamt ledd av innovationsstödet LiU Innovation inom Linköpings Universitets samverkansenhet och Förbättring och Innovation på Region Östergötland. Det startades för att fylla ett tomrum i innovationsekosystemet i Östergötland och ska vara en preinkubator för implementeringsprojekt som siktar på att förbättra och effektivisera vården för patienter, eller arbetsmiljön för vårdpersonal.

Två till fem utvalda projekt per år får tillgång till rådgivning, kompetenshöjande insatser samt ett utökat nätverk inom innovationsekosystemet och vården. Pilotprojektet har gett ökad kompetens och vidgade nätverk, samt synliggjort regionala strukturella förbättringsområden.

Viktiga lärdomar handlar om vikten av att arbeta aktivt och agilt med implementering i specifika case, att det kan krävas multisektoriellt samarbete och mycket stöd för att föra in innovativa lösningar i stora och komplexa organisationer samt att det behövs mer effektiv implementering för att förhindra att kunskap från forskning går förlorad eller tar för lång tid att överföra till vården. Vården behöver ha ett innovationsuppdrag för att tid, resurser och stödfunktioner ska dediceras till just implementering.

Kategori

• Forskning och innovation
• Hälsa och sjukvård

Exempel från

Linköpings Universitet och Region Östergötland

Tidsperiod

Projektet inleddes under våren 2024 och drivs i pilotform fram till december 2025.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Under hösten 2023 genomfördes ett antal Peer Reviews med syfte att Sveriges regioner med universitetssjukhus skulle lära av varandra och identifiera styrkor och svagheter. Tillsammans med andra besökte LiU:s innovationsrådgivare Örebros Innovationsekosystem kopplat till Hälso- och sjukvården (HoS). Där presenterades Örebros Social Impact Lab som bland annat arbetat med satsningar riktat mot HoS sedan 2017. Den här satsningen på impact-fokuserade initiativ och det tillhörande stödet fanns vid tillfället inte att få från LiU:s innovationsstöd, vilket identifierades som en brist för innovationsekosystemet för Life Science i Linköping.

Enligt Socialstyrelsen genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år om god kunskap om implementering finns. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. Arbete med att tillgodose kunskapen som krävs för effektiv implementering är med andra ord väl värt tiden och mödan.

För att tillgodose behovet av stöd till implementeringsengagerade forskare vid Linköpings Universitet, och på så sätt tillvarata kunskapen som finns på universitetet, grundades ett Healthcare Implementation Lab tillsammans med Region Östergötland (RÖ). I labbet skulle forskning från LiU stödjas mot implementering av kunskap, produkter och processer i vården i RÖ.

Målsättningen är att varje projekt som antas ska göra tydliga framsteg på vägen mot implementering i vården med hjälp av programmet.

Genomförande

Labbet efterlyste deltagare under våren och sommaren 2024, med sista ansökningsdag i september. Urvalet gjordes av två innovationsrådgivare från LiU Innovation och två från Förbättring och Innovation (F&I) på RÖ. Varje utvalt case fick en innovationsrådgivare från LiU och en från RÖ.

De utvalda deltagarna fick ett uppstartsmöte med sin rådgivarduo i december och under 2025 träffades deltagarna och rådgivarna 2–4 gånger i månaden. Träffarna användes för tre olika syften: avstämning, workshoparbete och kompetenshöjande insatser. Arbetet följdes upp och planerades löpande.

Pilotåret med HIL kommer att utvärderas grundligt i slutet av 2025, med hjälp av deltagarna och rådgivarna. Arbetet presenteras även i samband med Siish Peer review under hösten 2025, samt i ett webbinarium arrangerat av Siish med syfte att sprida arbetssätten som använts för att driva HIL.

Eftersom projektet drevs genom Siish finansierades merparten av rådgivarnas tid huvudsakligen genom det projektet.

Det här har arbetet lett fram till

Först och främst har tre implementeringsprojekt med syfte att överföra evidensbaserad kunskap till vården kommit närmare sina mål tack vare stödet från HIL. Regelbundna avstämningar, kompetenshöjande insatser och workshoppar har hållit teamen fokuserade på att förflytta sig framåt och anpassa sig efter kontexten. Genom driften av HIL har även LiU och RÖ arbetat mer intensivt med implementeringsprocesser, vilket har ökat vår respektive kompetens inom området samt vidgat nätverken inom våra respektive verksamheter. Varje case har olika styrkor och förbättringsområden och därmed stöter de på olika hinder. Genom arbetet med att ta sig förbi dessa hinder får vi som stödfunktioner mer kompetens om implementeringsarbete. Dessutom har vi identifierat våra egna styrkor, barriärer och områden för överlappande verksamhet där vi vinner på samverkan och överhörning, samt etablerat starka och beständiga samarbetsprocesser för framtida arbete med implementering av innovation i hälso- och sjukvården. Utöver operativa lösningar på problem har arbetet synliggjort regionala strukturella förbättringsområden, vilket kan bemötas genom andra insatser.

De viktigaste slutsatserna

• Att arbeta aktivt och agilt med implementering i specifika case är essentiellt för att öka en verksamhets kapacitet för införandet av innovativa lösningar.
• Att föra in innovativa lösningar i stora och komplexa organisationer (som vården) kan kräva multisektoriellt samarbete och mycket stöd. Det behövs även en drivande projektledare.
• Alldeles för mycket kunskap från forskning går förlorad eller tar för lång tid att överföra till vården om vi inte implementerar mer effektivt. Det krävs att vården har ett innovationsuppdrag för att tid, resurser och stödfunktioner ska dedikeras till just implementering.

Fördjupning

Kortare väg till samhällsnytta för hälso- och sjukvården Länk till annan webbplats.

Kontakt

• Frida Niss
• Innovationsrådgivare
• LiU Innovation, Samverkansenheten, Linköpings universitet
  frida.niss@liu.se
• innovation@regionostergotland.se