Hoppa till sidans innehåll

Kostnad per patient – så fungerar metoden och databasen

Kostnad per patient (KPP) visar vad varje individuell vårdkontakt kostar. SKR stödjer införandet av patientrelaterad kostnads­redo­visning i sjukvården, samordnar arbetet nationellt och samlar in data från regionerna. Syftet är att möjliggöra jämförelser, analyser och bättre planering i sjukvården.

SKR ansvarar för att KPP-data från sjukhusen samman­ställs i en databas. Uppgifterna i databasen bildar ett under­lag för utveckling av metoder för jämförelser, analyser och ersättningar inom sjukvården. Arbetet sker i nära sam­arbete med regioner och sjukhus.

Fyra huvud­uppgifter i arbetet

SKR:s arbete med KPP har fyra huvuduppgifter:

  1. Verka för att enhetliga principer används i regionerna för KPP-beräkningar så att jämförelser underlättas.
  2. Sammanställa KPP-data från sjukhusen för varje år i en databas, den så kallade nationella KPP-databasen.
  3. Förvalta och utveckla NordDRG i samarbete med Socialstyrelsen. Detta sker inom ramen för ett gemen­samt nätverk, Nätverket för patientklassificering (NPK).
  4. I samarbete med regioner och sjukhus utveckla metoder för jämförelser, analyser och ersättningar inom sjuk­vården med hjälp av KPP- och DRG-data. Grunden för detta arbete är den nationella KPP-databasen.

NordDRG är ett system för klassificering av vårdkontakter och står för Nordiska ländernas samarbete med DRG (Diagnosis Related Groups).

Retrospektiva DRG-viktlistor

Socialstyrelsen ansvarar för arbetet med DRG. Social­styrelsen tar fram prospektiva DRG-viktlistor (prognostiserade vikter) varje år för somatisk och psykiatrisk vård.

Prospektiva DRG-viktlistor, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

SKR ansvarar för KPP-databasen och tar fram retrospektiva DRG-viktlistor varje år utifrån utfall i KPP-databasen.

Introduktionsfilmer

SKR och Socialstyrelsen arrangerade ett gemensamt webbinarium 2021 med fokus på utbildning inom DRG och KPP.

Introduktion till DRG-systemet

Här berättar Ralph Dahlgren från Socialstyrelsen om hur DRG-systemet fungerar. Längd: 60 minuter.

DRG-vikter, poäng och viktlistor

Jessica Sundberg,utredare på Socialstyrelsen berättar om vad DRG-vikter är, hur och vad man kan använda de till. Längd 10 minuter.

Om Nord DRG Explorer

Liselott Säll, utredare på Socialstyrelsen visar och berättar bland annat om hur man kan göra en sökning efter DRG baserat på diagnos. Längd cirka 8 minuter.

Nätverk för samstämmighet

Alla regioner utom region Gotland har idag infört KPP-redovisning för en eller flera verksamhetsgrenar. För att uppnå nationell samstämmighet inom KPP-området har ett antal grupper och nätverk bildats:

  • KPP-kontaktpersoner har utsetts av samtliga regioner.
  • Ett nätverk för KPP-arbetet. Nätverksmöten sker 2 gånger per år.
  • En expert/referensgrupp för utvecklingen av KPP-principer och modell. Gruppen består av representanter från alla regioner som har infört KPP.

Publikationer

Nationella KPP-principer (2025) Länk till annan webbplats.

KPP och DRG – så funkar det

Kostnad per patient är en metod för att räkna ut vad en viss vårdkontakt kostar. Med KPP kan vårdcentraler, sjukhus och regioner jämföra sig med varandra och se om den vård de erbjuder kostar mer eller mindre än på andra ställen.

För att kunna jämföra, planera och budgetera vården behöver regionerna veta vad vårdkontakterna de produ­cerar kostar. Det är inte helt enkelt, eftersom olika vård­kontakter kräver olika mycket resurser. Det är till exempel stor skillnad på rutinmässig blodtrycksmätning och hjärtkirurgi.

KPP är en metod för att räkna samman alla kostnader som kan knytas till en specifik vårdkontakt. KPP samlar data från olika system för att ge en helhetsbild och omfattar all vård, oavsett hur den finansieras. Man kan beskriva KPP som en metod för att beräkna värdet av regionens samlade vårdproduktion och fördela den per vårdkontakt och patient.

En process i fyra steg

Beräkningen av KPP är en process i fyra steg:

Steg 1. Beräkning av kostnaden för vårdproduktionen

Utgångspunkten för beräkningen är totalkostnadsbokslutet (TKB) eller totalkostnadsredovisning (TKR). För att få fram kostnaden för vårdproduktionen räknas alla kostnader av som inte anses vara produktionsrelaterade, till exempel köpt vård, ambulans och sjukresor, forskning och utbild­ning, hjälpmedel och kostnader som rör den politiska styrningen, samt kostnader som inte ska ingå enligt KPP-principerna. Kostnaden för all egenproducerad vård ingår, oavsett hur den finansierats.

Steg 2. Fördelning på direkta och gemensamma (indirekta) kostnader

Kostnaderna för vårdproduktionen fördelas på de olika producerande enheterna, till exempel vårdavdelning, mottagning, intensivvårdsavdelning, operations­avdelning etcetera. Det är dels direkta kostnader som den produ­cerande enheten har budget för, som vård­personal, medicinska tjänster, laboratorietester, röntgen eller operationer, dels gemensamma kostnader som delas mellan flera enheter, som administration, IT och lokaler.

Steg 3. Kalkylering

I steg 3 kalkyleras kostnader för varje typ av vårdhändelse och vårdtjänst som producerats under perioden.

Steg 4. Matchning

I det fjärde och sista steget matchas kostnaderna med specifika vårdkontakter. Nu vet vi vad de specifika medi­cinska tjänsterna i vårdkontakten kostat, till exempel kostnad för vårdpersonal, röntgen, laboratorietester eller andra händelser, och vi vet hur stor del av de gemensamma kostnaderna för lokaler, administration och IT som just den här vårdkontakten genererat.

Jämförelser med hjälp av KPP

SKR ansvarar för att samordna KPP-arbetet på nationell nivå och samlar in data till den nationella KPP-databasen. Data som levereras dit ska vara beräknade utifrån aktuella Nationella KPP-principer.

Det främsta syftet med KPP är att kunna jämföra sjukhus, kliniker och andra enheter med varandra, vilket i sin tur kan ge grund för verksamhetsutveckling. De dyraste vård­kontakterna (ytterfallen, de 5 procent med högst kost­nader) märks upp för att få en mer rättvisande jämförelse.

Jämförelsen sker utifrån resterande 95 procent, de så kallade innerfallen. Men eftersom olika vårdenheter producerar olika vård och kan ha olika sammansättning av patienter kräver jämförelsen ytterligare justeringar för att inte halta. Det sker genom det så kallade DRG-systemet, som gör det möjligt att vikta vårdkontakter utifrån resursförbrukning.

Diagnos­relaterade grupper (DRG)

DRG står för diagnosrelaterade grupper. När läkare eller annan vårdpersonal gör journalanteckningar använder de ett system med specifika koder för diagnoser och åtgärder. Det finns ungefär 12 000 diagnoskoder och 8 000 åtgärdskoder.

För att underlätta analys och uppföljning av verksamheten samlas diagnoser och åtgärder som är medicinskt likartade och ungefär lika resurskrävande i diagnosrelaterade grupper.

I de nordiska länderna används NordDRG, som består av drygt 1 900 DRG inom den somatiska och psykiatriska öppen- och slutenvården samt primärvården. Socialstyrelsen ansvarar för förvaltning och utveckling av det svenska DRG-systemet.

DRG grupperas efter huvuddiagnos, bidiagnoser och åtgärdskoder, i vissa fall även ålder och kön, det vill säga uppgifter som finns i journalsystemet.

DRG-vikter – exempel och beräkning

Med hjälp av KPP kan DRG-grupperna kostnadsberäknas, vilket i sin tur ger möjlighet att skapa så kallade DRG-vikter. Utgångspunkten är den nationella genomsnittskostnaden för ett somatiskt vårdtillfälle, som ges vikten 1. Utifrån det nationella genomsnittet kan DRG-vikten beräknas för olika DRG-grupper.

Vi tar ett par fiktiva exempel:

Vaginal förlossning utan komplikationer ingår i DRG P05E, som har en snittkostnad på 30 000 kronor i den nationella KPP-databasen.

Om genomsnittskostnaden för ett vårdtillfälle är 55 000 kronor, får vaginal förlossning utan komplikationer DRG-vikten 30 000/55 000 = 0,5455.

Större tarmoperation med komplikationer ingår i DRG F05C som har en snittkostnad i KPP-databasen på 145 000 kronor. Den operationen får DRG-vikten 145 000/55 000 = 2,6364.

Med hjälp av DRG kan man på ett överskådligt sätt beskriva patientsammansättningen på olika sjukhus eller i olika regioner. Eftersom DRG-systemet tar hänsyn till resursförbrukning kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende produktivitet, beräknat som kostnad per DRG-poäng (som är ett annat sätt att använda DRG-vikterna). En klinik med lägre kostnad per DRG-poäng har bättre produktivitet än kliniker med högre kostnad. Det samma gäller om kliniken producerar fler DRG-poäng än andra kliniker, men till samma kostnad.

DRG-poäng avspeglar patientsammansättning

Ett praktiskt exempel från 2020 kan illustrera hur det fungerar:

Om vi jämför kostnad per vårdtillfälle vid de sex universitets­sjukhusen ligger Karolinska drygt 60 procent över Örebro. Det ser alltså ut som om vården kostar mycket mer i Stockholm än i Örebro.

Men när vi räknar bort ytterfallen, det vill säga de 5 procenten dyraste vårdtillfällena, minskar skillnaden till 35 procent. Det indikerar att Karolinska producerat ett antal mycket resurskrävande vårdtillfällen som drivit upp snitt­kostnaden per vårdtillfälle.

Om vi dessutom tar hänsyn till DRG-viktningen minskar skillnaden ytterligare till ungefär 10 procent. Det indikerar att Karolinska har en högre andel mer resurskrävande patienter än Örebro.

Den kvarvarande skillnaden på 10 procent kan inte förklaras med sammansättningen av patienter utan beror sannolikt på andra saker. Skillnaden är i vart fall inte så stor som den först såg ut att vara. (Och nu är det inte heller Örebro som har den billigaste vården, utan Sahlgrenska i Göteborg.)

Nationell KPP-databas

KPP databaser innehåller kostnadsuppgifter för den specialiserade somatiska och psykiatriska vården samt primärvård. I de analysrapporter som finns tillgängliga visas i de flesta fall bara de tre senaste årens uppgifter.

Vissa rapporter är öppna och andra kräver att behörighet. Om du arbetar inom en region finns möjlighet att ansöka om inlogg till behörighetsskyddade rapporter som inne­håller mer detaljerade uppgifter. Då går det även att spara egna rapporter baserat på den data som finns i visuali­serings­verktyget. Ansök om behörighet via formu­läret längst ner på sidan.

KPP-databasen fungerar inte med Microsoft Edge. Använd därför webbläsare som Chrome eller Firefox för att öppna rapporterna.

Kostnadsuppgifter inom tre områden

Det finns tre olika ingångar i KPP-databasen.

KPP Specialiserad somatisk vård

Databasen innehåller cirka 1,2 miljoner somatiska klinikvårdtillfällen vilket är drygt 94 procent av samtliga vårdtillfällen inom den svenska specialiserade somatiska slutenvården.

För den öppna vården är motsvarande siffra 16,5 miljoner öppenvårdskontakter vilket motsvarar cirka 74 procent av den samlade specialiserade somatiska öppenvården.

KPP Specialiserad psykiatrisk vård

Databasen innehåller cirka 70 000 slutenvårdstillfällen och cirka 3,3 miljoner öppenvårdskontakter vilket motsvarar ungefär 68 procent, respektive 51 procent av all speciali­serad psykiatrisk vård.

Anledningen till att det är en lägre täckningsgrad än somatiken är att det är färre regioner som gör KPP för psykiatri. Dessutom ingår inte en större del av den privat drivna vården i KPP-databasen.

KPP Primärvård

Databasen innehåller cirka 16,9 miljoner öppenvårds­kontakter för år 2022 vilket motsvarar ungefär 30 procent av all primärvård.

Precis som i psykiatrin är det färre regioner som gör KPP för primärvård än för den somatiska vården. En större del av primärvården är dessutom i privat regi, vilket inte är med i nationella KPP-databasen.

Introduktionsfilm KPP

Jan Sölch, handläggare på SKR berättar i ett seminarium från 2021 om grunderna i KPP-databasen. Därefter berättar Mikael Havasi, handläggare SKR om hur man använder databasen. Längd: 45 minuter.

Behörighet och inloggning

För att få behörighet att logga in till databasen krävs att du arbetar inom en region.
Fyll i formuläret för att få behörighet. Samtliga fält är obligatoriska.

Jag är inte en robot * (obligatorisk)

Läs mer på https://skr.se/dataskydd

Insamling av data

Här finns information och anvisningar för inlämning av KPP-data. Insamling av KPP-data till SKR görs årsvis under våren.

KPP-data för 2024 lämnas in till SKR 14 april till 9 maj 2025.

Anvisningar, layout inrapportering till nationella KPP-databasen (pdf) pdf, 861 kB.

Förutsatt att inlämning sker i tid kan KPP-databasen vara uppdaterad med fjolårets data och tillgänglig på SKR:s webb i slutet av juni.

Tillgång till FTP-plats

Inlämning av textfiler sker via SKR:s FTP-plats. Fyll i formu­läret nedan för att få behörighet och mer information. Samtliga fält är obligatoriska.

Jag är inte en robot * (obligatorisk)

Läs mer på https://skr.se/dataskydd

Kontaktpersoner i regionerna

KPP-kontaktpersoner har utsetts av samtliga regioner.

Region Blekinge

Region Dalarna

Region Gotland

Region Gävleborg

Region Halland

Region Jämtland Härjedalen

Region Jönköping

Region Kalmar

Region Kronoberg

Region Norrbotten

Region Skåne

Region Stockholm

Region Sörmland

Region Uppsala

Region Värmland

Region Västerbotten

Region Västernorrland

Region Västmanland

Västra Götalandsregionen

Region Örebro

Region Östergötland

Uppföljning och sammanställning

Varje år uppdaterar SKR den nationella KPP-databasen genom att samla in regionernas lokala KPP-databaser. Databasen innehåller specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård och primärvård. Här presenteras en översiktlig sammanställning för 2023.

KPP innebär att kostnader beräknas för varje individuell vårdkontakt i egenregin hos regionerna. Till största delen består sammanställningen av regionernas egen verksam­het men i den specialiserade vården finns det med enstaka privata utförare.

För att göra jämförelser och ta hänsyn till patientmix (vårdtyngd hos patienterna) använder sig KPP av en sekundär klassificering av vårdkontakterna, DRG. Kostnad per DRG-poäng är ett mått för produktivitetsmätning. Ju lägre kostnad per DRG-poäng desto högre produktivitet.

Dyraste vårdkostnaderna

För att göra materialet ännu mer jämförbart så märker SKR ut de dyraste vårdkontakterna och kallar dem för ytterfall. I slutenvården är det de 5 procent dyraste vårdkontakterna som är ytterfall. Det motsvarar cirka 20 procent av kostnaderna. I öppenvården är det de 3 procent dyraste vårdkontakterna som är ytterfall. Övriga vårdkontakter kallas för innerfall.

Alla jämförelser sker utifrån innerfall samt i löpande priser om inget annat anges. Sammanställningen presenteras som grafer i ett samlat material.

Sammanställning grafer nationella KPP-databasen 2024 (pdf) pdf, 2 MB.

Enkätsvar regionernas KPP-system 2023

För år 2023 inkom totalt inkom 24 svar på frågeformuläret som bestod av 17 frågor. Regionerna har lämnat ett svar för alla sjukhus/vårdinrättningar inom deras region.

Undantaget är region Stockholm där de enskilda sjukhusen har svarat enskilt. Svar saknas från nio sjukhus i region Stockholm. Sjukhusen i Stockholm som har skickat svar är Karolinska sjukhuset, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Sankt Görans sjukhus och Södertälje sjukhus.

Resultat per enkätsvar

Svar och kommentar finns under respektive fråga.

1. Har ni fördelat all relevant OH-kostnad som berör sjukvårdsproduktionen till de vård­producerande enheterna?

  • Ja: 24
  • Nej: 0

Alla regioner fördelar ut all relevant OH-kostnad.

2. Har ni haft större investeringar i fastig­heter, maskiner och inventarier som kostnads­förts direkt på resultat­räkningen och belastat KPP?

  • Ja: 0
  • Nej (alla större investeringar har hanterats via balansräkningen och skrivs av planenligt): 24.

Ingen har kostnadsfört större investeringar direkt i resultaträkningen.

3. Hur hanterar ni kostnader för AT/ST-läkare?

  • Samtliga kostnader för AT/ST-läkare finns med i KPP: 10
  • En del av kostnaderna finns med i underlaget för vårt KPP: 13
  • Ingen del av våra AT/ST-läkarkostnader finns med i vårt KPP: 1

10 av 24 har med samtliga kostnader för AT/ST-läkare. Det visar på svårigheten att särskilja kostnaderna för AT/ST-läkare. Det riktiga är att endast ha med kostnader för AT/ST-läkare när de utför vård som registreras som vårdkontakt.

4. Har ni kostnader för patienhotell i ert KPP och hur har ni fördelat den?

  • Ja, kostnaden fördelas schablonmässigt till berörda kliniker: 9
  • Ja, kostnaden fördelas till rätt vårdkontakt: 4
  • Nej: 11

Av de vårdgivare som har patienthotell är det Norrbotten, Skåne, Gävleborg och Karolinska som fördelar kostnaden till rätt kontakt.

5. Hur hanterar ni kostnader för rekvisitionsläkemedel i ert KPP?

  • All kostnad för rekvisitionsläkemedel fördelas ut schablonmässigt på vårdkontakterna: 8
  • All kostnad för rekvisitionsläkemedel fördelas ut till rätt vårdkontakt med rätt kostnad: 4
  • Blandad hantering: 12
  • Vi har inga kostnader för rekvisitionsläkemedel: 0

Flertalet av regionerna/sjukhusen har en blandad hantering där de både kan knyta vissa läkemedel till rätt kontakt och fördelar kostnader schablonmässigt. Östergötland, VGR, Värmland och Södertälje sjukhus fördelar rätt kostnad till rätt kontakt.

6. Har ni redovisat kostnader för några dyrare material?

  • Ja: 21
  • Nej: 3

Jämtland/Härjedalen, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus har inte redovisat kostnader för dyrare material.

7. Finns kostnader för sjuktransporter under ett pågående slutenvårdstillfälle med i ert KPP?

  • Ja, vi tar med sjuktransportkostnader som utförs under ett pågående vårdtillfälle: 4
  • En del av dessa kostnader finns med i underlaget: 2
  • Nej, alla kostnader för sjuktransporter under ett vådtillfälle har exkluderats: 11
  • Nej, vi har inga sjuktransporter under ett vårdtillfälle: 7

Halland, Västmanland, Östergötland och Sankt Görans sjukhus i Stockholm tar med kostnader för sjuktransport under pågående slutenvårdstillfälle.

8. Hur hanterar ni kostnader för forskning­/ utveckling (FOU)?

  • Vi har inga kostnader för FOU: 3
  • Samtliga kostnader för FOU finns med: 1
  • Vi exkluderar samtliga kostnader för FOU: 18
  • En del av dessa kostnader finns med i underlaget: 2

De flesta exkluderar samtliga kostnader för FOU.

9. Har ni haft några större jämförelse­störande engångsposter, reaförluster/ nedskrivningar, omstrukturerings­kostnader som belastat kostnaden i ert KPP?

  • Ja: 0
  • Nej: 24

Ingen har en jämförelsestörande engångspost.

10. Använder ni något system för vårdtyngds­mätning på slutenvårds­avdelning för att differentiera omvårdnadskostnaden per inneliggande patient (förutom IVA)?

  • Ja: 1
  • Nej: 23

Skåne (SUS) uppger att man använder vårdtyngds­mätningssystem på Thorax.

11. Kostnadsberäknar ni alla kvalificerade distanskontakter i ert KPP (brev/telefon och andra fjärrkontakter)?

  • Ja, vi kostnadsberäknar alla typer av kvalificerade distanskontakter: 23
  • Nej, vi kostnadsberäknar inga typer av distanskontakter i vår KPP-modell: 1
  • Nej, vi kostnadsberäknar inte vissa kvalificerade distanskontakter i KPP: 0

Södertälje sjukhus i Stockholm kostnadsberäknar inga distanskontakter.

12. Har ni tagit hänsyn till permissionsdagar i den psykiatriska slutenvården?

  • Ja: 18
  • Delvis: 0
  • Nej: 1
  • Lämnar inte KPP för psykiatrisk slutenvård: 5

Halland har inte tagit hänsyn till permissionsdagar.

13. Har ni exkluderat verksamhet som ska KPP-beräknas men som inte har vård­kontakter som kan KPP-beräknas?

  • Ja: 8
  • Nej: 16

Det är åtta som uppger att de har exkluderat verksamhet som ska KPP-beräknas. Det som nämns är till exempel mammografi, sprututbytesmottagningar, cellprovtagning. Sörmland har inte med Karsudden som är ett rättspsykiatriskt sjukhus.

14. Har ni samma krypteringsnyckel för person­nummer som föregående år?

  • Ja: 24
  • Nej: 0

Ingen har bytt krypteringsnyckel.

15. Har ni avsteg från KPP-principerna eller andra jämförelsestörande omständigheter som inte har berörts i tidigare svar men som bör nämnas?

  • Ja: 2
  • Nej: 22

Sammantaget inga betydande avvikelser från KPP-principerna eller betydande jämförelsestörande omständigheter.

16: Har ni följt KPP-principerna vad gäller pensionskostnader, dvs har ni använt SKR:s schablon för sociala avgifter inklusive pensioner?

  • Ja: 15
  • Nej: 9

De flesta har följt KPP-principerna. Nio stycken har inte gjort det men skillnaden i procentsats är marginell.

17. Vilket/vilka system använder ni när ni gör KPP?

  • Logex (inkluderar Ecomed, Prodacapo): 15
  • Astrada: 4
  • Egenutvecklat system: 1
  • En blandning av de olika alternativen: 4

15 stycken gör KPP i något av Logex-system. Men fyra har en blandning av olika kalkyleringssystem och matchningssystem.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan