Vanliga frågor och svar om ny socialtjänstlag

Insatser används som en övergripande benämning för den rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp som socialtjänsten kan erbjuda. Det gäller oavsett om den ges efter behovsprövning eller utan individuell behovsprövning.

I nya socialtjänstlagen delas insatser upp i två separata bestämmelser:

• Insatser för personliga behov
• Insatser för ekonomiska behov

Insatser för personliga behov kan ges även utan individuell behovsprövning.

Ja, i regel bedöms olika former av öppna mötesplatser vara en insats.

I nya socialtjänstlagen används begreppet insatser mer enhetligt – som övergripande benämning för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Fler verksamheter kommer att omfattas än vad många tidigare tänkt.

Se proposition 2024/25: 89 s. 667

Nej. En insats är en aktivitet som är inriktad på ett visst resultat och som ges till en enskild för att tillgodose ett behov. Familjehem tar del av utbildningen som uppdragstagare och inte som enskilda. Det är därför inte en insats.

Se proposition 2024/25:89 s. 667

Ja, men bara om det är en verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen och riktar sig till enskilda.

Om verksamheten bara bedrivs med stöd av annan lag, till exempel bara skollagen, så är det inte en insats. Det är alltså inte en insats enligt socialtjänstlagen, bara för att verksamheten förebygger sociala problem.

Ja, det är vanligtvis en insats. Men om socialtjänsten berättar om sin verksamhet vid till exempel en enstaka informationsträff för anhöriga, är det inte en insats.

Det finns ett antal insatser som enligt sin benämning i lag är just rådgivning, till exempel budget- och skuldrådgivning samt familjerådgivning. SKR:s bedömning är att försiktighet bör iakttas vid tolkningar som går utöver detta.

För rådgivning finns ingen skyldighet att dokumentera uppgifter som enskilds personliga förhållanden. I det fall det finns ett behov av att inte dokumentera inom en insats som ges utan individuell behovsprövning så är det bättre att fatta ett beslut om undantag från dokumentation enligt 14 kap. 5 § nya SoL än att luta sig mot tolkningen att insatsen är att se som rådgivning.

SKR:s bedömning är ett sådant beslut ska fattas av socialnämnden eftersom det avser verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet.

Se 6 kap. 38 § 1 kommunallagen (2017:725)

Det bör vara tydligt angivet i beslutet vilka insatser som kommunen väljer att tillhandahålla utan individuell behovsprövning.

Men socialtjänstlagen ställer inte upp några formkrav för ett beslut om att tillhandahålla en insats enligt 11 kap. 5 § nya SoL. Det är upp till nämnden att avgöra hur detaljerat beslutet ska vara.

Enligt propositionen ska socialnämnden

• bara fatta beslut om att tillhandahålla insatser enligt 11 kap. 5 § nya SoL om det är lämpligt
• göra en generell bedömning av behovet av insatsen samt utforma eventuella villkor och inriktning för insatser
• beakta att beslutet är förenligt med likställighetsprincipen samt vetenskap och beprövad erfarenhet

Se proposition 2024/45:89 s. 672

För beslut om undantag från dokumentation, se fråga under rubriken ”Dokumentation vid insatser utan behovsprövning” nedan.

Villkoren ska vara tydliga och motiverade utifrån sakliga överväganden. Villkor kan till exempel vara ålder, kön eller var den enskilde bor. Det kan även vara att personer bara får ta del av insatsen vid ett särskilt antal tillfällen.

När en enskild vill ta del av en insats ska utföraren enbart göra en kontroll av villkoren. Det får alltså inte vara fråga om någon prövning av den enskildes behov.

Villkor får inte vara sådant som att personen ska ha stora, akuta eller avgränsade behov, eftersom det då behövs en prövning av den enskildes situation och behov. Det är inte heller möjligt att ställa upp ett villkor om att den enskilde ska ha ett skadligt bruk eller beroende. Det kan däremot anges när man beskriver insatsen, vad som är syftet med den och vem den riktar sig till.

Se till att skilja villkoren från insatsens syfte, inriktning och målgrupp. Villkor ger en utförare rätt att neka en enskild att ta del av en insats, till skillnad från ett beskrivet syfte, en inriktning eller en målgrupp som insatsen syftar till att nå.

Se proposition 2024/25:89 s. 333–335.

Nej. Personen kan inte överklaga när utföraren nekat insatsen på grund av att personen inte uppfyller de villkor som nämnden beslutat om för insatsen.

Ja, personen kan alltid ansöka om en insats och har rätt att få sin ansökan prövad.

Det finns inget krav på att enskilda ska kunna vända sig direkt till en utförare för att ta del av en insats enligt 11 kap 5 § nya SoL. Det är socialnämnden som bestämmer hur administrationen av platser ska ske. Det finns dock inte något hinder för att socialnämnden själv sköter administrationen och fördelning av platser.

Se proposition 2024/25:89 s. 328

Ja i princip, men det bör inte innebära någon skillnad från vad som gäller sedan tidigare. Eftersom socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag så gäller detta rent allmänt för alla insatser som den enskilde är i behov av för att tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden, oavsett om kommunen tillhandahåller dem i dagsläget eller inte.

Nej, om inte socialnämnden i sitt beslut anger något särskilt kring insatsens omfattning.

Ja. Om kommunen vill ge insatsen utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 § nya SoL, så måste nämnden fatta beslut om det.

SKR bedömer att nämnden inte behöver fatta beslut om att familjerådgivning ska ges utan individuell behovsprövning. I socialtjänstlagen står det att familjerådgivning ska erbjudas den som begär det, det vill säga utan att individuell behovsprövning behöver göras.

Bestämmelserna om samarbetssamtal och informationssamtal är däremot inte formulerade på samma sätt. Om kommunen vill erbjuda samarbets- och informationssamtal utan individuell behovsprövning, så behöver nämnden fatta beslut om det.

Se 13 kap. 4 § nya SoL samt 1 § lag (2021:530) om informationssamtal samt 13 kap. 6 § nya SoL som avser samarbetssamtal.

I regel krävs det samtycke från vårdnadshavare för att ett barn ska kunna ta del av en insats utan individuell behovsprövning. Nämnden kan dock besluta att tillhandahålla insatsen till barn som fyllt 15 år utan vårdnadshavarens samtycke om det bedöms vara lämpligt enligt 21 kap. 2 § andra stycket nya SoL.

Det är främst möjligheten att ansöka om insatser och få sitt behov prövat, som socialtjänsten ska informera om. Informationen behöver inte handla specifikt om själva insatsen utan behovsprövning som personen får.

Informationen ska vara anpassad utifrån den enskildes förutsättningar. För vissa kommer det att vara tillräckligt med generell skriftlig information, medan andra kan behöva individuellt anpassad information.

Se proposition 2024/25:89 s. 673

Bestämmelsen om förenklad handläggning i 4 kap. 2 a § i gamla SoL finns inte med i den nya socialtjänstlagen. Anledningen till det är att den nya bestämmelsen om insatser utan behovsprövning, fyller samma syfte.

Om kommunen erbjuder insatser med förenklad handläggning och vill fortsätta ge dem utan behovsprövning, behöver nämnden fatta ett beslut att insatsen ska erbjudas utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL. Nämnden behöver också besluta om eventuella villkor för att ta del av insatsen.

Genomförande av insatser enligt 11 kap, 5 § nya SoL omfattas av dokumentationsskyldighet. Det är åtgärder, faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ska dokumenteras. Det kan vara dokumentation om den enskilde som behövs för att genomförandet av insatsen ska bli ändamålsenlig men även dokumentation av uppgifter som behövs för att kunna följa upp verksamheten, till exempel att den är av god kvalitet och når de mål som finns för insatsen. Dokumentationen kommer därför att variera utifrån vilken verksamhet det är fråga om.

Om det behövs kan du dokumentera genomförandet på samma sätt som vid insatser med individuell behovsprövning. Socialstyrelsens nuvarande föreskrifter om dokumentation går däremot inte att tillämpa på insatser som ges utan individuell behovsprövning.

Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr. 3/2025 s. 13:

Socialstyrelsens meddelandeblad: Insatser utan individuell behovsprövning – vad gäller?

Beslutet ska fattas i relation till en insats eller verksamhet. Det är inte möjligt att enbart göra undantag för vissa individer. Vid bedömningen ska nämnden väga skälen för att undanta verksamheten från dokumentationskravet mot behovet av att kunna följa upp insatsen på individnivå.

Se proposition 2024/25:89 s. 683–684

Dokumentationen ska ge underlag för uppföljning. Anpassa dokumentationen utifrån vad som är viktigt för att följa upp och utveckla verksamheten.

Dokumentation kan också behövas för själva genomförandet av insatsen. Om det till exempel handlar om stödsamtal, kan det behövas anteckningar för att komma ihåg vad samtalet handlade om till nästa gång. Men den dokumentationen måste göras på ett sådant sätt att personens identitet inte framgår.

Det kan även finnas praktiska skäl att dokumentera. För att kunna ordna med inköp kan det till exempel underlätta att dokumentera hur många som deltar i en öppen verksamhet.

Se proposition 2024/25:89 s. 390–391.

Om verksamheten behöver följa upp kvaliteten för enskilda individer är det bra att dokumentera i personakt. Men för personer där personens identitet inte får röjas, ska en personakt i regel inte upprättas, eftersom den innehåller personnummer.

I en del verksamhetssystem finns möjlighet till pseudo-anonymiserade personakter, där personnummer ersatts med en kod eller nyckel. Koden samt anteckningarna är ändå troligen att beteckna som personuppgifter, och kan innehålla uppgifter om den enskildes förhållanden. Det är med andra ord inte säkert att uppgifterna kan anses vara anonyma, det kan vara så att det röjer den enskildes identitet.

Här behöver verksamheten bestämma hur dokumentation ska ske och hanteras, så att det inte lämnas upp till varje enskild medarbetare. Ta gärna fram rutiner, både utifrån risker och lagstöd för dokumentation: Bedöm om dokumentationen ska anses som en upprättad handling som ska gallras, eller som stödanteckningar som kan rensas direkt när de inte längre behövs. Bedöm också riskerna med att föra dokumentationen på papper eller i verksamhetssystemet.

Fördelen med att dokumentera i personakt är att det möjliggör systematisk uppföljning av individuppgifter. Å andra sidan kan uppföljning göras på annat sätt än med data från personakter (se fråga nedan).

Ett sätt att följa upp är med en anonym enkät i samband med att insatsen avslutas. Där kan enskilda svara på frågor om insatsen, och uppgifter dokumenteras, utan att uppgifter som kan röja den enskildes identitet registreras (som till exempel, namn, personnummer och adress).

Verksamheten kan också föra pinnstatistik utan att den går att härleda till enskilda individer – till exempel hur många personer som närvarat, könsfördelning eller tema på träffar.

Det är även möjligt att dokumentera uppgifter löpande vid genomförandet av en insats, även sådana som rör enskildas förhållanden, så länge det inte går att identifiera vem uppgifterna rör. Den dokumentationen kan också användas för uppföljning.

Undantag från dokumentation kan begränsa möjligheten att följa upp en insats. Det är viktigt att tänka på innan beslut tas om att undanta en insats från dokumentation.

Nej, nämnden behöver inte fatta något beslut.

De fortsätter att gälla som vanligt. Socialtjänsten behöver inte fatta nya beslut för enskilda som redan har insats, bara på grund av nya socialtjänstlagen.

Ja, om utredningen avslutas efter den 1 juli 2025 ska beslut om insats fattas med stöd av nya socialtjänstlagen.

Nej, om beslutet som ska ändras fattades för den 1 juli 2025 är det inte möjligt.

Det är bara beslut som fattats efter 1 juli 2025 som kan ändras enligt 14 kap. 9 § nya SoL. Bestämmelsen avser beslut som gäller tills vidare, och beslutet kan ändras till den enskildes nackdel om förhållandena för den enskilde väsentligen har förändrats.

Beslut om utredning fattas alltid med stöd av 14 kap. 2 § nya SoL, oavsett om utredningen gäller ett barn eller vuxen. Bestämmelserna i 20 kap. 3–7 §§ nya SoL anger hur en utredning av ett barns behov av stöd och skydd ska bedrivas och vilka åtgärder som får vidtas.

För att vara säker på att du tar del av aktuell lag, använd riksdagens webbplats. Se Svensk författningssamling för att läsa den lagtext som nu är beslutad av riksdagen:

Socialtjänstlag (2025:400), Svensk författningssamling

Ja, till stora delar. De flesta bestämmelserna i den gamla socialtjänstlagen har förts över till den nya socialtjänstlagen, oförändrade i sak. Därför kommer äldre praxis fortfarande gälla där.

Nej. Enligt nya socialtjänstlagen är budget- och skuldrådgivningen socialnämndens ansvar, men det gör inget om en kommun har den verksamheten under en annan nämnd. Den nämnd som utför uppgifter enligt socialtjänstlagen är att se som socialnämnd i lagens mening. Det spelar inte någon roll om nämnden rent faktiskt heter något annat. Ändringen innebär alltså ingen ändring i praktiken.

Se proposition 2024/25:89 s. 239

Nej, det har inte skett någon förändring i sak.

Se proposition 2024/25:89 s. 676–678.

Det innebär inte någon förändring i sak. Bestämmelsen som tagits bort var endast en upplysning om att det finns sekretessbrytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som möjliggör polisanmälan. Bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen gäller fortfarande.