Nya resultat om barn och unga i socialtjänsten
Få aktualiseringar till socialtjänsten rör yngre barn. Det finns också tydliga skillnader i vilka grupper som söker stöd. Det visar nya resultat från studien NUSO.

Åsa Furén-Thulin
Den 7 januari publicerades nya resultat från NUSO, den nationella studie i sociala barn- och ungdomsvården som Karlstads universitet och SKR genomför tillsammans med kommuner. Syfte med studien är att fånga socialtjänstens nuläge och på sikt följa och stödja kommunernas omställning till ny socialtjänstlag.
– NUSO ger unik kunskap som saknats nationellt. Vilka grupper når socialtjänsten idag, och hur tidigt kan socialtjänsten komma in i barnens liv? Den kunskapen är viktig när vi ska utveckla en mer förebyggande, jämställd och kunskapsbaserad socialtjänst, säger Åsa Furén-Thulin chef för sektionen för socialtjänst och jämställdhet på SKR.
Resultaten bygger på fördjupade analyser av data från delstudie 1 där kommuner samlat in uppgifter från över 21 000 barnavårdsutredningar. Samtidigt beskrivs några första inledande resultat från delstudie 3, som bland annat undersökt vilka barn som aktualiseras i socialtjänsten, antingen genom ansökan eller anmälan. I studien ingår drygt 200 000 aktualiseringar.
Få anmälningar och ansökningar rör yngre barn
Tidigare resultat från NUSO visade att socialtjänsten har utmaningar med att nå de yngre barnen, där 23 procent av utredningarna leder till insats för 1-åringar, jämfört med 44 procent för 14-åringar.
De resultat som presenteras nu, visar att även förhållandevis få aktualiseringar rör yngre barn, och att antalet aktualiseringar ökar stegvis i takt med att barnen blir äldre. Majoriteten, drygt 100 000 aktualiseringar, rör barn 12–17 år. För de yngsta barnen är de betydligt färre, cirka 15 000 bland barn 0–2 år och 26 000 i åldern 3–5 år.
De flesta barn aktualiseras genom orosanmälan från till exempel skola, polis eller hälso- och sjukvård. Endast 12 procent handlar om att familjen eller barnet själv sökt stöd. Vårdnadshavare med svensk bakgrund och ensamstående föräldrar är de som främst söker stöd. När problematiken rör någon form våldsutsatthet eller förälders egen problematik är det mindre vanligt med ansökan om stöd. Var man bor spelar också roll. Flest ansökningar görs i små kommuner.
– Här behövs ett skifte. Vi behöver nå de barn som behöver stöd tidigare, och underlätta för utsatta barn och familjer att våga söka stöd av socialtjänsten, säger Åsa Furén-Thulin.
Problem i hemmiljön behöver uppmärksammas hos äldre barn
Vårdnadshavarnas egna problematik eller att barnet upplevt våld mellan föräldrar, är en betydligt vanligare orsak till utredning hos yngre barn. För de äldre barnen är det istället barnets egna problematik som är i fokus, snarare än hemmiljön.
En förklaring kan vara att de flesta anmälningar för äldre barn kommer från skola och polis, och att de ofta rör barnets egna beteende. Ytterligare en utmaning är att socialtjänsten, med nuvarande lagstiftning, ska utgå från det som står i anmälan och inte utreda mer än nödvändigt.

Birgitta Persdotter
– Vi vet att problem i hemmiljön inte minskar i takt med att barn blir äldre. Socialtjänsten riskerar därför att hamna i ett dilemma när det gäller att å ena sidan utgå från bästa tillgängliga kunskap om barns utsatthet, å andra sidan göra en rättssäker tolkning av vad det innebär att inte utreda mer än nödvändigt, säger Birgitta Persdotter, ansvarig forskare för NUSO vid Karlstads universitet.
Barnen delaktiga i utredningarna
I tre av fyra utredningar anges att barnet har varit delaktig i utredningssamtal, enskilt och/eller tillsammans med vårdnadshavare eller trygghetsperson. Från 6–17 års ålder har i genomsnitt 86 procent av barnen varit delaktiga.
Totalt sett är barn mest delaktiga när anledning till utredning domineras av fysiskt/psykiskt våld mot barn, medan barn är minst delaktiga när problematiken rör föräldrarnas egen problematik, bristande omsorg samt skolrelaterad problematik i kombination med beteendeproblem och psykisk ohälsa. Flickor är generellt delaktiga i större utsträckning än pojkar, förutom när det gäller våldsutsatthet då det inte finns någon skillnad mellan könen.
– När det gäller våld mot barn har det funnits nationella satsningar och en tydligare systematik för att göra barn delaktiga. Det kan vi lära av framåt för att öka delaktigheten även i andra ärenden. Det är lika viktigt att göra barn delaktiga i utredningar som exempelvis rör bristande omsorg, skadligt bruk och psykisk ohälsa hos vårdnadshavare, säger Birgitta Persdotter.
Fler resultat publiceras under 2025
Under 2025 fortsätter analysarbetet i NUSO, och kommande PM kommer bland annat att titta närmare på aktualiseringsorsaker, hur risk- och skyddsfaktorer vägs samman vid bedömning av stöd samt barn och vårdnadshavares samtycke till insatser.
Läs vidare
Informationsansvarig
-
Cecilia Karlström
Handläggare