PM med resultat från NUSO

Under 2024 och 2025 tar Karlstads universitet fram ett antal PM som löpande sammanfattar resultaten från NUSO.

PM 1 – utredning och insatser

PM 1 beskriver några första inledande resultat från delstudie 1, som baseras på drygt 21 000 barnavårdsutredningar. Resultaten visar bland annat att

• äldre barn får fler insatser än yngre
• barn med svensk bakgrund får fler insatser än barn med utländska bakgrund
• barn i mindre kommuner får insatser i större utsträckning
• de vanligaste orsakerna till utredning är konflikter i familjen, våld mot barnet eller bristande omsorg
• barns egen kriminalitet framkommer bara i sex procent av utredningarna, men leder till fler insatser
• pojkars utsatthet anses enbart handla om eget beteende i dubbelt så hög uträckning som för flickor.

PM 1: NUSO Delstudie 1 – inledande nationella resultat (PDF, Karlstads universitet)

Nyhet: Svårt för socialtjänsten att nå de yngsta barnen

PM 2 – aktualisering, ansökan, anledning till utredning, delaktighet

PM 2 beskriver fler resultat från delstudie 1, samt inledande resultat från delstudie 3 som baseras på drygt 200 000 aktualiseringar. Resultaten visar bland annat att

• äldre barn aktualiseras i högre uträckning än yngre barn
• de flesta aktualiseras genom orosanmälan, endast 12 procent genom ansökan
• flest ansökningar görs i små kommuner, och om vårdnadshavare har svensk bakgrund
• för äldre barn är oro för hemmiljön sällan anledning till utredning
• majoriteten av barnen görs delaktiga i utredningarna, och särskilt när utredningen rör våld mot barn
• barn är mindre delaktiga när problematiken rör föräldrars egen problematik/bristande omsorg
• flickor är mer delaktiga än pojkar.

PM 2: NUSO Delstudie 1 och 3 – Aktualiseringar, ansökan, anledning till utredning och delaktighet (PDF, Karlstads universitet)

Nyhet: Nya resultat om barn och unga i socialtjänsten

PM 3 - risk- och skyddsfaktorer, bedömning av behov av stöd och betydelsen av utredningens genomförande

PM 3 beskriver resultat från delstudie 1, som baseras på drygt 21 000 barnavårdsutredningar. Resultaten visar bland annat

• dokumenterade riskfaktorer för psykosocial problematik ökar över tid medan dokumenterade skyddsfaktorer minskar
• det finns tydliga skillnader i dokumenterade risk- och skyddsfaktorer mellan olika grupper av barn.
• typiska utsatthetsmönster i utredningarna kan förstås bättre genom att undersöka kombinationer av risk- och skyddsfaktorer, så kallade Risk- och skyddsprofiler (RoS-profiler)
• information från pedagogisk kompetens, vanligtvis från skola, har inhämtats i majoriteten av utredningarna. Minst vanlig är att information har hämtats in från psykologisk kompetens (5 procent)
• barnets ålder och anledning till utredning påverkar sannolikheten för informationsinhämtning från andra professioner
• i majoriteten av utredningarna har tre eller fler samtal med vårdnadshavare genomförts
• kombinationer av utredningsaktiviteter som involverar flera samtal med vårdnadshavare, barnets delaktighet i utredningssamtal samt information från annan verksamhet har dokumenterats i fyra av tio utredningar för barn över 3 år
• dokumentation om barnets önskemål och behov saknas ofta och görs främst i utredningar som rör barn äldre än 14 år, särskilt tonårsflickor med svensk bakgrund
• socialtjänstens bedömning av barnets behov av stöd eller skydd varierar tydligt i relation till RoS-profiler och har till viss del samband med utredningens genomförande, barnets ålder och ursprung.

PM 3: NUSO Delstudie 1 - Risk- och skyddsfaktorer, bedömning av behov av stöd och betydelsen av utredningens genomförande Pdf, 826 kB.

Kommande PM

Ytterligare PM som är planerade 2025:

• PM 4: Aktualiseringar, aktualiseringsorsaker och åtgärder i relation till kön, ålder, kommuntillhörighet (delstudie 3).
• PM 5: Vårdnadshavares och barns samtycke till insatser, beslutade insatser och hänvisningar i relation till tidigare resultat samt med särskilt fokus på analys av omotiverade skillnader (delstudie 1).
• PM 6: Icke biståndsbeslutade insatser (delstudie 2)