Ny socialtjänstlag – vad behöver vara på plats 1 juli?

Ändra paragrafnummer

Delegationsordningen som anger vilka beslut som får delegeras från socialnämnd, behöver uppdateras med den nya socialtjänstlagens paragrafnummer.

En tabell där du kan jämföra gamla och nya paragrafnummer finns i slutet i regeringens proposition om ny socialtjänstlag. Tabellen finns från sidan 1138 i del 2 av propositionen (från sidan 1146 finns en omvänd tabell, det vill säga från nya till gamla lagen).

Proposition En förebyggande socialtjänstlag, regeringen

Se över om något behöver formuleras om

I nya socialtjänstlagen delas den nuvarande biståndsbestämmelsen i 4 kap. 1 § SoL upp i flera bestämmelser. Även bestämmelsen om s.k. frivilligt bistånd i 4 kap. 2 § SoL delas upp. Det gör att delegationsordningen kan behöva formuleras om.

Säkerställ att beslut ligger på rätt nivå

I nuvarande lag finns vissa beslut som inte får delegeras till tjänsteman, utan endast till särskild avdelning (utskott). I den nya socialtjänstlagen anges ytterligare några beslut som endast kan delegeras till utskott. Det gäller beslut som rör:

• Ansökan om fortsatt omhändertagande, när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU (9 a § LVU)
• Beslut om umgängesbegränsning vid vård (14 § andra stycket LVU)
• Beslut om att hemlighålla den unges vistelseort vid vård (14 § andra stycket LVU)
• Beslut om umgängesbergränsning vid ett flyttningsförbud (31 § LVU)
• Upphörande av utreseförbud (31 c § LVU)

SKR tar fram mall för delegationsordning

Under våren tar SKR:s jurister fram en mall för delegationsordning när det gäller beslut enligt nya socialtjänstlagen samt LVU. Mallen kan användas som stöd att uppdatera den egna delegationsordningen. Mallen publiceras här på webbplatsen under februari 2025 och kan därefter komma att uppdateras efter hand.

Uppdatera beslutsmallar i verksamhetssystemen

Beslutsmallarna i verksamhetssystemen behöver uppdateras med den nya socialtjänstlagens paragrafnummer.

SKR har dialog med leverantörerna för verksamhetssystemen och har bett dem gå ut med information till kommunerna hur uppdateringen kan göras. Om du är osäker, kontakta din systemleverantör.

Inventera och fatta beslut om insatser utan behovsprövning

Fatta beslut för att befintliga insatser ska kunna fortsätta

Enligt nya socialtjänstlagen ska nämnden fatta beslut om vilka insatser socialtjänsten får ge utan behovsprövning. Därför behöver din kommun inventera vilka insatser ni har idag som inte är behovsprövade. De insatserna behöver nämnden fatta beslut om för att kommunen ska få fortsätta att tillhandahålla dem utan behovsprövning från 1 juli.

Vanliga insatser utan behovsprövning som kommunerna redan har idag är till exempel riktat föräldrastöd, träffpunkter för äldre, anhörigstöd eller stöd i grupp för våldsutsatta eller inom socialpsykiatrin.

Fatta beslut om undantag för dokumentation

För att insatser utan behovsprövning ska få ske utan dokumentation behöver nämnden också göra en bedömning och fatta beslut om att det finns särskilda skäl att göra undantag från dokumentationsplikten. Annars måste verksamheten föra dokumentation för de insatserna från och med 1 juli.

Skäl att inte dokumentera kan till exempel handla om att brukarna/klienterna behöver få vara anonyma, eller att det inte finns skäl eller behov att dokumentera uppgifter som kan kopplas till enskilda individer.

Säkerställ rutiner för att åtgärda missförhållanden

I nuvarande lag gäller finns krav på rutiner för att förebygga och åtgärda missförhållanden i verksamheter som rör barn. Med nya socialtjänstlagen ska det finnas sådana rutiner för alla socialtjänstens verksamheter.

Kommunerna lär redan ha rutiner som motsvarar det nya kravet i och med att man följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och för Lex Sarah (SOSFS 2011:9 och SOSFS 2011:5).

Men det är bra att säkerställa att de rutiner man har motsvarar det nya generella kravet, alltså att alla verksamheter har rutiner både för att förebygga och åtgärda missförhållanden.

Orosanmälningar barn – dokumentera i personakt

Från och med 1 juli behöver alla orosanmälningar för barn handläggas som ärenden och en personakt upprättas om det inte redan finns. I personakten samlas anmälan, skyddsbedömning och förhandsbedömning för barnet.

Kommunen måste alltså se till att orosanmälningarna för barn registreras antingen digitalt i verksamhetssystemet eller i fysiska personakter. Orosanmälningar som inte leder till utredning får inte längre samlas i diariet i kronologisk ordning (så kallade ”Kronpärmar”).

I nya socialtjänstlagen finns inget krav på digital sökbarhet, men tanken är att orosanmälningarna på sikt ska vara sökbara digitalt.

SKR har dialog med leverantörerna av verksamhetssystemen som förbereder lösningar för detta. Men det är osäkert om leverantörerna kan ordna lösningar så snabbt som till 1 juli. Tills en digital lösning är på plats är det alltså fysiska personakter som gäller.