Kulturpolitik

Som förtroendevald med ansvar för kultur behöver du vara insatt i frågor som rör hela sektorn: bibliotek, kulturskolor, föreningsliv, folkbildning, museer med mera. Här finns material som hjälper dig med detta, och som beskriver SKR:s syn på kulturpolitiken och arbete inom kulturområdet.

Kommunernas och regionernas satsningar på kultur är en tydlig prioritering av det konstnärliga och kulturella fältet. Tillsammans står de för en stor del av den offentliga finansieringen av kulturen. SKR menar att kommuner och regioner har långsiktiga åtaganden för att främja medborgarnas kulturutövande, delaktighet i kulturlivet och för att det professionella kulturlivet utvecklas.

Kommuner och regioner bidrar till verksamheter och stöd med en infrastruktur som utmärks av kulturinstitutioner (som bibliotek, museer, arkiv, scenkonst- och musikinstitutioner, konsthallar, etc.) och kulturskolor samt av stödet till fria kulturutövare och ideella aktörer

Lagstiftning

Det kulturpolitiska området är ett område med ett stort mått av frivillighet kring åtaganden och inriktning på det offentliga stödet men det finns viss lagstiftning på området.

En utgångspunkt är regeringsformens 1 kap 2 § där det bland annat stadgas:

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.[...] Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Bibliotekslagen

I bibliotekslagens 2 § anges lagens ändamål:

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner ha ett folkbibliotek och varje region och de kommuner som inte ingår i en region ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete , verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Bibliotekslag (2013:801), Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.

Museilagen

Museilagen omfattar det allmänna museiväsendet, det vill säga statliga museer, regionala museer, kommunala museer och andra museer i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än hälften av antalet ledamöter är utsedda av stat, kommun eller region. Bland annat anges att museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.

Enligt lagen ska ett museum utifrån sitt ämnesområde bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

Museilag (2017:563), Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.

Kulturmiljölagen

Lagen syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. I lagen finns bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, om utförsel och återlämnande av kulturföremål samt om militär användning av kulturegendom.

Bestämmelser om kulturmiljön finns också i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen och skogsvårdslagen.

Kulturmiljölag (1988:950), Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.

Språklagen samt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk

I språklagen (2009:600) finns bestämmelser om bl a nationella minoritetsspråk , som enligt lagen är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna har i lagen ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska, men i lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ges de ovan uppräknade minoritetsgrupperna vissa rättigheter att använda sitt minoritetsspråk vid muntliga och skriftliga kontakter med en domstol, myndighet eller kommun vars förvaltningsområde helt eller delvis sammanfaller med det aktuella minoritetsspråkets förvaltningsområde. I 4 § i lagen stadgas att det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Förordning 2010:2012 om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Förordningen styr hur regionerna kan fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Den reglerar även kultursamverkansmodellen. Fördelningen av statsbidraget ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.

En region får fördela dessa statsbidrag till regional kulturverksamhet om en regional kulturplan har upprättats av regionen. Kulturplanen ska utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som regionen ska fördela.

Konstnärlig frihet

SKR menar att kulturpolitiken skall värna den konstnärliga integriteten. Politisk styrning ska ske genom att sätta ramar för verksamheter och för hur offentliga medel får användas.

Kulturlivet är avgörande för en vital samhällsdebatt och därmed ett fundament för ett långsiktigt hållbart och demokratiskt samhälle. Den konstnärliga friheten, yttrandefriheten och respekten för allas lika värde och rättigheter behöver en stabil plattform. De kulturverksamheter som arbetar på offentligt uppdrag eller med offentlig finansiering är på många sätt en utmärkt arena för debatt.

Armlängds avstånd

En förutsättning för att säkerställa att den konstnärliga integriteten respekteras är tydliga uppdrag och ett gott samarbete mellan politiker och tjänstemän. Kulturpolitiken ger ramar för hur de offentliga medlen kan användas – men den ska inte vara involverad i konstnärliga eller innehållsmässiga beslut.

Kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen är en central faktor för det kulturpolitiska arbetet på nationell, regional och kommunal nivå. Syftet med kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och samtidigt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Den medför också att kulturpolitiska beslut fattas närmare medborgarna. Regionernas fleråriga kulturplaner är politiskt beslutade planer som tas fram i samverkan med kommunerna, och efter samråd med civilsamhälle och det professionella kulturlivet i regionen. SKR har sedan införandet av modellen verkat för goda förutsättningar för medlemmarna att bedriva regional kulturverksamhet.

Kultursamverkansmodellen och SKR:s ståndpunkter

Vanliga frågor och svar om kulturpolitik

Ta reda på mer om kulturpolitikens omfattning, finansiering, lagstiftning, kommuner, regioner och statens roll för kulturområdet med mera, med hjälp av SKR:s svar på vanliga frågor om kulturpolitik.

Vanliga frågor och svar om kulturpolitik Länk till annan webbplats.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan