Genom att arbeta för bättre hälsa får vi på flera sätt ett mer hållbart och motståndskraftigt samhälle. Som förtroendevald har du en nyckelroll i att skapa synergier och samla verksam­heternas insatser till en sammanhängande helhet, där hälsa och välbefinnande blir drivkrafter för att nå gemensamma mål.

De flesta rankar hälsa som det viktigaste i livet. Det är inte förvånande eftersom hälsa handlar om så mycket mer än sjukdomar. God hälsa och välbefinnande är en förutsättning för att klara skolan, arbeta, leva själv­ständigt och bidra till samhällets utveckling. Hälsoläget och förutsätt­ningarna för att må bra är dock ojämnt fördelat och skillnaderna ökar, exempelvis utifrån bakgrund och socioekonomi.

Hälsan är avgörande för att klara de demografiska utmaningar vi har framför oss. Fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolk­ningen minskar. Att arbeta främjande och förebyggande är ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, kompetensförsörjning och finansiering. Välfärden är beroende av att medborgarna har goda förutsättningar att må bra och vara vid god hälsa.

SKR har tagit fram några frågor och svar inom folkhälsa för förtroendevalda.

Nyttan med folkhälsoarbetet

Förklaring av folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete handlar om utveckling, hållbarhet och motståndskraft i samhället. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla invånare att ha en god hälsa, välbefinnande och ett långt liv. Att stärka faktorer som kan gynna hälsan och att undvika och förebygga sådant som kan leda till psykisk ohälsa, olyckor, sjukdom eller andra problem.

Genom att skapa jämlika och jämställda välfärdstjänster som är tillgängliga och anpassade, exempelvis inom barnhälsovården eller socialtjänsten, minskar vi framtida kostnader, i form av behandlande insatser. Verksam­heterna kan satsa mer på främjande och förebyggande generella åtgärder. Gratis skolmat, föräldraskapsstöd och mötesplatser är några exempel.

Folkhälsoarbetet bedrivs både inom den egna organisationen och direkt riktat till befolkningen. Det utgår från de behov och olika förutsättningar som finns lokalt i din kommun eller region. Arbetet är långsiktigt och tvär­sektoriellt, bygger på systematik, ett integrerat arbetssätt och att löpande överväga sambandet mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling.

Utmaningar där folkhälsan kan vara en del av lösningen

Kommuner och regioner har stora demografiska utmaningar. Vi lever längre. Behovet av välfärdstjänster ökar. Samtidigt minskar den arbetande delen av befolkningen, och därtill möjliga skatteintäkter. Dessutom föds det färre barn. Därför är arbetet för en mer jämlik hälsa inte bara en ekonomisk nöd­vändighet, utan också ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, bemanning och finansiering. Resurser behöver omfördelas. Vi har omställ­ningar utifrån den nya socialtjänstlagen och Nära vård som också handlar om att ställa om till mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Hälsa är en strategi för att klara välfärden.

Välfärden är beroende av att medborgarna har goda förutsättningar att må bra och är vid god hälsa högt upp i åldrarna.

Folkhälsoarbetet utgår från de faktorer som påverkar hälsan. De brukar benämnas hälsans bestämningsfaktorer. Det går att påverka utvecklingen för dessa faktorer genom beslut och prioriteringar, men också utifrån individens val.

• Det tidiga livets villkor.
• Kunskaper, kompetenser och utbildning.
• Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
• Inkomster och försörjningsmöjligheter.
• Boende och närmiljö.
• Kontroll, inflytande och delaktighet.
• En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Behoven ser olika ut bland landets regioner och kommuner. Din kommun eller region kan prioritera några områden framför andra, men i ett folk­hälso­arbete ses ändå helheten där verksamheternas olika bidrag till hälsa och välbefinnande som förstärker varandra, som centralt.

Rollen som förtroendevald

Hur våra beslut påverkar medborgarnas hälsa och välmående

Du som förtroendevald påverkar folkhälsan, oavsett politiskt område. Du kan åtgärda problem eller förebygga att problem uppstår. Du kan skapa förutsättningar för välmående och ett gott liv för flickor och pojkar, kvinnor och män, under hela livscykeln. Du kan göra skillnad för din kommun eller regions fortsatta utveckling. Dina beslut är viktiga.

Hälsa bidrar även till att andra verksam­heters mål kan uppfyllas. Det kan till exempel vara att kunskapsmål i skolan nås, och att gång- och cykelvägar hänger ihop. Att välfärdens verksamheter jobbar hälsofrämjande tjänar alla på; såväl medborgare som personal, organisation och samhälle.

De lokala beslutens roll för folkhälsan

Det framgångsrika Sverige skapas lokalt. Utifrån din kommun eller regions förutsättningar, kan du som förtroendevald göra skillnad, så att barn, unga, vuxna och äldre inte hamnar mellan stolarna mellan olika verksamheter. En likvärdig och tillgänglig välfärd handlar om att göra olika – att göra skillnad utifrån olika samhällsgruppers olika behov och förutsättningar.

Styrning och efterfrågan på resultat

För att medborgarna ska kunna möta en samlad verksamhet behöver styrning och ledning fungera på alla nivåer. Verksamheterna ska finnas för befolkningen och ansvaret måste tas av politiker för en tillgänglig och behovsanpassad välfärd.

Politiker behöver ge uppdrag för folkhälsoarbetet och att efterfråga uppföljning och utvärdering: av utvecklingen utifrån hälsans bestämnings­faktorer inklusive hälsoutfall bland olika grupper av kvinnor och män, samt av det främjande och förebyggande arbete/insatser som genomförs i alla förvaltningar och inom alla politikområden.

Strategin ”Hälsa inom alla politikområden”, är ett bra sätt att få med, integrera, folkhälsa inom hela ärende- och beslutsprocessen. Det handlar också om att tydliggöra målkonflikter mellan hälsa och andra intressen inför att beslut ska fattas.

Beslut som fattas av dig som är politiker spelar roll för medborgarnas hälsa.

Vikten av samverkan inom och utanför den egen organisationen

För att kunna arbeta främjande och förebyggande och uppnå gemensamma mål behöver arbetet ske systematisk och över verksamhetsgränser, tvär­sektoriellt.

Ett fungerande samspel inom och mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå är extra viktigt vid kriser som pandemi eller lågkonjunktur. Det blev tydligt under pandemin att de bakomliggande orsakerna till skillnader i hälsa och livsvillkor, är samma faktorer som gör att vissa befolknings­grupper drabbats hårdare än andra vid kris.

Arbetet med framtagande och genomförande av den regionala utvecklings­strategin (RUS) är ett exempel på samverkan mellan kommuner, regioner, länsstyrelser, myndigheter, det civila samhället, universitet och näringsliv med flera. Ett annat exempel är familjecentraler som regionen och kommunerna har tillsammans.

Organisation för folkhälsoarbetet

Organisationen för folkhälsoarbetet ser olika ut beroende på förut­sätt­ningarna i en kommun eller region.

Ett första steg för att komma igång är att kontakta den förvaltning som har övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Det finns oftast en ansvarig strateg eller avdelning som kan sätta dig in i strukturer, organisering och beredning av folkhälsoarbetet i din organisation.

Folkhälsoarbetet i din kommun/region

Hur politiken kan påverka hälsan och välbefinnandet

Folkhälsopolitiken är vägledande och bygger på de faktorer som påverkar hälsa. Det kan vara utbildning, arbete, delaktighet och levnadsvanor. Den är antagen av riksdagen.

Målet är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en gene­ration”. I Sverige har alla offentliga aktörer detta till uppdrag.

Folkhälsomyndigheten är kunskapsmyndighet men många myndigheter påverkar folkhälsan.

Övergripande styrdokument som behandlar folkhälsan

För att regionernas och kommunernas arbete ska vara utformat och anpassat till invånarnas olika förutsättningar och behov, behöver folkhälso­perspektivet vara integrerad i ordinarie styr- och ledningssystem, såsom i mål- och budget.

Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) och Översiktsplanen för mark- och vattenområden i kommunen (ÖP) är två övergripande styrdokument där folkhälsoarbete mer eller mindre kan synliggöras. I vissa kommuner och regioner finns en folkhälsostrategi, i andra är folkhälsoarbete integrerat i styrdokumenten. Folkhälsofrågorna kan integreras från nulägesanalys och beslutsfattande till planering, genomförande och uppföljning. Därefter behöver resultaten kontinuerligt följas upp.

Bedömning av hälsokonsekvenser inför beslut

Analysunderlag som kan identifiera vilka hälsokonsekvenser ett beslut kan få kan bidra med att minimera de negativa hälsoeffekterna och höja de positiva. Underlag som kan ligga till grund inför beslut som kan ge positiva effekter på hälsa kan vara:

• Nuläges- och behovsanalyser.
• Konsekvensbedömningar som inkluderar hälsa och social hållbarhet och det som påverkar.
• Samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar.

Lagar och förordningar inom folk­hälso­området

Den nationella folkhälsopolitiken är integrerad i andra lagar. Det är till exempel skollagen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. I Sverige har alla offentliga aktörer ett folk­hälso­uppdrag.

Folkhälsomyndigheten har mer information om lagar inom folkhälso­området.

Lagar inom folkhälsoområdet, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Förtroendevalda om sin roll i folk­hälso­arbetet

Hör förtroendevalda ge sin syn på vikten av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, och politikens roll för att lyckas. De ger också sina bästa råd till nya förtroendevalda. Medverkande: Rachel De Basso, regionråd i Jön­köpings län, Behcet Barsom, regionråd i Örebro län, Therez Almefors, kommunalråd i Uppsala kommun och Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Filmen spelades in i januari 2023. Längd: cirka 4 minuter.

Publikationer och annat material

Förebygga eller reparera

SKR har i sex ekonomirapporter beskrivit hälsofrämjande och förebyggande arbete med anknytning till ekonomi och effektivitet. Behov, utmaningar och handfasta exempel från olika delar av landet har belysts.

Förebygga eller reparera? Ekonomi och hälsa Länk till annan webbplats.

För ett motståndskraftigt samhälle

Ett sätt att rusta samhällets motståndskraft mot kriser är att stärka medborgarnas förutsättningar och möjligheter för en god hälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete är därför ett strategiskt val både för att klara framtidens välfärd och kommande kriser.

För ett motståndskraftigt samhälle Länk till annan webbplats.

Statistik

• Kommunspecifika rapporter: Öppna jämförelser folkhälsa, Statisticon Länk till annan webbplats.
• Kommunspecifika rapporter: Strategi för hälsa, Statisticon Länk till annan webbplats.
• Faktablad: Öppna jämförelser folkhälsa 2019 (pdf) pdf, 626 kB.
• Databas för kommuner och regioner, Kolada Länk till annan webbplats.

Lärande exempel

För att dra lärdomar av andra kommuner och regioners arbete med folkhälsa finns lärande exempel att ta del av.

• Mål och budget för jämställdhet i Hedemora kommun Länk till annan webbplats.
• Statistikgruppen – en kreativ samverkan för jämlik hälsa i Örebro Länk till annan webbplats.
• Hälsofrämjande samverkan för jämlik hälsa i utsatt område Malmö Länk till annan webbplats.