Hoppa till sidans innehåll

Styra och leda folk­hälso­arbete

Faktorer som påverkar folkhälsan ingår i ordinarie styr- och ledningsstrukturer där planering, uppföljning, analys och åtgärder är väsentliga delar. De här sidorna är framförallt för er som ansvarar och arbetar med folkhälsoarbetet på en strategisk övergripande nivå.

Oavsett vilket styr- och ledningssystem som används inom kommuner och regioner så ingår alltid planering, uppföljning, analys och åtgärder. Det är samspelet mellan dessa som skapar förutsättningar för att leverera goda jämlika och jämställda tjänster till elever, brukare, patienter och hela befolkningen och samtidigt utveckla lokalsamhället.

Styrprocess för en för­bättrad folk­hälsa

SKR har tagit fram en övergripande modell för styrning och ledning, så kallad styrsnurran. Den består av tre delar:

  1. planera
  2. följa upp
  3. åtgärda.

Styrsnurran är i detta stöd anpassad med fokus på processen för en förbättrad folkhälsa. Den tar hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar i all tre delar så att välfärdstjänsterna blir jämlika och jämställda och når ut till alla grupper.

Övergripande SKR styrsnurra

1. Planering folkhälsa

Planering handlar om att formulera visioner och mål. För att välfärdstjänsterna ska vara jämlika och jämställda behöver det säkerställas redan i planeringen i form av uppdrag, mål, resursfördelning och handlingsplaner.

Det är de förtroendevaldas uppgift att på övergripande nivå formulera kortsiktiga och långsiktiga mål som anger vilka tjänster som ska levereras till invånarna. Inför detta arbete kan tjänstepersoner bidra med viktiga underlag. Följande steg ingår i planeringen:

  1. Beskriva uppdraget.
  2. Sätta mål – ange mål för olika grupper av kvinnor och män.
  3. Resursfördelning – se över och säkra en god resursfördelning mellan olika grupper av kvinnor och män, samt mellan olika geografiska områden.
  4. Ta fram en handlingsplan – en särskild eller i en gemensam eller övergripande handlingsplan.

Tänk på:

  • Innefattar uppdraget att säkra att tjänsterna når ut till alla olika grupper i befolkningen? Via egen verksamhet eller i samverkan med andra aktörer som lättare når ut?
  • Finns det en vision och strategiska styrdokument i din organisation och/eller nationell lagstiftning att ta hänsyn till eller bygga vidare på för förbättrad folkhälsa?
  • Finns det en omvärldsanalys att använda som även beaktar olika grupper i befolkningen?

Målen utformas sedan efter vad invånarna kan förvänta sig av den service och de tjänster som organisationen levererar.

Stöd för uppdragsbeskrivning, målsättning, resursfördelning övergripande

Ta hänsyn till jäm­likhet och jäm­ställdhet

Vid sidan av att erbjuda en generell välfärd till alla, ingår det i kommuners och regioners uppdrag att utforma sin verksamhet som kompenserar för livsvillkor och levnadsförhållanden som kan riskera att ge olika förutsättningar bland olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män.

För att minska socioekonomiska skillnader behöver vi kontinuerligt uppmärksamma hur beslut, åtgärder och verksamhet når och fungerar för olika grupper av människor. Exempelvis vilka mammor och pappor som deltar i olika former av föräldraskapsstöd, vilka äldre kvinnor och män kommer till träffpunkter, vilka killar och tjejer utnyttjar spontanidrottsplatser. Och vilka gör det inte? Hur når vi ut till dem?

Därför behövs ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten. Det innebär att vidta åtgärder som riktar sig till hela befolkningen, anpassade så att åtgärden dels når alla, dels gör deltagande möjligt och relevant för alla deltagare. Dessutom behöver åtgärder finnas på mer anpassat sätt till grupper som har större behov, eller som riskerar att drabbas särskilt svårt.

Tydliggör folkhälso­arbetet med frågor

Kommunen och regionen kan ha specifika mål för folkhälsan där det är utpekat vilka aktörer som arbetar med målen. En bra ingång kan vara att ställa frågor som handlar om på vilket sätt olika mål bidrar till folkhälsan eller hur folkhälsoläget påverkar verksamheternas möjlighet att nå sina mål. Det kan vara frågor om hur specifikt folkhälsoarbete kan bidra till att verksamheterna uppnår sina mål.

Frågorna kan också vara en bra ingång till att börja diskutera folkhälsoresultat, både från Öppna jämförelser folkhälsa samt lokala och regionala data inom folkhälsoområdet. Frågorna kan också vara en inledning inför ett kommande förbättringsarbete. Använd gärna Dialogkedjan som metodik för att ställa frågorna.

Dialogkedjan

2. Uppföljning och analys av folk­hälsa – verktygs­lådan

Genom att analysera folkhälsostatistik kan kommuner och regioner få hjälp att förstå både sin befolknings hälsa och faktorer som påverkar hälsan. För att identifiera styrkor och förbättringsområden bör resultaten analyseras utifrån den egna organisationens förutsättningar, prioriteringar och processer.

Nedan presenteras ett tillvägagångssätt för folkhälsoanalys i sex steg som är främst riktad till dig som har uppdraget att ansvara för uppföljning och analys av statistik.

Analysarbetet kan med fördel genomföras i samband med ordinarie uppföljningsarbete, till exempel inför årsbokslut eller budgetprocessen.

A. Samla ihop

Innan du börjar samla ihop statistik kan det vara bra att fråga dig vad ni behöver vi veta? Vad ska ni då hämta för statistik eller mäta? Och vad ska ni använda resultaten till? Exempelvis:

  • Behov bland olika grupper bland invånarna?
    Då behöver du hämta in ”resultat”, både utifrån hälsa/ohälsa men också om det som påverkar folkhälsan såsom livsvillkor/levnadsförhållanden och levnadsvanor.
  • Behov bland de som använder era välfärdstjänster?
    Hitta statistik som visar synpunkter från brukare, patienter, elever, anhöriga etcetera.
  • Se om våra tjänster når ut till alla grupper av invånare?
    Hitta statistik som visar på skillnader mellan olika grupper, tillit med mera.
  • Mäta arbetssätt, kvalitet på olika tjänster?
    Hitta resultat för strukturer och processer eller aggregerad uppföljning av åtgärder som ofta finns i verksamheters kvalitetsredovisningar.
  • Se om det blivit en förbättring?
    Mät bland verksamheter där förbättringen gjorts, det vill säga nära invånarna, patienterna, brukarna eller eleverna.

Flera webbsidor har färdiga sammanställningar med resultat utifrån just din kommun eller region kring det som påverkar folkhälsan.

All statistik behöver analyseras och tolkas inom sin kontext. Det är bra om du redan i detta steg samlar kompetens inom din organisation som har kännedom om olika verksamhetsområden Detta för att på bästa sätt kunna utföra ett analysarbete och för planering av förbättringsarbete i verksamheterna.

Nyckeltal inom folkhälsa

Nyckeltal inom folkhälsostatistik är ett viktigt underlag till kommunens och regionens kvalitet och effektivitet. Det ger också ett bra bidrag för att se behov bland olika grupper av kvinnor och män i hela befolkningen, inte bara bland de som just nu brukar välfärdstjänsterna.

Öppna jämförelser folkhälsa innehåller nyckeltal inom såväl hälsa som bakomliggande faktorer som påverkar hälsan utifrån livsvillkor och levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

  • Resultatindikatorer – effekt/resultat bland invånarna alternativt verksamhetsresultat.
  • Strukturindikatorer – förutsättningarna för kommunen/regionen till exempel befolkningsstruktur.
  • Processindikatorer – det som görs, det vill säga när, var, och hur.

Komplettera

Det är även bra att redan nu identifiera andra nyckeltalssamlingar som speglar eller påverkar samma faktorer som Öppna jämförelser folkhälsa gör, exempelvis Agenda 2030, Strategi för hälsa, BRP+ och jämställdhet. Fler länkar till statistikkällor finns under folkhälsostatistik.

Folkhälsostatistik

Lokal och regional data

Det är bra att identifiera och komplettera ovan nämnda datakällor med lokala och regionala data exempelvis verksamhetsstatistik.

Många kommuner och regioner gör egna brukar- och patientundersökningar, elevenkäter, trygghetsundersökningar, ungdomsenkäter och så vidare. Gör en onvärldsspaning – vilka av dessa resultat kan bidra till att förstå resultaten inom olika öppna jämförelser?

B. Fokusera

Detta steg inom analysen handlar om att göra en grov sortering av områden som är mer angelägna än andra att analysera vidare för eventuella förbättringar eller för att säkerställa ett vidmakthållande av goda resultat.

Frågor som stöd

Exempel på frågeställningar att ta hänsyn till:

  • Vad verkar vara ett problem utifrån aktuellt resultat?
  • Finns lokala eller regionala målsättningar som resultatet kan jämföras med?
  • Behöver något göras för att upprätthålla det goda resultatet?
  • Hur ser resultaten ut över tid? Minskat, ökat?
  • Har andra kommuner och regioner bättre resultat än den egna? Jämför gärna med dem som har liknande kommunstorlek, kommungrupp och framförallt liknande socioekonomisk struktur.
  • Hur ser resultaten ut mellan könen, för olika grupper av kvinnor och män i befolkningen, till exempel kopplat till socioekonomi, ålder etcetera? Finns det några mönster?

Undvik fallgropar i statistiken

Prioritera vad ni vill analysera vidare. Ta gärna stöd av mallen med frågor och förslag till mall för prioritering av fortsatt analys: ”Prioritera nyckeltal för vidare analys”.

Folkhälsoverktyg

Använda gärna analysmallen under hela analysprocessen. Den är anpassad dels för att klippa in resultat från Kolada men också för varje analyssteg där du själv kan dokumentera dina fynd, funderingar och bedömningar.

C. Sök orsak

Att söka och förstå bakomliggande orsaker till positiva och negativa resultat är ett avgörande steg för att lyckas i det fortsatta arbetet. Det krävs både kunskap kring hur orsakssamband kan hittas och avsatt tid för detta.

Det bör ske i dialog med personer med olika kompetenser för att skapa ett så bra kunskapsunderlag som möjligt. Utgå från de nyckeltal ni valt att fokusera på. Genom att bena upp vad ett problem beror på kan du få förändrings- och förbättringsidéer.

Ta hänsyn till strukturella förutsättningar och processer i den egna organisationen.

Jämför med liknande kommuner storlek, grupp eller socio­ekonomi

Presentation av folkhälsostatistik utgår ofta från att regioner, län eller kommuner är jämförbara, att alla har lika förutsättningar för goda eller dåliga resultat. Många nyckeltal och resultat inom folkhälsa har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå och inkomst.

Dilemma är att:

  • vissa nyckeltals resultat inte finns på sådant sätt att man kan ta fram dessa socioekonomiska förhållanden på individnivå och koppla dessa till resultatet.
  • de socioekonomiska förhållandena ibland inte kan kopplas till resultatet då underlaget är för litet för att kunna redovisas på kommunnivå, utan endast på regionnivå.

För att få mer jämförbara kommuner kan du i Kolada, när du klickar på ”visa jämförelse” eller ”visa trend” och välja liknande kommuner utifrån socioekonomi.

I kommunrapporternas diagram visas kommunens resultat i relation till det genomsnittliga resultatet för de kommuner som har en liknande socioekonomisk struktur.

Metoder för att söka bakom­liggande orsaker

Använd gärna någon av metoderna i Översikt folkhälsoverktyg för att komma fram till möjliga bakomliggande orsaker:

  • Fem varför – utforskande arbetssätt när du inte har en aning om orsakerna.
  • Fiskbensdiagram – utforskande arbetssätt där du utgår från vissa strukturella orsaksfaktorer.
  • Påverkans-/orsaksanalys – arbetssätt som används när orsakerna är väl kända i forskningen.
  • Samtliga metoder görs med fördel i grupp med olika kompetenser.

Ytterligare stöd för att göra en avvikelse­analys

För att kunna vidta rätt åtgärd, gör gärna en grundlig analys för att hitta och förstå orsakerna till de avvikelser från mål som visas.

Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har tagit fram information som beskriver erfarenheter från ett projekt med inriktning på avvikelseanalys.

D. Dra slutsatser

Innan ni tar fram förslag till åtgärder kan det vara bra att sammanfatta det ni kommit fram till och vad som fortfarande är oklart. Som stöd kan du använda ”Fyrfältaren” som du hittar i översikt folkhälsoverktyg.

Tillsammans kan ni sammanfatta de orsaker till problem som identifierats i de föregående stegen och fundera på hur dessa kan rättas till. Dokumentera gärna det ni kommer fram till i exempelvis”A3:an”.

Som ett mellansteg mellan dra slutsatser och förslag till åtgärder kan det vara bra att känna till kunskapsläget och mognaden i organisationen. Hur förändringsbenägen är kommunen eller regioner och dess verksamheter när det gäller att utveckla ett nytt arbetssätt eller metodik inom de områden ni prioriterat? Det är bra att ha med sig när vi planerar framöver.

E. Förslag till åtgärder

Viktigt är att ställa sig frågan om förslaget till åtgärd svarar mot de orsaker ni funnit samt att kontrollera mot det som redan finns, det vill säga aktiviteter i befintliga verksamhets- eller handlingsplaner.

Använd gärna ”Matrisen – pågående arbeten” i översikt folkhälsoverktyg, för att identifiera hälsofrämjande, förebyggande respektive åtgärder på individ-, grupp- och samhällsnivå, utförda av olika aktörer.

Det är många som har kompetenser inom olika sakområden och som behövs i förbättringsarbetet. Tips är att använda stödet för intressentanalys för att kartlägga vilka de är och vad de kan ha för nytta av att medverka i de åtgärder som föreslås.

Intressentanalys

Dokumentation för förbättringsförslag

Oavsett när förbättringsförslaget ska beredas vidare är det bra att dokumentera det ni fått fram under uppföljning och analys. Fundera på följande:

  • Beskriv problem utifrån resultaten i folkhälsostatistiken och andra uppgifter du tagit fram.
  • Vilka är de tänkbara bakomliggande orsakerna till problemet?
  • Vad pågår redan? Vilka samband finns med pågående arbeten eller befintliga mål i kommunen eller regionen?
  • Föreslå mål för förbättringsförslaget. Vad vill ni uppnå?
  • Vad kan ni göra för att uppnå målen för ert förbättringsarbete?
  • Ta inspiration av kunskapsstöd och erfarenheter från andra kommuner eller regioner samt från aktuell forskning om framgångsrika arbetssätt och modeller. Hur skulle dessa kunna anpassas efter den egna organisationen, situationen och redan pågående strukturer och arbeten?
  • Beskriv olika alternativ samt konsekvenser för de olika alternativen. Tänk också på tänkbara konsekvenser om inget görs. Vilka effekter förväntar ni er och vilka aktörer, funktioner och samverkansparter berörs? Hur och när bör uppföljning ske?

Både A3:an (dra slutsatser) och konsekvensbeskrivningar (förslag till åtgärder) finns under Folkhälsoverktyg. Folkhälsomyndigheten har verktyg och stöd för hälsofrämjande och förebyggande metoder men också andra tips om åtgärder.

F. Åtgärder

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en grundrapport och en checklista som kan användas som stöd i implementeringsarbetet.

3. Åtgärder folkhälsa

Förslag till åtgärder bygger på den uppföljning och systematiska analys ni gjort. För att få genomslag krävs konsekvensbeskrivning, prioriteringar och beslut, antingen på politisk nivå eller i verksamheterna.

Beskriv konsekvenser för hälsan

Underlag till ett beslut bör omfatta konsekvensbeskrivning för att ge beslutsfattare kunskap om hälsoeffekterna av beslutet för olika grupper av kvinnor och män, samt lyfta fram eventuella målkonflikter. I Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete finns tips och verktyg för bedömning av hälsokonsekvenser.

Vägledning: Görs det konsekvensanalyser för hälsan i beslutsunderlag

Prioritering av åtgärder

I underlaget till beslut kan det vara bra att ge olika alternativ till åtgärder. Åtgärderna kan vara:

  • hälsofrämjande, det vill säga stärkande
  • förebyggande, det vill säga åtgärdande/behandlande

De kan också genomföras av olika aktörer såväl inom kommun, region eller civilsamhället på individuell nivå, grupp/organisationsnivå eller samhällsnivå.

Använd gärna Matrisen som stöd för att få en helhetsbild inom något område – både vad som görs och förslag till åtgärder.

Bidrar åtgärdsförslag till minskade skill­nader i hälsa

Förslag till åtgärder behöver även granskas utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som till exempel att kvinnor och män eller olika socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Behov och förutsättningar skiljer sig därför.

  • Kommer åtgärden nå alla grupper i befolkningen som den är avsedd att nå? Om inte, vad behöver vi åtgärda i förslaget till åtgärd?
  • Vilka åtgärder behövs för att gå i riktning för både jämlika och jämställda förutsättningar för en god hälsa?

Utgå från principen om proportionell universalism, det vill säga att åtgärder som är riktade till alla, behöver anpassas utifrån de som har störst behov, både vad det gäller omfattning och utformning.

Åtgärda socioekonomiska skillnader

Socioekonomi handlar om:

  • utbildningsnivå
  • inkomstnivå
  • yrkesgrupp

Strukturell nivå

Skapa bättre förutsättningar för trygga uppväxtvillkor, att alla klar skolan, för högre utbildning och inkludering på arbetsmarknaden. Åtgärder på strukturell nivå är till nytta för alla men de som har svårare socioekonomiska situationer och förutsättningar tillgodoser sig åtgärderna i högre grad än individuella lösningar.

Kompensatorisk nivå

Detta ligger ofta direkt i kärnuppdragen för olika verksamheter. Exempelvis har skolan ett kompenserande uppdrag vilket innebär att den ska hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen. Skollagen anger också att kommunerna ska fördela resurserna efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Även hälso- och sjukvården har ett kompenserande uppdrag, både för främjande och förebyggande arbete. Det kan röra sig om uppsökande verksamheter för att nå fler och att underlätta för alla att söka vård i tidigt skede.

Åtgärda andra skillnader

Skillnader i hälsa beror också på en rad andra faktorer, såväl som kombinationer av dessa. Faktorer som exempelvis kön, ålder, funktionsförmåga och födelseland. För att få en riktigare bild av hur hälsan är fördelad är det viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer och vi alla tillhör flera grupper i samhället.

Folkhälsomyndigheten har publicerat skrifter om hur hälsan ser ut i vissa av dessa grupper.

Implementering av metoder

När ni vet vad problemet (behovet) är och med vilken metod problemet ska lösas är det dags för implementering av ny kunskap och nya metoder med syfte att främja befolkningens hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram stöd för att underlätta implementeringen.

Kunskapskällor kan bidra med inspi­ration till åtgärder

Det finns en mängd olika utredningar, rapporter och webbplatser där ni kan hitta inspiration till förbättringsarbete. Här listas några.

Folkhälsomyndigheten har samlat stöd till folkhälsoarbete på lokal och regional nivå inom webbplatsen Tema folkhälsa.

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa har bra rapporter från regionala och lokala kommissioner för social hållbarhet och jämlik hälsa, exempelvis Malmö, Östgötaregionen, Örebro, Stockholm. Göteborg, Östersund och Karlskrona med flera.

Kommissionens betänkande med åtgärder Länk till annan webbplats.

På webbplatsen för Mötesplats social hållbarhets finns en kunskapsbank som kan vara relevanta i förbättringsarbetet.

Mötesplats social hållbarhet Länk till annan webbplats.

Kunskapsguiden samlar kunskapsstödjande material till dig som arbetar inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård men även folkhälsa. Webbplatsen samlar produkter från många aktörer på nationell nivå såsom från Socialstyrelsen, andra myndigheter och aktörer.

Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete

Processtödet vänder sig till dig som arbetar strategiskt med folkhälsa. Vid organisering och genomförande av arbetet för en bättre folkhälsa finns det ett antal förutsättningar och framgångsfaktorer att ta fasta på.

Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan