För att kunna ge förslag till åtgärder och förbättringsarbete behöver vi veta, följa upp och analysera folkhälsoläget. Här hittar du färdiga kommunrapporter, tips, filmer och bra källor till statistik.

Kommunrapporter för Strategi för hälsa

SKR har tagit fram kommunspecifika rapporter för ett urval av centrala indikatorer ur Strategi för hälsa. Rapporterna kan användas som underlag i det fortsatta analysarbetet av den egna verksamheten eller för att kommunicera resultaten med ledningar och nämnder. Tänk på att anpassa rapporten efter utmaningarna och behoven i er kommun.

Kommunspecifika rapporter Strategi för hälsa Länk till annan webbplats.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram faktablad per kommun/län med resultat på kärnindikatorerna inom den nationella folkhälsopolitiken. Faktabladen är bra för att få en snabb överblick.

• Folkhälsan i Sverige läns-och kommunnivå, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
• Faktablad psykisk hälsa läns- och kommunnivå, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Jämföraren i Kolada

I Kolada finns över 5 000 nyckeltal. Dessa finns visualiserade i jämföraren genom färdiga vyer och urval, en överblick över intressanta data. Det som visas direkt är genomsnittsresultat, för att få resultaten fördelade på kön, markera rutan könsuppdelat ovanför varje tabell.

Utifrån folkhälsoperspektiv är vissa resultat extra intressanta

• Folkhälsa
• Agenda 2030
• Strategi för hälsa
• Jämställdhet

Även vissa sammanställningar kan vara intressanta:

• inom kommunen/eller dess verksamheter till exempel övergripande översikt, förskola, grundskola, omsorg, fritid.
• inom regionerna primärvård, somatisk vård, kollektivtrafik.
• breddat mått på regional utveckling – BRP+. En sammanställning av mått som visar såväl hållbar utveckling som livskvalitet. Utarbetat av Reglab och Tillväxtverket.

Jämföraren i Kolada Länk till annan webbplats.

För kommuner

Presentation av hur du använder jämföraren i verktyget Kolada för kommuner. Längd cirka 12 minuter.

För regioner

Presentation av hur du använder jämföraren i verktyget Kolada för regioner. Längd cirka 9 minuter.

Fördjupande statistik

Här är exempel på olika statistikkällor som kan komplettera resultaten från Öppna jämförelser.

Folkhälsomyndighetens statistik

Folkhälsan i Sverige

Välj Folkhälsan i Sverige då du vill få information om utvecklingen för olika grupper, kön, ålder, utlandsfödda eller socioekonomi (utbildningsbakgrund) samt för olika regioner respektive kommuner på karta. För att kunna se skillnader som kanske inte kan tas fram på regional eller lokal nivå på grund av för litet underlag samt känsliga uppgifter. Här är statistiken dessutom kommenterad.

Varje målområde har en egen webbaserad rapport som inleds med infografik – det vill säga bilder som visualiserar det viktigaste läget på en övergripande nivå – som du kan använda i egna presentationer.

Folkhälsan i Sverige, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Folkhälsodata

Välj Folkhälsodata när du själv vill ta fram och bearbeta statistik. Folkhälsomyndighetens sammanställer färdiga tabeller och diagram för ett urval av den statistik som finns i databasen Folkhälsodata. Här finns möjligheter att hämta statistik och fördjupad kunskap.

För Kärnindikatorerna inom den nationella folkhälsostatistiken – välj ”Folkhälsan i Sverige”. Inom de flesta indikatorerna finns statistik på både läns- respektive kommunnivå (även om det står ”kön, region och år”).

Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Folkhälsostudio

I Folkhälsostudion går det att söka fram statistik utifrån valda indikatorer och skapa egna presentationer.

Folkhälsostudio - Interaktivt visualiseringsverktyg för att analysera data Länk till annan webbplats.

Nordiska och internationella trender

I Öppna jämförelser folkhälsa redovisas vissa internationella trender i de övergripande texterna för respektive indikator. Dessa kan vara behjälpliga i analysarbetet även om lokala data saknas.

Nordisk statistisk databas

Nordisk statistisk databas innehåller resultat inom folkhälsa bland de Nordiska länderna framtaget av Nordiska ministerrådet. Syftet med denna statistik är att stödja de nordiska regeringarnas arbete med att skapa gemensamma lösningar som gynnar i i de nordiska länderna. Här finns statistik uppdelat på område exempelvis hälsa och hållbarhet. Det går även att jämföra statistik mellan de nordiska länderna.

Nordic statistic database Länk till annan webbplats.

OECD region well-being

Regional data från Organisationen för ekonomiskt samarbetet och utveckling, OECD. Jämför uppgifter som utbildning, hälsa, säkerhet mellan din egna region och andra regioner i länder inom Europa, Nordamerika och Oceanien.

OECD Regional Well-Being Länk till annan webbplats.

Skapa engagemang inom folkhälsa

Det finns många sätt att skapa engagemang. Nummer ett är förstås att anpassa innehåll utifrån vilka som ska engageras, efter kommunens och regionens övergripande mål samt utifrån tid och sätt som din organisation brukar redovisa data och analyser.

Tips på sätt att skapa engagemang

• involvera olika kompetenser och nyckelpersoner i såväl analys, förslag till åtgärder och spridning av resultat.
• arbeta med målgruppsanpassade budskap – inspireras gärna av intressentanalysen nedan.
• ha ett pedagogiskt upplägg. Ta gärna med frågor att ta ställning till för att integrera resultaten och förslagen i den egen verksamheten.
• använd gärna dialogkedjan med frågor som utgår ifrån den verklighet som de du möter befinner sig i. En bra ingång till att diskutera hur folkhälsoresultat kan påverka olika verksamheter och hur verksamheterna kan påverka resultatet.

• Intressentanalys folkhälsa
• Dialogkedjans frågor

Ett annat sätt att engagera är att:

• ”gissa statistiken”. Exempelvis att visa olika resultat i diagram som olika deltagare får gissa vad det kan visa (ge några olika svarsalternativ).
• deltagarna får gissa hur läget är inom ett visst område och sedan visar du resultatet.

Undvik fallgropar i folkhälso­statistiken

Det finns några viktiga generella medskick som du kan ha med dig när du tolkar och jämför statistik för att inte hamna i fallgropar. Det handlar om jämförelser mellan kommuner respektive regioner, medelvärden, olika grupper i befolkningen samt säkerhet i mätningar.

Se upp med vad du jämför

Öppna jämförelser ger dig möjlighet att jämföra din kommun eller region med andra. De skillnader du ser har dock inte alltid en geografisk förklaring, utan det finns en rad andra faktorer som påverkar resultaten till exempel:

• befolkningsstruktur utifrån invånarnas livsvillkor
• levnadsförhållanden
• levnadsvanor
• hälsa
• vårdbehov
• socioekonomiska förutsättningarna
• befolkningstätheten
• arbetsmarknadsstrukturen

Jämförelse mellan olika kommuner och regioner

Ett resultat som i Kolada är positivt (grönt) jämfört med andra, kan ändå behöva förbättras då jämförelsen visar en rangordning mellan alla kommuner. Tvärtom kan ett resultat som är ”negativt” (rött) i jämförelser med andra, ändå vara ett ”bra” resultat, för indikatorer såsom vaccinationer, där de flesta har ”bra” resultat. I en rangordning av alla kommuner så kommer alltid några hamna i botten eller toppen. Glöm inte att kryssa i ”könsuppdelat” så du får resultat för totalt, kvinnor och män – rangordningen kan variera.

För att göra jämförelser med andra kommuner eller regioner kan du ibland behöva ta hänsyn till konfidensintervall som oftast kan visas i Folkhälsomyndighetens databaser.

Medelvärde suddar ut skillnader

Att ta hänsyn till kommunens eller regionens befolkningsstruktur bidrar till att fördjupa tolkningen av resultatet och underlätta förslag till åtgärder. men det betyder inte att det inte går att göra förbättring – i dessa fall kan kompenserande åtgärder vara lämpliga.

Ojämlikhet i hälsa innebär att det finns systematiska skillnader mellan olika grupper. Skillnader som ofta är påverkbara. Många indikatorer har en stark koppling till olika gruppers socioekonomiska situation. Därför är det viktigt att statistik också belyser situationen för olika grupper av kvinnor respektive män, såsom socioekonomi, ålder, födelseland etcetera.

I Kolada kan du jämföra din kommuns resultat med andra som har liknande befolkningsstruktur. Välj ”liknande kommuner/regioner socioekonomi” när du visar staplar eller trender. Då visas några av dem som har liknande socioekonomisk befolkningsstruktur utifrån flera bakgrundsvariabler, bland annat inkomst, utbildning, sysselsättning, arbetslöshet med mera. Detta är särskilt hjälpsamt för kommuner eftersom statistiken inte räcker till att bryta ned kommunresultat för olika socioekonomiska grupper.

Du kan alltid se resultat redovisade för kvinnor och män, men det finns även andra grupper att ta hänsyn till när du tolkar resultaten. Exempelvis kan statistikunderlaget vara för litet för att kunna redovisas på kommunal eller regional nivå, till exempel för personer med funktionsnedsättning eller med annat födelseland än Sverige.

Använd istället nationella trender för berörda grupper och gör en tolkning utifrån dem. Dessa resultat hittar du bland annat hos Folkhälsomyndigheten.

Vad är det som gör att dessa skillnader inte skulle finnas i din kommun eller region?

• Folkhälsans utveckling, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
• Statistikdatabaser, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Utbildningsnivå markör för socio­ekonomisk situation

Den socioekonomiska situationen speglas ofta med hjälp av utbildningsnivå. På riksnivå används åldersintervallet 35–74 år, så att vidareutbildning ska ha hunnit genomföras. På regionnivå finns tillräckligt med data och där är resultaten redovisade med uppdelning på utbildningsnivå.

I Öppna jämförelser folkhälsa och i Kolada utökas åldersspannet till 25–74 år för att kunna visa resultat för så många regioner som möjligt. Då regionerna har gjort tilläggsbeställningar av fler enkäter för att få ett större statistikunderlag ingår resultat från fler invånare än på riksnivå. Därför går det inte direkt att jämföra resultat för utbildningsnivåer på regionnivå med riksnivå.

Fundera på om resultaten är åldersberoende, det vill säga om de yngsta grupperna skulle kunna påverka resultatet då även 25–34-åringar finns med bland regionernas resultat utifrån socioekonomi.

Viktning av resultat och bortfall

Vid befolkningsenkäter görs ett obundet slumpmässigt urval som ska representera befolkningen i det område som mäts (nationellt, regionalt och lokalt). Eftersom alla inte svarar på enkäten sker ett visst bortfall. Därför görs en statistisk viktning för att resultaten ska spegla hela befolkningen och inte bara de som svarat på enkäten. Bortfallsanalyser görs löpande vid varje undersökning.

Säkerhet i mätningar – konfi­dens­intervall

I statistik finns alltid en del osäkerhet, vilken kan beskrivas av ett konfidensintervall. Det redovisas inte alltid men när det finns är det viktigt att ta hänsyn till.

Ett konfidensintervall visar det intervall som det ”sanna” resultatet med stor säkerhet ligger inom. Det används för att uppskatta osäkerheten i mätningen. Oftast anges den övre och nedre gränsen inom var det ”sanna” värdet befinner sig med 95 procents säkerhet.

För några indikatorer i rapporten Öppna jämförelser folkhälsa visas konfidensintervallen i diagrammen som ett smalt svart streck. Här kan du se om intervallen (strecket) överlappar varandra. Om de gör det som på bilden nedan så är skillnaden mellan de två länen inte säkerställd.

I Folkhälsomyndighetens statistikprodukter kan du ibland välja om konfidensintervall ska visas. Även i dessa fall får du göra en jämförelse om intervallen överlappar varandra eller inte för att se om det är en säker skillnad mellan resultaten.