Analyser inom folkhälsoarbetet

Identifiera viktiga aktörer, förstå deras roller och intressen, samt håll dig uppdaterad om trender och beslut som påverkar folkhälsan.

Det är ofta många som har kompetenser inom olika sakområden och som behövs i arbetet för en förbättrad folkhälsa. Det är bra att tidigt och systematisk identifiera och kartlägga de som har kunskap om eller intresse av området eller som kommer att beröras av eventuell åtgärd.

I intressentanalysen ingår flera olika delar som:

  • Varför är de viktiga att ha med i arbetet?
  • Vad vinner de på att delta? vilken är deras nytta?
  • Finns eventuella intressekonflikter – och hur kan du hantera dessa?
  • Hur viktig är deras medverkan? Och i vilket skede?
  • Vilken roll kan de ha i arbetet; beslutande, avsätta resurser, medverkan, känna till, sprida…

Stödmaterial för intressent­analys

Ta fram en plan för hur du kan involvera intressenterna och se till att utvecklingsarbetets kommunikationsplan tar hänsyn till detta. För att göra en systematisk intressentanalys använd arbetsbladet som stöd.

Omvärldsbevakning inom folkhälsa är centralt för att förstå vad som påverkar förutsättningarna att leda och styra i önskad riktning. Vilka händelser, trender och utmaningar kan komma att få betydelse för folkhälsan.

Underlag för omvärlds­analys och behovs­inventering

För att göra en omvärldsanalys och behovsinventering kan du ta hjälp av följande omvärldsspaningar samt lärdomar under pandemin. Underlaget är framtaget som ett arbetsmaterial och fokuserar på händelser med betydelse för folkhälsan, exempelvis nya riksdagsbeslut, propositioner, betänkanden, nationella strategier och regeringsuppdrag.

Stöd till att göra en egen omvärlds­bevakning

SKR har också tagit fram en omvärldsanalys kring övergripande förändringskrafter och trender som kan få betydelse för det kommunala och regionala uppdraget. En handledning finns för er som vill använda materialet i den egna kommunens eller regionens omvärldsarbete.

Omvärldsanalys 10 trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget

Hur folk­hälsa hänger ihop med andra samhälls­frågor

Kommuner och regioner arbetar hälsofrämjande och förebyggande på olika sätt men också för att stärka jämställdheten, barnets rättigheter och de mänskliga rättigheterna. Områdena förstärker varandra och bidrar till bättre kvalitet inom verksamheterna.

Bättre samordning stärker väl­färden

Flera samhällsutmaningar kan förstås både som en fråga om folkhälsan och om jämställdhet, mänskliga rättigheter och barnets rättigheter. Och vara en del av arbetet för Agenda 2030.

Ofta formuleras arbetet inom dessa områden som skilda uppdrag. Men på många sätt hänger de samman och förstärker varandra. Även om arbetet sker med olika utgångspunkter, syftar de till att:

  • tillgodose alla människors grundläggande behov och rättigheter
  • ge invånarna en jämställd och jämlik välfärd
  • bidra till ett socialt hållbart samhälle, där människor trivs och lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande, utan orättfärdiga skillnader.

Så kan kommuner och regi­oner sam­ordna arbetet

Gemensamt för horisontella sakområden är också att de förverkligas genom utformningen av andra verksamheter. För att det ska bli möjligt, behöver kommuner och regioner hantera dem inom sina system för ledning och styrning.

SKR har tagit fram stöd för att underlätta samordningen av horisontella sakområden och arbetet för Agenda 2030 så att de kompletterar och stärker varandra, istället för att konkurrera om verksamheternas utrymme.

Stöd för samordning av horisontella sakområden

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan