Utjämningssystemen syftar till att garantera alla kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Det oavsett strukturella förhållanden som befolkningens sammansättning och möjlighet att ge välfärd till invånarna.

SKR gör prognoser för utjämningssystemet och informerar om preliminära utfall från SCB via cirkulär.

SCB ska presentera utfall i utjämningssystemen för varje år strax före jul. Även utfallen informerar SKR om via cirkulär.

Inkomstförändringar vid in­flyttning

SKR tar fram beräkningar av de så kallade marginaleffekterna för kommuner och regioner när befolkningen ökar eller minskar. Här finns kommun- och regionvisa beräkningar som är gjorda utifrån utfallet i utjämningen 2026.

Inkomstförändringar 2026

Beräkningarna innehåller utfall per kommun och region i olika åldersgrupper och vid olika inkomstnivåer.

• Marginaleffekter 2026 för kommuner (xlsx) xls, 1 MB.
• Marginaleffekter 2026 för regioner (xlsx) xlsx, 101 kB.

Viktigt med kunskap om befolkningsförändringar

Utjämningssystemen har avgörande betydelse för kommunernas och regionernas möjligheter att finansiera välfärdstjänsterna. En ny invånare innebär olika utfall i utjämningssystemen beroende på kommun/region, ålder och inkomst; och spännvidden kan vara väldigt stor. Orsaken är att intäkterna är tänkta att spegla de förväntade kostnaderna.

PM: Marginalintäkter vid befolkningsförändring

Det är viktigt med god kunskap om de kommunalekonomiska effekterna av befolkningsförändringar. Missuppfattningar kan leda till felaktigt beslutsunderlag. Det är inte möjligt att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam eller att ett minskat antal invånare per definition leder till försämrade ekonomiska förutsättningar. I detta PM förklarar Åsa Högberg och Måns Norberg varför.

PM: Marginalintäkter vid befolkningsförändring (PDF) pdf, 332 kB.

LSS-utjämningssystemet

Eftersom kostnaderna för kommunernas LSS-verksamhet är väldigt ojämnt fördelade finns ett separat utjämningssystem för denna verksamhet.

Anledningen att det inte ingår som en delmodell i det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att man inte kunnat hitta opåverkbara faktorer som samvarierar med kostnader för LSS. Därför ligger det i ett separat system men syftet är detsamma.

Även i utformningen är utjämningssystemet för LSS likartat med kostnadsutjämningen för övriga kärnverksamheter; beräkningen utgår från en standardkostnad som korrigeras med ett personalkostnadsindex.

Tider för prognoser av utfallet i LSS-utjämningen

Den första prognosen för det kommande året baseras på preliminära uppgifter från RS och publiceras normalt sett i slutet av april. En andra prognos finns framme i mitten av juni då alla kommuners RS förhoppningsvis finns inne hos SCB. Dessa prognoser är initierade av SKR. Den första officiella prognosen kommer kring 1 oktober och den definitiva vid årets slut eller i början av januari följande år.

Eftersom utjämningsberäkningarna bygger på uppgifter från RS och Socialstyrelsen kan kommunerna korrigera felaktiga uppgifter även efter det definitiva utfallet. Om så sker kommer en ny beräkning, reviderat utfall, i februari.

SKR:s information om prognoser för LSS-utjämningen publiceras i våra cirkulär. Den som aktiverar prenumeration på nyheter från webbområdet Ekonomi får då en e-post om att nytt cirkulär finns tillgängligt.

• Beskrivning av hur systemet fungerar och dess bakgrund, SCB Länk till annan webbplats.
• Uppgifter om avgifter och bidrag i LSS utjämningssystem per kommun, SCB Länk till annan webbplats.
• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Förändringar i kommunernas kostnadsutjämning

Regeringen har skickat en promemoria med förslag på ändringar i kommunernas kostnadsutjämning på remiss. 90 kommuner är utvalda som remissinstanser, och sista datum för att besvara remissen är 4 februari 2026. Vilka kommuner som är remissinstanser finns samlat på regeringens webbplats.

Remiss av promemorian Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämning för kommuner, Regeringen Länk till annan webbplats.

Administration och politisk verksamhet är områden som påverkas

Förslagen berör områdena administration och politisk verksamhet. I befintlig kostnadsutjämning återfinns dessa dimensioner i modellen för verksamhetsövergripande kostnader. Det preliminära utfallet för 2026 finns i SCB:s tabellunderlag, tabell 10, kolumnen för ”Administration”.

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, SCB (xlsx) Länk till annan webbplats.

Förslaget i regeringens promemoria innebär i korthet en justering av befintlig modell. Det betyder att de fördelningsgrunder som befintlig utjämning bygger på, befolkning och invånardistans, behålls. Däremot ändras gränsvärdena för gruppindelningen samt ersättningsbeloppen inom respektive grupp.

Jämfört med dagens utfall innebär förslaget att omfördelningen blir snarlik, men att antalet kommuner för vilken ersättning utgår ökar från 71 till 92. Majoriteten av kommunerna får ingen ersättning i denna modell i dag och så heller inte enligt förslaget.

Förändringarna föreslår träda i kraft utjämningsåret 2027.

Utjämningskommittén och SOU 2024:50

Utjämningskommittén SOU 2024:50 föreslog också ändringar på detta område (politisk verksamhet och administration, avsnitt 6.13). Regeringen väljer således att remittera ett eget förslag som inte överensstämmer med utredningens. Detta motiveras bland annat med att utredningens förslag skulle innebära att de kommuner som är minst befolkningsmässigt skulle förlora mer intäkter från kostnadsutjämningen vid en kommunsammanläggning.

Utredningen föreslog en kontinuerlig modell för ersättning, istället för en gruppindelad. I utredningens förslag fick ungefär lika många kommuner ersättning som i befintligt system och omfördelningen blev något lägre. För enskilda kommuner kunde dock förändringarna bli stora.

Förslagen från SOU 2024:50 bereds fortfarande inom Regeringskansliet. SKR har ingen ytterligare information om regeringens ambition i dessa delar.

SKR:s beräkningar av skatter och bidrag

Förslaget ingår inte i SKR:s beräkningar av skatter och bidrag. SKR inväntar regeringens beredning. Vi informerar i cirkulären om Aktuell ekonomi om förutsättningarna ändras. Observera promemoria inte berör regioner.

Promemorian: Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner, Regeringen (pdf) Länk till annan webbplats.

Översyn av utjämningssystemet SOU 2024:50

En parlamentarisk utredning har sett över samtliga delar av utjämningssystemet för kommuner och regioner, inklusive LSS-utjämningen för kommuner. Utredningen har även övervägt om det finns riktade statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget. Den 2 juli 2024 överlämnade utjämningskommittén sitt betänkande.

Om betänkandet

Betänkandet innehåller förslag på förändringar i inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, LSS-utjämningen samt strukturbidraget. Det innehåller också förslag på riktlinjer för riktade statsbidrag samt ett resonemang kring tillväxt kopplat till inkomstutjämning. Kopplat till förändringarna finns förslag på hur införandet ska ske.

Nätt och jämnt, SOU 2024:50 Länk till annan webbplats.

Hur påverkar betänkandet kommuner och regioner?

I samband med regeringens betänkande publicerar SKR ett antal dokument där varje kommun och region kan se hur betänkandet påverkar dem inom de olika delarna och samlat.

• Kommuner: Inkomstutjämning (Excel) xlsx, 98 kB.
• Kommuner: Kostnadsutjämning (Excel) xlsx, 1 MB.
• Kommuner: LSS-utjämning (Excel) xlsx, 204 kB.
• Kommuner sammanfattning (Excel) xlsx, 236 kB.
• Regioner: Kostnadsutjämning (Excel) xlsx, 46 kB.
• Regioner sammanfattning (Excel) xlsx, 69 kB.
• Kommittédirektiv: En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning, Regeringen Länk till annan webbplats.
• Tilläggsdirektiv till utjämningskommittén, Regeringen Länk till annan webbplats.

Vanliga frågor om utjämnings­systemet

Utjämningssystemet är statens sätt att utjämna skillnader och skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner respektive mellan landets regioner.

Det finns många uppfattningar om vad systemet har för uppgift och vilka effekter det får på kommuners och regioners ekonomi.

Varför har vi ett utjämningssystem?

Det är stora skillnader i skattekraft och mellan befolkningens behov av service i olika delar av landet, samtidigt som att staten vill att invånarna ska garanteras likvärdig kommunal service.

Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner att tillhandahålla service oberoende av skattekraft och kostnader som inte går att påverka.

Systemet gäller lagstadgad verksamhet, inte frivillig.

Vilka delar består utjämningssystemet av?

Utjämningssystemet består av fem delar:

Inkomstutjämningen

Räknas ut efter skattekraft, och är statligt finansierad till 95 procent. De femton kommunerna med högst skattekraft betalar en avgift. Resterande 275 kommuner får ett bidrag. På motsvarande sätt betalar en region en avgift, och resterande får ett bidrag.

Kostnadsutjämningen

Den är till för strukturella behov. Den är mellankommunal och utjämnar för skillnader i behov som kan bero på demografi, geografi eller socioekonomiska förutsättningar.

Strukturbidraget

Är ett permanent ”införandebidrag” efter 2005 års utjämningsreform, och är statligt finansierad. Strukturbidraget ändras inte mellan åren.

Införandebidrag

Mildrar effekterna av 2020 års förändringar av kostnadsutjämningen.

Regleringsposten

Är skillnaden mellan det generella statsbidraget (anslag för kommunalekonomisk utjämning) och kommunernas och regionernas anspråk utifrån ovanstående delar. Regleringsposten, som kan vara både positiv och negativ, fördelas lika till kommuner respektive till landsting.

Regleringsposten påverkas av ändrade statsbidrag mellan åren, men också av hur kostnaden för inkomstutjämningssystemet ändras.

Hur fungerar inkomstutjämningen?

Inkomstutjämningen utjämnar för skillnader i skattekraft. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

Kommuner och regioner har samma skatteunderlag och respektive sektors inkomstutjämning fungerar på samma sätt.

Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag. Bidraget och avgiften är proportionell mot skillnaden mellan kommunens och rikets genomsnittliga skattekraft.

För att räkna ut bidraget används inte kommunens eller regionens egna skattesats. Istället används en ”länsvis skattesats” som beslutas av riksdagen. På så sätt kan bidraget eller avgiften inte påverkas av kommunen/regionen.

Skattesatsen som används i inkomstutjämningen är i grunden lika i alla kommuner/regioner, men hänsyn har också tagits till skillnader i uppdragets omfattning genom historiska skatteväxlingar.

Alla kommuner i ett län har samma länsvisa skattesats.

Inkomstutjämningen: Hämmar den tillväxten?

Syftet är likvärdiga ekonomiska villkor, inte tillväxt.

Hög skattekraft speglar attraktiviteten i boendet.

Finns tillräckliga incitament för att öka skattekraften/hålla nere skattesatsen?

• Inkomstutjämningen kompenserar sänkt relativ skattekraft.

• Har marginalskatten samma effekt på kommunerna som på privatpersoner?

Det är viktigare för kommunerna hur rikets skattekraft utvecklas än hur den egna skattekraften utvecklas.

• Exempel: Vid oförändrad skattekraft i riket och 10 procents ökning i den egna kommunen ökar de totala intäkterna för kommunen med cirka 0,5–1,5 procent.

Inkomstutjämningen: Är det någon idé att höja skatten?

Det påstås ibland att det inte är någon idé att höja kommunalskatten, för inkomstutjämningssystemet tar ändå hela det extrabelopp som skattehöjningen skulle ge.

Men skattesatsen påverkar inte avgiften eller bidraget från inkomstutjämningen. Hela skattehöjningen tillfaller således kommunen eller regionen.

Utjämningen räknas ut med en fastställd länsvis skattesats som inte förändras av att kommunerna eller regionen förändrar sin skattesats. Skattesatsen i utjämningen ändras endast vid skatteväxlingar mellan kommuner och den region de hör till.

Inkomstutjämningen: Betalar vårdbiträdet i Danderyd till en direktör i Enköping?

Vårdbiträdet minskar skattekraften i Danderyd, vilket gör att Danderyds avgift i inkomstutjämningen minskar.

Direktören ökar skattekraften i Enköping, vilket ger Enköping ett minskat bidrag i inkomstutjämningen. Behovet av omfördelning mellan kommunerna har således minskat.

Hur fungerar kostnadsutjämningen?

Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader beroende på demografi, invånarnas behov och produktionsvillkor (exempelvis löner och geografi). Det är ett relativt system: den egna kommunens / regionens behov jämförs med medelkommunens / medelregionens. Systemet går således alltid jämnt upp.

Grundtanken är att alla kommuner och regioner ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Kostnadsutjämningen kommer att ge en ökad omfördelning i takt med urbanisering och ökade demografiska skillnader.

Kostnadsutjämningssystemet för kommuner består av nio delmodeller, medan det för regionerna finns tre. I vissa fall syftar en delmodell till att utjämna skillnader inom en verksamhet, till exempel kollektivtrafik. I andra delmodeller görs utjämningen tvärs över all verksamhet, till exempel för merkostnader kopplat till snabba befolkningsförändringar. Utfallet i utjämningen ska inte gå att påverka genom att till exempel vara mer eller mindre effektiv, ha lägre eller högre serviceutbud eller genom att ta lägre eller högre brukaravgifter.

Vilka är delmodellerna i kostnadsutjämningen?

Olika värden för respektive kommun eller region sammanvägs inom:

Kommuner

• Förskola och fritids
• Grundskola och förskoleklass
• Gymnasieskola
• Komvux
• Äldreomsorg
• Individ- och familjeomsorg
• Infrastruktur
• Verksamhetsövergripande kostnader
• Kollektivtrafik [gemensam med regionerna]

Regioner

• Hälso- och sjukvård
• Befolkningsförändringar
• Kollektivtrafik [gemensam med kommunerna]

Kostnadsutjämningen: Gynnar systemet ineffektiva kommuner?

Om en kommun eller en region är effektiv och producerar den tjänst de är ålagda att göra till en lägre kostnad än genomsnittet straffas de inte genom ett lägre bidrag, alternativt en högre avgift. Det motsvarande gäller för en kommun som har en högre kostnad.

I kostnadsutjämningen används inte den enskilda kommunens eller den enskilda regionens kostnad utan ett riksgenomsnitt för verksamheten – vilket mycket marginellt påverkas av den enskilda kommunens eller regionens kostnadsnivå.

Kostnadsutjämningen: Varför ger inte fler barn i skolan mera pengar?

Det som bestämmer kommunens/regionens avgift respektive bidrag är dess relativa struktur jämfört med genomsnittet i riket:

• De som har en befolkningsutveckling som till exempel innebär en ökad andel elever jämfört med riket får ett ökat bidrag/minskad avgift.
• De som får en minskad andel elever jämfört med riket får vara med och betala via ökad avgift/minskat bidrag.
• Om andelen elever ökar lika mycket i hela landet får de enskilda kommunerna/regionerna inget ökat bidrag/minskad avgift.

Det faktum att antalet barn, ungdomar eller äldre blir fler garanterar således inte kommunen eller regionen ett högre bidrag. Kostnadsutjämningen är ett utjämningssystem, inte ett bidragssystem.

Vad är strukturbidraget?

Det är ett ”permanent införandebidrag” sedan införandet av 2005 års utjämningssystem.

Strukturbidraget består av delar i den tidigare kostnadsutjämningen som ansågs vara av regionalpolitisk karaktär:

• Svagt befolkningsunderlag (kommuner)
• Näringslivs- och sysselsättningsåtgärder – variabel: hög arbetslöshet 1998–2002 (kommuner).
• Tidigare systemändringar (kommun & region)
• Små regioner (regioner)