Hoppa till sidans innehåll

Pension och pensionskostnader

Översikt och information om hur kommuner och regioner hanterar sina pensionsåtaganden och riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS).

Budgetering pensions­kostnader

Kostnaderna för de anställdas intjänande av tjänstepension ingår i budgetsammanhang med ett schabloniserat genomsnittligt påslag som tillägg till de lagstadgade arbetsgivaravgifterna, PO-pålägget.

Information om PO-pålägget

Utöver pensionskostnaderna för de anställdas tjänstepensioner (som ingår i PO-pålägget) har kommuner och regioner pensionskostnader i form av utbetalningar till pensionärer som får pension enligt tidigare avtal som gällde fram till 1998. Denna gamla pensionsskuld kostnadsförs när den betalas ut (”pay as you go”). Dessa gamla pensionskostnader ingår inte i PO, som enbart gäller pensionskostnader för de nuvarande anställda.

Kommunsektorns tjänste­pensioner

På grund av den höga inflationen sker det en dramatisk ökning av pensionskostnaderna och pensionsskulden 2023 och 2024.

Kommunsektorns totala pensionsskuld uppgick år 2022 till cirka 500 miljarder kronor och de totala pensionskostnaderna till cirka 70 miljarder kronor. Pensionskostnaderna bedöms enligt våra prognoser öka till cirka 125 miljarder och skulden till cirka 600 miljarder år 2024.

Merparten av pensionerna är avgiftsbestämda och utbetalas direkt till de anställdas pensionskonton. Pensionsskulden avser förmånsbestämda pensioner som har tjänats in men ännu inte utbetalats.

Kommuner och regioner har åren 2023 och 2024 pressats hårt av ökade pensionskostnader. I rapporten nedan finns en analys av de bakomliggande mekanismerna och en framskrivning för hur pensionskostnaderna kan utvecklas på lång sikt.

Kommunala pensionskostnader på lång sikt (pdf) Länk till annan webbplats.

Pensionskostnaderna beskrivs även i Ekonomirapporterna 2022 och 2023.

Pensionsbestämmelser för anställda och förtroendevalda

Anställdas pensioner regleras genom avtal på arbetsmarknaden. Förtroendevaldas pensioner beslutar var kommun respektive region själv om. SKR har rekommendationer på området.

Utformningen av de anställdas pensionsvillkor bestäms genom avtal mellan parterna på den kommunala arbetsmarknaden. För mer information:

Tjänstepensioner enligt kollektivavtal

Avgiftsbestämda pensionsavtalet AKAP-KR

Innehållet i det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet AKAP-KR finns beskrivet i en frågor och svar. KAP-KR (KollektivAvtalad Pension – Kommun och Region) är ett tjänstepensionsavtal för anställda inom kommuner och regioner i Sverige. Det är ett äldre avtal jämfört med AKAP-KR.

För de som är födda före 1986 och är höginkomsttagare, som tjänat in förmånsbestämd pension på inkomster utöver 7,5 inkomstbasbelopp, finns det äldre delvis förmånsbestämda avtalet KAP-KL kvar.

Den stora majoriteten anställda i kommuner och regioner omfattas från och med 2023 av AKAP-KR.

Frågor och svar om pensionsavtalet AKAP-KR Länk till annan webbplats.

Pensionsavtal förtroendevalda

Även förtroendevalda kan ha rätt till pension. Dessa bestämmelser är upp till varje kommun och region att besluta om, men de flesta brukar följa SKR:s rekommendationer: Bestämmelserna finns här:

Pensionsavtal förtroendevalda

Beräkning av pensionsskuld för förtroendevalda

I en bilaga till skriften RIPS 17 finns riktlinjer för hur pensionsskulden för förtroendevalda ska beräknas.

RIPS – riktlinjer för beräkning av pensionsskulder

Pensionerna har en betydande inverkan på den kommunala ekonomin. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt och tydligt regelverk för värdering av pensionsförpliktelserna. SKR tar löpande fram riktlinjer för beräkning av pensionsskuld.

Aktuella riktlinjer - beslut och justeringar för år 2025

SKR:s vd fattar beslut om riktlinjerna och dessa publiceras senast i juni varje år. Resultatet av 2025 års översyn kan sammanfattas:

  • Att den reala diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen fortsatt ska vara 1 procent. Även övriga antaganden har lämnats oförändrade utifrån år 2024.

RIPS 21 – Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (version 2025) pdf, 1 MB.

I cirkulär 25:33 beskriv bakgrunden till 2025 års beslut och vilka antaganden som ska tillämpas:

Cirkulär 25:33 (kommuner och regioner) Länk till annan webbplats.

RIPS-kommittén

SKR:s styrelse fattar beslut om regelverket på en övergripande nivå, till exempel när det finns en nytt pensionsavtal eller när det skett någon lagändring som påverkar de grundläggande förutsättningarna. Inom SKR:s kansli finns en RIPS-kommitté som följer utvecklingen och fattar ett årligt beslut om vilka riktlinjer som ska gälla för det aktuella året. SKR:s vd fattar beslut om RIPS-kommitténs sammansättning.

Kommittén består av tjänstepersoner inom SKR som

  • chefsekonom (ordförande)
  • sektionschef ekonomisk analys (vice ordförande)
  • ekonomer och experter
  • två externa parter – chefaktuarie respektive nationalekonom.

RIPS-kommitténs uppdrag

En RIPS-kommitté har funnits sedan 2008. Kommitténs uppdrag fastställs av SKR:s styrelse. Senaste ändringen i uppdraget gjordes i juni 2019.

Kommitténs uppdrag:

  • Ansvara för löpande uppföljning av RIPS-riktlinjerna, så att de är aktuella över tid. RIPS-kommittén ska också löpande följa tillämpningen av riktlinjerna.
  • Verka för en rättvisande och förutsägbar värdering av pensionsförpliktelserna.
  • Ta särskild hänsyn till sektorns särart när beslut om ränta fattas.
  • Har mandat att ge förslag till beslut om förändringar i ränte- och dödlighetsantaganden samt övriga antaganden inom strukturen för RIPS-riktlinjerna.
  • Sammanträda minst en gång per år för att ta fram förslag till beslut om aktuella riktlinjer. Kommittén ska redovisa vilka resonemang och vilket underlag som ligger till grund för förslagen.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan