Investeringsplan för Sverige beskriver kommuners och regioners investerings­behov samt förslag på långsiktiga, jämlika och hållbara finansierings­modeller.

Investeringar i kommuner och regioner är nödvändiga för att säkra en fortsatt god och jämlik välfärd i hela landet, men också för den ekonomiska tillväxten i Sverige.

I dag investerar kommuner och regioner för omkring 230 miljarder kronor årligen och behoven av investeringar bedöms ligga på en fortsatt hög nivå framöver.

Rapporten ger en överblick över kommuners och regioners investerings­behov, dels som stöd till kommuner och regioner och dels för dialog med staten. Rapporten visar bland annat att det behövs en mer långsiktigt hållbar fördelning mellan kommunsektorn och staten kring ansvar, finansi­ering och risktagande för att kunna genomföra de investeringar som krävs.

Rapport: Investeringsplan för Sverige Länk till annan webbplats.

Pressträff om investeringsplanen

Klicka på länken nedan för att se pressträffen om Investerings­plan för Sverige från den 19 mars 2026. Medverkande är ordförande Anders Henriksson samt chefsekonom Emelie Värja.

Pressträff Investeringsplan för Sverige Länk till annan webbplats.Presentation från pressträffen (pdf) pdf, 479 kB.

I nedanstående klipp berättar SKR:s chefsekonom Emelie Värja mer om rapporten Investeringsplan för Sverige. Längd: 45 sekunder.

Rapporten i korthet

Syftet med rapporten är att ge en samlad och framåtblickande bild av kommuners och regioners investeringsbehov inom fem centrala områden samt att analysera de ekonomiska förutsättningar som påverkar möjlig­heterna att genomföra dessa investeringar.

Det behövs en mer långsiktigt hållbar fördelning av ansvar, finansiering och risk mellan stat och kommunsektor, i ljuset av de omfattande investeringar som behöver genomföras under de kommande decennierna.

De fem områdena vatten och avlopp, trafikinfra­struktur och kollektivtrafik, civilt försvar, klimatanpassning samt verksamhetsfastigheter är alla centrala ur ett investerings­perspektiv. Vissa utgör stora och återkommande investeringsutgifter, andra präglas av ökande behov framåt, och flera är avgörande för samhällets omställning och motståndskraft. Gemensamt är att de är en del av ett samhällskritiskt system, vilket gör ett samlat ansvarstagande och tydliga spelregler nödvändigt.

Rapporten är inte heltäckande för hela den offentliga sektorn. Även staten står inför omfattande investeringsbehov inom bland annat försvar, energi och nationell infrastruktur, och privata investeringar har stor betydelse för Sveriges långsiktiga tillväxt, säkerhet och konkurrenskraft.

Nedan följer ett urval av rapportens förslag till kommuner och regioner samt till staten.

Vatten och avlopp

Kommuner och regioner behöver:

• Utveckla den långsiktiga VA-planeringen för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig investeringstakt och en jämn och mer förutsägbar taxeutveckling.
• Utveckla den ekonomiska särredovisningen av VA-verksamheten.

Staten behöver:

• Genomföra ändringar i vattentjänstlagen för att möjliggöra utökade och flexiblare fonderingsmöjligheter för alla typer av investeringar samt en längre period för balansering av överskott.
• Säkra finansiering när nya uppgifter tillkommer genom EU-direktiv eller krav på ökad robusthet kopplat till civil beredskap.
• Som ett komplement till kommunernas ansvar när det gäller finansiering av VA-systemen, bidra med statliga stöd för att säkra likvärdiga förutsättningar i hela landet.

Transportinfrastruktur och kollektivtrafik

Kommuner och regioner behöver:

• Göra kloka avvägningar i kommande satsningar, då kollektivtrafik och infrastruktur bygger framtidens tillväxt. Integrera beredskapsarbetet och civilt försvar i den ordinarie styrningen och verksamheten.
• Fortsätta bygga vägar och skapa framkomlighet för att den kollektivtrafik som regionerna tillhandahåller ska få avsedd effekt.

Staten behöver:

• Ta ett grundläggande ansvar för tillgängligheten i infrastrukturen och inte kräva medfinansiering från kommuner och regioner.
• Återupprätta stadsmiljöavtalen, det statliga stöd som kommuner och regioner har kunnat söka via Trafikverket för hållbara investeringar i kollektivtrafik- och cykelåtgärder.
• Finansiera de investeringar i tågfordon som behövs för det nya signalsystemet som bygger ihop Europa och ger ökad säkerhet och punktlighet.
• Ta fram finansieringslösningar som stödjer kommunala väghållares möjligheter att investera i infrastruktur som möter statliga ambitioner för tunga transporter. Kommunerna kan inte bära hela den kostnaden själva.
• Skapa en finansieringslösning för kritisk infrastruktur som möter behovet av ett högt tempo med snabbt genomförda åtgärder kopplat till industrins gröna omställning.

Civilt försvar

Kommuner och regioner behöver:

• Integrera beredskapsarbetet och civilt försvar i den ordinarie styrningen och verksamheten.
• Utveckla gemensamma lösningar. Samarbeten mellan regioner och kommuner kring gemensamma lager, logistikcenter och upphandlingslösningar kan ge skalfördelar och ökad robusthet.

Staten behöver:

• Ta det ekonomiska huvudansvaret för kostnader och investeringar som följer av nya lagkrav, inklusive driftkostnader. Statens förväntningar måste överensstämma med det ekonomiska stödet.
• Finansiera kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar med generella bidrag. Riktade bidrag ska kunna användas i stöd till särskilda investeringar.
• Öppna upp för att kommuner och regioner ska kunna få finansiering även för förmågor som de redan har byggt upp, men som tidigare inte varit reglerade i lagkrav.
• Besluta om övergångsbestämmelser för att undvika ekonomisk och operativ obalans när lager och omsättningslager, exempelvis inom hälso- och sjukvården, byggs upp stegvis.

Klimatanpassning

Kommuner och regioner behöver:

• Bygga lokal kapacitet och kunskap kring klimatanpassning genom kunskapsunderlag och regionala analyser som kan användas i kommunernas arbete.
• Arbeta med ägarstyrning för att skapa gemensamma strategier och samsyn med VA-bolaget och andra kommunala bolag kring klimatanpassning.
• Använda vattentjänstplanen för att prioritera områden och samordna med andra samhällsbyggnadsprocesser.

Staten behöver:

• Ta ekonomiskt ansvar för kustskydd och åtgärder vid större inlandsvatten.
• Ge kommunerna tillgång till konkreta, kostnadsfria och samstämda planerings­underlag och vägledning för att identifiera och arbeta med klimatrisker för såväl ny som befintlig bebyggelse.
• Tydliggöra att kommuner får en samordnande roll i arbetet med klimatanpassningsåtgärder på lokal nivå.
• Bidra med finansiering även vid klimat­anpassnings­åtgärder i befintliga miljöer och vid nya detaljplaner som möjliggör klimatanpassning.
• Skapa förutsättningar för innovativa lösningar och testbädds­verksamhet genom ökad statlig medfinansiering samt enklare sökmöjligheter för kommuner och regioner.

Verksamhetsfastigheter

Kommuner och regioner behöver:

• Utveckla fleråriga investerings­planer och underhålls­planer inklusive prioriteringar för att tydliggöra framtida investeringsbehov.
• Utveckla lokalförsörjnings­processen genom att ta fram och kontinuerligt följa upp långsiktiga lokalbehovs­analyser som möjliggör att alla behov tillmötesgås samtidigt som man förhåller sig till sina ekonomiska begränsningar.

Staten behöver:

• Säkerställa långsiktiga planerings­förutsättningar genom värdesäkrade generella statsbidrag samt att implementeringen av nya regelverk och krav, som exempelvis EU:s energidirektiv EPBD, finansieras till fullo enligt finansierings­principen.
• Ge kommuner och regioner förutsättningar att hitta de bästa lokala lösningarna utan statlig detaljstyrning.
• Förenkla byggprocesserna genom att underlätta för kommuner att göra mindre ändringar i detaljplaner. Idag krävs en helt ny detaljplane­process för att en mindre ändring ska komma till stånd.