Finansieringsprincipen innebär att kommuner och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om sin verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Staten ger kommuner och regioner både generella och riktade statsbidrag.

Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna.

Finansieringsprincipen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet.

Grunderna för finansierings­principen

• Innebär att inga nya obligatoriska uppgifter från staten får införas utan medföljande finansiering till kommuner och regioner.
• Omfattar statligt beslutade åtgärder som direkt berör kommunal verksamhet (när obligatoriska uppgifter införs respektive tas bort).
• Gäller när staten ändrar ambitionsnivån för befintlig verksamhet.
• Gäller beslut från riksdag, regering och myndighet.
• Tillämpningen har godkänts av riksdagen men är inte lagfäst.
• Omfattar inte beslut som inte direkt berör, men som ändå får direkta ekonomiska konsekvenser för kom munsektorn. Sådana åtgärder ska däremot analyseras och beaktas i samband med bedömningen av statsbidragens storlek.
• En reglering fördelas i kronor per invånare i den pris- och volymnivå som gäller när förändringen träder i kraft.
• En statlig reform eller åtgärd bör beslutas i god tid så att den kan genomföras på ett bra sätt i verksamheten.

I en animerad film på cirka 3 minuter presenterar vi en kort sammanfattning om vad finansieringsprincipen innebär och hur den fungerar.

Stabila planeringsförutsättningar

När staten ska besluta om en reform som berör kommuner och regioner är det viktigt med god framförhållning och med samråd med företrädare för sektorn. Förutsättningarna för att reformen genomförs på ett bra sätt ökar om bägge parter är engagerade och kan ge sin syn på hur det ska gå till.

Ju större reform desto viktigare med både samråd och lång framförhållning.

När gäller finansieringsprincipen?

Principen gäller när riksdag, regering eller myndighet ändrar reglerna för den kommunala verksamheten och när förändringarna direkt tar sikte på kommuner och regioner. Om staten fattar beslut som gör att kommunal verksamhet kan utföras billigare än tidigare, ska de statliga bidragen enligt principen minskas i motsvarande mån.

Finansieringsprincipen ska tillämpas när:

• Nya obligatoriska uppgifter införs, till exempel när staten för över uppgifter till kommuner och regioner.
• Frivilliga uppgifter blir obligatoriska (utgångspunkten är att kostnadsberäkningen görs ”från botten”, det vill säga som om den frivilliga verksamheten inte finns någonstans).
• Det kommunala ansvaret för uppgifter tas bort eller avregleras.
• Staten ändrar ambitionsnivåerna för befintlig verksamhet.
• Regeländringar påverkar kommunsektorns möjligheter att ta ut avgifter.

När gäller inte finansieringsprincipen?

Principen omfattar inte statliga beslut som får ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn men där förändringarna inte är direkt riktade mot sektorn. Som huvudregel gäller att principen inte omfattar frivillig verksamhet.

Finansieringsprincipen tillämpas inte när:

• Förändringar i skattesystemet påverkar skatteunderlaget, till exempel ändringar av grundavdraget.
• Kostnader påverkas av indirekta skatter, till exempel arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
• Transfereringssystemen ändras som påverkar skatteunderlag och kostnader.
• Kostnader ändras på samma sätt som för andra arbetsgivare, till exempel av karensregler i sjukförsäkringen.
• Kostnader påverkas av att statlig verksamhet förändras, till exempel utbildningsvolym i arbetsmarknadsutbildning eller högskola.
• Kostnader påverkas av den demografiska, tekniska eller allmänna pris- och löneutvecklingen.
• Finansieringsprincipen gäller inte för taxefinansierad obligatorisk verksamhet.

Dessa förändringar ska däremot beaktas vid bedömningen som görs av det samhällsekonomiska utrymmet i samband med fastställandet av statsbidragen. En bedömning av om ett statligt förslag påverkar kommunernas och regionernas verksamhet och om det får effekt på deras ekonomi måste därför alltid göras. Då bör framgå vilka åtgärder som ingår i bedömningsunderlaget och åtgärdernas förväntade ekonomiska konsekvenser för sektorn.

Den ekonomiska regleringen görs vid ett tillfälle

En reglering till följd av finansieringsprincipen görs normalt sett endast vid ett tillfälle. Regleringen ska göras i den pris- och volymnivå som gäller när förändringen träder i kraft. Någon retroaktiv reglering görs inte. Skulle en reglering i efterhand visa sig vara väsentligt felaktig beaktas detta istället i samband med att de generella statsbidragen fastställs.

En reglering fördelas i kronor per invånare och avser hela kommun- respektive regionkollektivet. En reglering görs aldrig för enskilda kommuner eller regioner.

En reform kräver tid för planering

För att en förändring ska genomföras på ett bra sätt i verksamheten är det viktigt att förutsättningarna ges i så god tid som möjligt. Ju större förändring desto längre tid tar den i regel att planera och genomföra. I kommuner och region planeras kommande budgetår redan under våren, även om fullmäktige tar det formella beslutet först under hösten.

Om en statlig reform eller åtgärd ska införas från den 1 januari bör beslutet därför fattas före sommaren. Endast i undantagsfall kan förslag läggas i eller i anslutning till budgetpropositionen i september. Men då måste förslaget ha aviserats i den ekonomiska vårpropositionen för att kommuner och region ska få rimliga planeringsförutsättningar.

Regeringskansliet ansvarar för beredningen

Inom Regeringskansliet har Finansdepartementet huvudansvaret för finansieringsprincipens tillämpning medan respektive fackdepartement ansvarar för sakfrågan och bereder förslaget med SKR. Fackdepartementet ska då redovisa förslaget tillsammans med de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och regioner.

På motsvarande sätt är det respektive sakverksamhet inom SKR som har ansvaret för sakfrågan. Det övergripande ansvaret för finansieringsprincipen ligger hos sektionen för ekonomisk analys.

Riksdagen har godkänt finansierings­principen

Finansieringsprincipen är godkänd av riksdagen (prop. 1993/94:150, bilaga 7) och tillämpas sedan 1993, den är formellt ingen lag. En tjänstemannagrupp från Regeringskansliet och SKR tog fram ett gemensamt dokument i syfte att underlätta beredningen av förslag som omfattas av finansieringsprincipens tillämpning. I 2007 års ekonomiska vårproposition informerar regeringen om dokumentet.

Den kommunala finansieringsprincipen (pdf) pdf, 24 kB.

Statsbidrag

Staten ger kommuner och regioner både generella och riktade statsbidrag. Generella statsbidrag ingår i SKR:s kommun- och regionvisa beräkningar av skatter och bidrag. De riktade bidragen utbetalas separat.

Generella eller riktade statsbidrag

De flesta generella statsbidrag ryms i systemet för kommunalekonomisk utjämning och används i huvudsak för att finansiera inkomstutjämningssystemet och strukturbidraget. Inom det generella statsbidraget regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan staten och kommunsektorn enligt finansieringsprincipen.

Riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. De flesta av dessa betalas ej ut med automatik utan måste sökas. Flera betydande bidrag hanteras bland annat av Skolverket, Socialstyrelsen och Migrationsverket.

Hinder med riktade statsbidrag

De riktade statsbidragen har ökat både i antal och omfattning över tid, något som kritiseras såväl av SKR som Statskontoret. De är ofta förenade med administrativa pålagor och ger en kortsiktig planering med tillfälliga satsningar. Bidragen utgår inte heller från den enskilda kommunens eller regionens olika behov och förutsättningar, vilket gör att fokus kan bli på det man får bidrag för istället för det som hade behövt prioriteras.

Redovisas ett bidrag som riktat eller generellt?

Om ett bidrag klassificeras som riktat eller generellt i externredovisningen avgörs av om bidraget är förenat med villkor i enlighet med definitionen i Rådet för kommunal redovisnings rekommendation (RKR), R2 Intäkter.

Ett bidrag ska redovisas som riktat om det ställs krav på prestationer kopplade till ett återbetalningskrav. Om bidraget inte har några sådana krav klassificeras det som generellt i redovisningen. Detta oavsett om bidragsgivaren har ett uttalat syfte med bidraget eller inte. Statsbidraget från Skolverket under 2024 för att mildra effekterna av inflationen är ett exempel på ett bidrag som klassificeras som generellt.

Ansvariga myndigheter för riktade statsbidrag

Tabellen ses över i samband med Vårpropositionen i april.

Information om de olika riktade statsbidragen hos ansvariga myndigheter

• Statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad, Boverket Länk till annan webbplats.
• Stöd till bostäder för äldre, Boverket Länk till annan webbplats.
• Statsbidrag, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
• Rekvirera statsbidrag som Regeringskansliet beslutat, Kammarkollegiet Länk till annan webbplats.
• Hitta rätt bidrag, Kulturrådet Länk till annan webbplats.
• Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.
• Kommuner, Migrationsverket Länk till annan webbplats.
• Statsbidragskalendern 2025, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Statsbidrag för naturolyckor, MSB Länk till annan webbplats.
• Statsbidrag, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Enklare att rekvirera och redovisa statsbidrag hos Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har utvecklat två e-tjänster i syfte att underlätta för kommuner och regioner att dels rekvirera statsbidragen som regeringskansliet fattat beslut om, dels redovisa statsbidragen (ekonomisk redovisning och slutredovisning). Aktuella statsbidrag visas i en rullgardinslista så att du enkelt kan välja rätt statsbidrag med tillhörande diarienummer. E-tjänsterna är framtagna efter intervjuer och tester med några regioner och kommuner.

• Rekvirera statsbidrag som regeringskansliet beslutat, Kammarkollegiet Länk till annan webbplats.
• Redovisa och återbetala statsbidrag som regeringskansliet beslutat, Kammarkollegiet Länk till annan webbplats.

Specificering av vissa stats­bidrag

Generella statsbidrag betalas ut till kommuner och regioner via utjämningssystemet. De ingår i SKR:s modell Skatter & bidrag och därmed i filen Prognosunderlag. Merparten av de riktade statsbidragen måste sökas hos olika myndigheter och ingår inte i Skatter- och bidragsmodellen och filen Prognosunderlag.

Cirkuläret innehåller en sammanfattning av de förslag i budgetpropositionen för 2026 och höständringsbudgeten för 2025 som berör kommunerna och regionerna för perioden 2026 till 2028.

Aktuella cirkulär

• Cirkulär: Aktuell Ekonomi, 2026 års ekonomiska vårproposition samt Vårändringsbudget för 2026 Länk till annan webbplats.
• Cirkulär: Budgetpropositionen för 2026 samt höständringsbudgeten för 2025 Länk till annan webbplats.
• Cirkulär: Aktuell Ekonomi, 2025 års ekonomiska vårproposition samt vårändringsbudget för 2025 Länk till annan webbplats.

Filer med specificering av generella och riktade statsbidrag

Statsbidragen finns i anslaget för kommunal ekonomisk utjämning och övriga statsbidrag.

Filer för kommuner

Specificering av generella statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning

Generella statsbidrag som ingår i filen Prognosunderlag:

Specificering av statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning för kommuner åren 2025–2028 (xlsx) xlsx, 60 kB.

Publicerad 2025-09-29.

Specificering av övriga statsbidrag, kommuner

Riktade och generella statsbidrag som ej ingår i filen Prognosunderlag:

Specificering av övriga statsbidrag för kommuner åren 2025-2028 (xlsx) xlsx, 28 kB.

Publicerad 2026-06-09.

Filer för regioner

Specificering av generella statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning

Generella statsbidrag som ingår i filen Prognosunderlag:

Specificering av statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning för regioner åren 2025–2028 (xlsx) xlsx, 40 kB.

Publicerad 2025-09-29.

Specificering av övriga statsbidrag, regioner

Riktade och generella statsbidrag som ej ingår i filen Prognosunderlag:

Specificering av övriga statsbidrag för regioner åren 2025-2028 (xlsx) xlsx, 17 kB.

Publicerad 2026-05-08.

Statskontorets förteckning över samtliga statsbidrag till kommuner och regioner 2024

Statskontoret redovisar en förteckning över samtliga statsbidrag till kommuner och regioner 2024. Förteckningen innehåller bland annat information om hur mycket medel staten betalat ut till kommuner och regioner inom ramen för respektive statsbidrag.

Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024 Länk till annan webbplats.