Finansiella frågor
På den här sidan har vi samlat information och svar på de vanligaste frågeställningarna som rör finansnätverk och borgensavgifter.
Finansnätverk
SKR ansvarar för nätverk i finansiella frågor för kommuner respektive regioner. För dig som arbetar med finansfrågor i kommunen finns det möjlighet att träffa kollegor i andra kommuner. Nätverksträffarna arrangeras i samarbete med Kommuninvest.
Nästa nätverksträff hålls den 28 april. Anmäl dig senast den 27 april på länken nedan.
Anmälan till finansnätverksträff 28 april
Information om nätverket
Fyll i nedan formulär vid frågor eller önskemål om ytterligare information. SKR kontaktar dig så snart som möjligt.
Borgensavgifter
En borgensavgift ska tas ut när ett bolag lånar från kommunen eller med kommunal borgen som säkerhet. EU:s statsstödsregler kräver att borgensavgiften ska vara marknadsmässig.
Marknadsmässig borgensavgift säkrar neutrala konkurrensförhållanden
Att en kommun går i borgen för eller ger lån till ett kommunalt bostadsbolag innebär att det bolaget får en ekonomisk fördel i förhållande till motsvarande privata bostadsbolag. För att kompensera – och säkra neutrala konkurrensförhållanden – ska kommunen ta ut en borgensavgift, som motsvarar denna fördel, av det kommunala bostadsbolaget. Detta innebär, enligt konkurrens- och statsstödsregler samt allbolagen, att avgiften ska vara marknadsmässig.
Vägledning om borgensavgifter för kommunala bostadsbolag
SKR, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest har gemensamt tagit fram vägledning som visar hur en kommun kan gå tillväga för att beräkna och fastställa en marknadsmässig borgensavgift.
Fokus i den uppdaterade vägledningen ligger på de kommunala bostadsbolagen. Utmaningarna kring borgensavgifter gäller för hela bredden av kommunsektorns företag.
Internräntan för 2027 oförändrad
Internräntan för år 2027 föreslås att vara 2,75 procent. Det innebär oförändrad ränta jämfört med året innan. Den föreslagna internräntan bygger på kommunsektorns egna upplåningskostnader.
Det är kommunen eller regionen som själva bestämmer vilken internränta som de ska använda. För att få en korrekt internränta bör internräntan beräknas utifrån den genomsnittliga räntekostnaden för kommunens egna upplåning.
SKR tar fram ett cirkulär för internräntan för beräkning av kapitalkostnader på (aktiverade) investeringar vid budgetering samt intern styrning för de kommuner och regioner som inte kan beräkna internräntan utifrån sin egen upplåning.
Cirkulär 26:2: Internränta för år 2027 (kommuner) Länk till annan webbplats.
SKR:s internräntekommitté föreslår internränta årligen, senast i februari månad året innan aktuellt budgetår. Huvudsakliga underlaget är data från Kommuninvests skulddatabas (KI Finans).
Sociala utfallskontrakt – extern finansiering
Inledning
Kommunal verksamhet behöver alltid utvecklas i syfte att sträva mot högre effektivitet inom ramen för en hållbar ekonomi och en god ekonomisk hushållning. Prioriteringar behöver göras så att resurser som satsas ger avsedd effekt och sådana prioriteringar handlar även om hur ekonomiska resurser ska fördelas. I valet mellan finansieringsformer diskuteras ibland alternativ med s.k. extern finansiering av olika initiativ, genom t.ex. sociala utfallskontrakt. Vi redogör här för konsekvenser för kommunens ekonomi som behöver beaktas om sådan extern finansiering övervägs.
Om extern finansiering av sociala utfallskontrakt
Extern finansiering av sociala utfallskontrakt innebär att en extern finansiär lånar ut pengar till insatser som syftar till att leda till ekonomiska och/eller kvalitativa förbättringar. Kommunen blir betalningspliktig gentemot finansiären beroende på hur utfallet av insatsen går. Om utfallet blir lyckat erlägger kommunen, utöver att man återbetalar lånet, en ränta till finansiären. Om projektet inte lyckas behöver man i regel inte betala tillbaka hela det lånade beloppet.
Det belopp man lånar kan inte initialt redovisas som en intäkt, utan redovisas som en skuld. Under genomförandet behöver en bedömning göras av hur lyckat projektet bedöms bli, och utifrån detta redovisas en kostnad avseende den ränta man förväntas behöva betala. Utöver räntan står kommunen för de egna projektkostnaderna för insatsen i form av t.ex. egen personal och köp av tjänster. Detta medför att man i budgeten behöver ta hänsyn både till de egna projektkostnaderna och räntan, utöver återbetalning av lånat belopp.
Ett lyckat utfall utlöser en finansiell ersättning till externa finansiärer, vilket innebär att framgångsrika insatser leder till ökade kostnader. Vid ett mindre lyckat utfall delas risken med den externa finansiären genom att den del av skulden som inte behöver återbetalas kan redovisas som en intäkt när detta bedöms tillräckligt säkert.
I grunden finns inget generellt behov av extern finansiering för drift eller utveckling av kommunal verksamhet, givet kommunal sektors beskattningsrätt och prioriteringar i ordinarie budgetprocess. Vid egen finansiering tillfaller de ekonomiska effekterna av lyckade satsningar fullt ut den egna organisationen, medan extern finansiering innebär att en del av värdet tillfaller finansiären och medför en högre total kostnad vid ett utfall som ligger i linje med uppsatta mål.
Vi tar inte ställning för eller emot olika finansieringslösningar, utan det är upp till varje kommun att välja finansieringslösning. Ett sådant beslut behöver baseras på kommunens egna förutsättningar, behov och risker. I denna avvägning behöver även frågan om god ekonomisk hushållning beaktas. En av de bakomliggande grundprinciperna för god ekonomisk hushållning är att löpande verksamhet inte ska finansieras med lån.
En beskrivning av hur den här typen av extern finansiering ska redovisas finns i Rådet för kommunal redovisnings information:
Information-Sociala-utfallskontrakt.pdf Länk till annan webbplats.