Publicerad: 16 december 2019

Sekretess utan begäran

Sammanfattning av Kammarrätten i Stockholms dom den 1 oktober 2019 i mål nr 4944-19

En kommun upphandlade ett ramavtal för asfalts- och markarbeten. Ett bolag begärde ut två av de inkomna anbuden. Endast den ena av de två anbudsgivarna hade begärt sekretess. Kommunen beslutade att sekretessbelägga uppgifter om timpriser, à-priser och referenser i båda anbuden.

Bolaget överklagade besluten om sekretess till kammarrätten och pekade bland annat på att den ena anbudsgivaren inte ens begärt sekretess för uppgifterna.

Kommunen anförde bland annat att uppgifterna utgjorde företagshemligheter som inte utan risk för skada kunde offentliggöras.

Kammarrätten gjorde följande bedömning.

Av 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) framgår att sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

HFD har uttalat att uppgifter om referensuppdrag typiskt sett anses utgöra företagshemligheter som kan sekretessbeläggas med stöd av 31 kap. 16 § OSL, eftersom det ofta kan befaras att det uppkommer ekonomisk skada om uppgifterna röjs (se HFD 2016 ref. 17). Även så kallade à-priser kan utgöra sådana uppgifter som inte kan röjas utan att skada uppstår (jfr RÅ 2007 not. 154).

För den anbudsgivare som begärt sekretess bedömde kammarrätten att handlingarna innehöll affärsmässigt känsliga uppgifter som kunde medföra skada om de röjdes.

Gällande den anbudsgivare som inte begärt sekretess gjorde kammarrätten följande bedömning. Anbudsgivaren hade inte yttrat sig i sekretessfrågan över huvud taget. Enligt kammarrätten kunde inte enbart frånvaron av en inställning i sekretessfrågan läggas till grund för bedömningen att det saknas en särskild anledning för sekretess avseende uppgifter i anbudet.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till uppgifternas karaktär samt med beaktande av vad den första anbudsgivaren fört fram i sekretessfrågan, bedömde kammarrätten att det av särskild anledning kunde antas att båda anbudsgivarna led skada om uppgifterna röjdes. Sekretess enligt 31 kap. 16 § första stycket OSL förelåg därför för uppgifterna i båda anbuden, och överklagandet avslogs.

Domen har fått laga kraft.

Kommentar: I HFD 2016 ref. 17 förelåg en liknande situation, men med en delvis annan utgång. Även i HFD-fallet rörde det sig om anbud från två anbudsgivare i samma upphandling. Endast den ena anbudsgivaren hade begärt sekretess gällande uppgifter om kunder. HFD beslutade att uppgifterna skulle hemlighållas gällande den som begärt sekretess, men att de kunde lämnas ut gällande den anbudsgivare som inte begärt sekretess. Anbudsgivarens inställning kan alltså ha avgörande betydelse för sekretessbedömningen. Som framgår av kammarrättens bedömning ovan är anbudsgivarens inställning dock inte ensamt avgörande.

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!