Publicerad: 18 mars 2020

HFD: Drift av äldreboende omfattas av LOU även om avtalet kallas IOP

Sammanfattning av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 11 mars 2020 i mål 3165-19

En kommun hade upphandlat driften av ett äldreboende och hade ett avtal om detta med en stiftelse. När avtalsperioden löpte ut beslutade kommunen i mars 2016 att låta stiftelsen fortsätta att driva äldreboendet inom ramen för ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP) i stället för att upphandla driften på nytt. Enligt avtalet skulle kommunen betala en ersättning till stiftelsen.

Konkurrensverket ansökte till förvaltningsrätten om att kommunen skulle betala en upphandlingsskadeavgift på fem miljoner kr, eftersom verket ansåg att det rörde sig om en otillåten direktupphandling. Förvaltningsrätten biföll Konkurrensverkets talan, och kammarrätten avslog kommunens överklagande dit.

Kommunen överklagade till HFD. Kommunen menade att avtalet inte omfattades av LOU och alltså inte behövde upphandlas, eftersom det rörde sig om en ”icke-ekonomisk” tjänst enligt EU-rätten. Kommunen begärde också att HFD skulle inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan.

HFD anförde bland annat följande i sin dom:

Den korrekta tolkningen av unionsrätten beträffande den fråga som aktualiserades i målet var så uppenbar att det inte fanns utrymme för något rimligt tvivel om hur frågan skulle avgöras. Det saknades därför skäl att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Kommunens yrkande om detta avslogs därför.

Av EUF-fördraget framgår att med tjänst avses en prestation som utförs mot ersättning, och av upphandlingslagstiftningen framgår att med tjänstekontrakt avses ett avtal med ekonomiska villkor som den upphandlande myndigheten ingår med en leverantör på marknaden. Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse kan inte vara föremål för ett tjänstekontrakt enligt LOU. En förutsättning för att lagen ska vara tillämplig är nämligen att tjänsterna är av ekonomisk art. Däremot saknar det betydelse hur myndighetens anskaffning av tjänsterna finansieras.

Genom det aktuella avtalet åtog sig stiftelsen att tillhandahålla tjänster för kommunens räkning i utbyte mot ekonomisk ersättning. Stiftelsens prestationer fick därmed anses vara av direkt ekonomiskt intresse för kommunen. Avtalet gav upphov till ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som ytterst kunde bli föremål för prövning i allmän domstol. Det var således fråga om ett avtal med ekonomiska villkor i upphandlings­lagstiftningens mening.

Av det anförda följde att avtalet mellan kommunen och stiftelsen utgjorde ett tjänstekontrakt enligt LOU. Att det av parterna betecknats som ett idéburet offentligt partnerskap föranledde ingen annan bedömning.

HFD förklarade mot bakgrund av detta att det i målet aktuella avtalet utgjorde ett tjänstekontrakt enligt lagen om offentlig upphandling. HFD meddelade inte prövningstillstånd rörande målet i övrigt. Kammarrättens avgörande, som alltså innebar att kommunen skulle betala en upphandlingsskadeavgift på fem miljoner kr, stod därmed fast.

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!