Fasta och mobila nät gör det möjligt att arbeta, bo och få tillgång till samhällsservice i hela landet. Vi arbetar för att alla kommuner och regioner ska ha god tillgång till robust och kapacitetsstark digital infrastruktur.

För kommuner och regioner är uppkoppling via de fasta och mobila näten helt avgörande för att kunna bedriva verksamhet, möta invånarnas behov och utvecklas med stöd av digitalisering.

I områden där uppkoppling saknas eller är otillräcklig påverkas både samhällsservice och näringsliv negativt. Störningar eller avbrott i infrastrukturen innebär stor påverkan på välfärden och samhället i stort. Därför är en viktig för SKR att säkerställa tillgång till säker och robust digital infrastruktur.

EU:s nya gigabitförordning

Den 12 november började EU:s förordning om gigabitinfrastruktur (Gigabit Infrastructure Act, GIA) gälla. Syftet är att påskynda utbyggnaden av fibernät och 5G genom att gemensamt använda befintlig infrastruktur och effektivare tillståndsprocesser.

Förordningen påverkar kommuner och regioner på flera sätt och är direkt bindande för medlemsländerna. GIA ersätter det tidigare utbyggnadsdirektivet.

Några nyheter i förordningen

Utvidgad definition av fysisk infrastruktur

Definitionen omfattar nu även byggnader och gatuutrustning. Det innebär att skyldigheten att ge tillträde och lämna information om befintlig infrastruktur också omfattar dessa typer av anläggningar. Samtidigt finns flera undantag i förordningen, och PTS föreslås även få i uppdrag att göra en kostnadsnyttoanalys som kan leda till att ytterligare undantag görs från skyldigheten att lämna information om infrastrukturen.

Offentliga aktörers skyldighet

Den nya förordningen innebär att skyldigheterna att ge tillträde till fysisk infrastruktur, samordna byggprojekt och lämna information inte bara gäller nätoperatörer – utan även offentliga organ som äger eller kontrollerar sådan infrastruktur.

Det kan till exempel handla om att operatörer ska kunna sätta upp 5G-utrustning på offentliga byggnader. Offentliga aktörer ska också, på begäran, lämna information om sin befintliga infrastruktur och planerade byggprojekt.

Den centrala informationspunkten får en större roll

I den centrala digitala portalen ska inte bara information om befintlig infrastruktur och planerade byggprojekt finnas – utan även möjligheten att ansöka om tillstånd och följa ärendets status online.

Förordningen kräver att all information lämnas digitalt och att informationspunkten erbjuder verktyg för att utöva rättigheter och fullgöra skyldigheter direkt online.

Sveriges lösning är ännu inte på plats, men utredningen föreslår att PTS får uppdraget att utveckla och driva portalen.

Kortare tidsfrister för tillstånd och tvistlösning

GIA inför tydligare regler för hur snabbt tillståndsansökningar ska handläggas. Bland annat ska det finnas en tidsfrist för att avgöra om en ansökan är komplett och för att fatta beslut.

Förordningen innehåller en princip om ”tyst godkännande” om tidsfristen överskrids, men Sverige har valt att undanta denna regel av säkerhetsskäl. Däremot blir tidsfristerna för tvistlösning kortare än tidigare.

SKR:s stöd i utvecklingen

SKR följer arbetet med GIA och kommer löpande informera om utvecklingen. När en proposition finns på plats tar vi fram cirkulär och vägledning för att underlätta genomförandet. Frågor med anledning av GIA och utredningens förslag besvaras av Per Henningsson (SKRs expert i utredningen) och Emma Ström.

SOU 2025:110-Snabbare bredband i hela landet-åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Inomhustäckning

Mobilnäten har blivit en grundläggande del av samhällets infrastruktur. I inomhusmiljöer är tillgång till stabil och säker uppkoppling viktig för att kunna bedriva verksamhet inom bland annat vård, utbildning, säkerhet och förvaltning. Samtidigt är god inomhustäckning långt ifrån självklar, särskilt i moderna byggnader där radiosignaler har svårt att tränga igenom material som betong, metall och energiglas.

SKR har tagit fram en handledning på området inomhustäckning som stöttar kring strategiska vägval rörande inomhustäckningslösningar.

Vägval inomhustäckning - En översikt för offentliga fastighetsägare, Offentliga fastigheter Länk till annan webbplats.

Avvecklingen av 2G-, 3G- och kopparnätet

I slutet av 2025 släcker operatörerna ner 2G-nätet i Sverige och även 3G-nätet avvecklas. Teknisk utrustning i kommunal och regional verksamhet som är uppkopplad via 2G- och 3G-näten behöver ses över så att de inte plötsligt slutar fungera när operatörerna byter ut näten. Det kan exempelvis handla om olika typer av larm, övervakning, styrning och datainsamling i kommunal och regional verksamhet.

Avvecklingen av gamla nät har redan påbörjats

Under de närmsta åren avvecklas de gamla mobilnäten och kopparnätet i syfte att ge plats åt ny teknik. Kopparnätet stängs löpande kommun för kommun fram till 2026. Många kommuner och regioner har tjänster och produkter som är beroende av 2G och 3G näten.

Tidplan för teknikskiftet

Kopparnätet

Telia har aviserat att hela nätet beräknas vara avvecklat i hela landet till år 2026, tätorter inkluderade. Stängningen sker löpande och kommuner får information 12–16 månader innan nätet ska stängas.

Framtidens nät, Telia Länk till annan webbplats.

Det är viktigt att uppmärksamma detta teknikskifte och agera för att säkra upp sin verksamhet.

Det behöver kommuner och regioner göra

Kommuner och regioner behöver ta ett ansvar för att inventera och tillsammans med partners och leverantörer uppgradera sin utrustning. Mobiloperatörerna vet inte vad alla mobilabonnemang och sim-kort används till och det medför ett arbete för kunden. Ett tips är att utgå ifrån alla era abonnemang och identifiera hur de används.

Vi föreslår också att ni samlar olika kompetenser i arbetet. En it-samordnare eller motsvarande kan ha en central funktion, men lite beroende på hur organisationen ser ut är det lämpligt att involvera flera förvaltningar/verksamheter – vissa lösningar kan vara inköpta direkt av en verksamhet.

Ta fram en uppgraderingsplan för era lösningar och användare. Se över vilka behov ni har, det är inte nödvändigtvis så att system måste bytas 1 mot 1. Det finns flera olika lösningar med 4G/5G men även andra tekniska alternativ som kan passa era behov. Se skiftet som en chans att byta mot effektivare och mindre kostsamma system. Förbered en plan i god tid. Genom det kan övergången nyttjas till att driva organisationens digitalisering till bättre och säkrare tjänster.

Säkerställ hur er befintliga teknik kravställts i tidigare upphandlingar och om det ingår i kontraktet att leverantören av produkten/tjänsten står för utbyte av utrustning.

Så förbereder ni er – check­lista och tips

Som hjälp en hjälp med arbetet att säkerställa sitt oberoende av 2G- och 3G-näten har SKR tagit fram en checklista.

1. Sätt igång och inventera

Ett tips är att börja med att se över era abonnemang och spåra vad de används till. Ta hjälp av mobiloperatörerna som kan vara behjälpliga att plocka fram och lista era abonnemang. De kan inte se exakt vad abonnemanget används till men kan ge en bild av omfattningen.

2. Se över era avtal

Många tjänster upphandlas just som tjänster där uppkoppling är inkluderad. Då är det leverantören som i första hand har ansvar för att tjänsterna ska fungera. Säkerställ hur er befintliga teknik kravställts i tidigare upphandlingar och om det ingår i kontraktet att leverantören av produkten/tjänsten står för utbyte av utrustning.

3. Samla olika kompetenser

Det är ovanligt att all telefoni köps in av en central funktion i en kommun eller region. För att säkerställa att ni täcker in alla verk­samheter är det därför lämpligt att involvera flera förvaltningar och verksamheter i arbetet.

4. Ta fram en plan

Teknikskiftet kan vara en chans att byta till effektivare och mindre kostsamma system och alla lösningar måste inte bytas ut rakt av. Ta er gärna tid att fundera över hur teknikskiftet kan nyttjas till att driva organisationens digitalisering till bättre och säkrare tjänster på längre sikt.

Nyttja Addas ramavtal

Adda har ramavtal inom en rad områden, exempelvis trygghetslarm, vilka vi starkt rekommenderar, inte minst för de som ännu inte har påbörjat sitt arbete med att byta nät. En fördel med Addas ramavtal är att de sällan blir överklagade och upphandlingar kan ske snabbt vilket är kritiskt när utfasningen av näten är nära förestående.

Upphandling och ramavtal, Adda Länk till annan webbplats.

Vanliga frågor och svar

Kommu­nala stadsnät

Sverige har kommit långt med bredbandsutbyggnaden, trots stora avstånd och glesbygd. En viktig förklaring är de kommunala stadsnäten, som står för mer än hälften av landets bredbandsinfrastruktur. För kommuner och regioner innebär stadsnäten en strategisk möjlighet att försörja sina verksamheter med uppkoppling och samtidigt ha förfogande över kritisk samhällsinfrastruktur.

Rättslig vägledning för samverkan med stadsnät

Det finns flera utmaningar i att driva och erbjuda bredband via kommunala stadsnät. Kompetensbristen i samhället drabbar möjlig­heterna för stadsnäten att bibehålla resurser och kompetens i verk­samheten. Detta sker samtidigt som nya regulatoriska och tekniska krav ökar. I många fall är samverkan nödvändig för att stadsnäten ska nå upp till de krav som ställs.

SKR har tagit fram en rättslig vägledning som visar på olika sätt som kommuner och regioner kan samverka rörande verksamhet i stadsnät. Med samverkan avses här på vilket sätt två eller flera kommuner, regioner eller deras bolag kan förena sina kompetenser och resurser för att kunna tillhandhålla medborgare, verksamheter och näringsliv stabila och säkra digitala tjänster inom stadsnät.

Samverkan mellan kommunala stadsnät – En rättslig analys Länk till annan webbplats.

Genom att i högre grad arbeta tillsammans ger stadsnäten bättre möjligheter att utvecklas och dra nytta av varandras kompetenser och innovationer. Tillsammans finns bättre potential att möta välfärdens behov av grundläggande robust och kapacitetsstark bredbandsinfrastruktur och skapa nya möjliggörande förmågor.