EHDS-förordningen ger nya möjligheter att dela invånares hälsodata inom EU för gränsöverskridande vård och forskning med mera. SKR följer arbetet med EHDS noggrant och analyserar hur regelverket kommer att påverka våra kommuner och regioner.

Senast uppdaterad: 12 maj 2025.

Förordningen om EHDS är beslutad

Förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) är nu beslutad och beslutet har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Förordningen kommer att börja tillämpas mars 2027 och därefter genomföras stegvis.

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/327 om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv 2011/24/EU och förordning (EU) 2024/2847 Länk till annan webbplats.
• Tidsplan för införandet av EHDS, European Union Länk till annan webbplats.

Vad är EHDS?

European Health Data Space (EHDS), eller förordningen om det europeiska hälsodataområdet, syftar till att inrätta en gemensam ram för användning och utbytet av e-hälsodata inom hela EU.

Den förbättrar enskilda personers tillgång till och kontroll över personliga e-hälsodata, samtidigt som vissa data kan återanvändas för ändamål som rör allmänintresset, politiskt stöd och vetenskaplig forskning. Den främjar en hälsospecifik datamiljö som stöder en inre marknad för digitala hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.

Genom förordningen inrättas en harmoniserad rättslig och teknisk ram för elektroniska patientjournalsystem som främjar interoperabilitet, innovation och en väl fungerande inre marknad.

Förordningen om det europeiska hälsodataområdet, Europeiska kommissionen Länk till annan webbplats.

En gränsöverskridande digital infrastruktur (MyHealth@EU) som alla medlemsstater, enligt förordningen, ska delta i och bidra till där hälsodata ska kunna tillgängliggöras på förfrågan. Det är individen själv som bestämmer vilka hälsodata som ska delas och med vem.

Nedan hittar du mer information om förordningen hos Inera, e-Hälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

• Allmän information om EHDS, Inera Länk till annan webbplats.
• Allmän information om EHDS, e-Hälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
• Allmän information om EHDS, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Genomförandeakter

Just nu pågår ett antal projekt för att ta fram underlag till de genomförandeakter som ska komplettera EHDS-förordningen. Dessa genomförandeakter ska beskriva standarder, specifikationer och krav som bidrar till det europeiska utbytesformatet och interoperabilitet för hälsodata.

Kopplat till det här arbetet kommer under året ett antal remisser gå ut. Vi arbetar för att stötta kommuner och regioner i arbetet med implementeringen av EHDS och däribland även remissvaren. I och med detta kommer vi att bjuda in till ett antal EHDS-dialoger under året.

• Remissförfarande för Xt-EHR, e-Hälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
• Remissförfarande för TEHDAS2, e-Hälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Statlig utredning

En statlig utredning har tillsats där uppdraget till utredaren innebär att analysera och föreslå åtgärder som möjliggör en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården. Fokus ligger på de rättsliga förutsättningarna, samt att analysera och ta fram förslag kopplade till EHDS-förordningen. När detta är på plats kommer kraven på vårdgivarna klarläggas ytterligare.

Statlig utredning med fokus på EHDS, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Så påverkas kommuner och regioner av EHDS

Införandet av EHDS innebär en stor omställning för kommuner och regioner. Införandet påverkar deras juridiska ansvar, tekniska infrastruktur, organisatoriska processer och ekonomi.

Samtidigt kan införandet av EHDS skapa möjligheter för förbättrad vårdkvalitet, ökad patientmakt och bättre forskning, precisionsmedicin och beslutsfattande.

För att genomföra EHDS krävs dock samordnade nationella insatser, tydlig vägledning från staten samt tillräckliga resurser och stöd till kommunerna och regionerna.

• EHDS – det bör din kommun göra
• EHDS – det bör din region göra

Frukostseminarium om EHDS

Den 4 februari 2025 arrangerade SKR, E-hälsomyndigheten och Vårdföretagarna ett frukostseminarium på temat Hur påverkar förordningen vårdgivare och huvudmän i praktiken? Ta del av seminariet på E-hälsomyndighetens webbplats.

Frukostseminarium: Ett europeiskt hälsodataområde – hur påverkar förordningen vårdgivare och huvudmän?, E-hälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

• Regeringsuppdrag kopplat till marknadskontroll, Läkemedelsverket Länk till annan webbplats.
• Handslaget

Europeisk e-identitetsplånbok, eIDAS2

Innebörd, konsekvenser och tidplan för förordningsförslaget eIDAS 2.

Senast uppdaterad: 5 augusti 2024.

Innebörd

Syftet med den europeiska e-identitetsplånboken, ofta benämnd digital plånbok, är att ge alla medborgare möjlighet att både få tillgång till onlinetjänster över landsgränserna, men inte minst, få ökad kontroll över sina egna uppgifter.

Plånboken ska lagra användarnas identitet och digitala handlingar, som körkort, betyg, förskrivna recept eller biljetter. Användarna ska själva ha möjlighet att bestämma över sina egna uppgifter och välja hur han eller hon vill dela dem. Plånboken är ett tillägg till den befintliga eIDAS-förordningen som lades fram 2014.

Konsekvenser

Plånboken hör samman med ett flertal parallella projekt, som exempelvis framtagandet av den statliga e-legitimationen och gemensam ingång till digitalt Europa (SDG). Regioner och kommuner kommer sammantaget att behöva följa den lagstiftning som råder för exempelvis bevisutbyte (betyg eller läkarrecept), inloggningar i e-tjänster och underskrifter där de olika förordningarna har ett beroende till varandra.

I kommittédirektivet till ”Säker och tillgänglig digital identitet” (Dir. 2022:142) ingår för utredaren att redovisa hur en svensk identitetsplånbok kan utfärdas, användas och administreras, samt om nu gällande författningar behöver justeras. Slutredovisning ska presenteras 31 maj 2024 och tillsammans med publiceringen genomförandeakterna (se nedan) bör ge en tydligare konsekvensbedömning kunna göras.

Detta gör SKR

SKR kommer att yttra sig kring slutbetänkande om det organisatoriska ansvaret för implementeringen (SOU2024:45) under hösten 2024. I övrigt förväntas EU att presentera de konkreta tekniska delarna för plånboken i en genomförandeakt under senare delen av året. I samband med denna kommer den digitala identitetsplånboken att tydliggöras.

Tidplan, status

Europaparlamentet och rådet träffade en slutlig överenskommelse om identitetsplånboken den 8 november 2023 och förordningen väntar därmed på de formella besluten i respektive församling. Efter att beslutet har tillkännagivits kommer genomförandeakter att presenteras inom 6-12 månader. När dessa har antagits så har varje medlemsstat 24 månader på sig att tillhandahålla identitetsplånböckerna till sina medborgare.

• eIDAS2, förordning, EUR-Lex Länk till annan webbplats.
• eIDAS

Gigabit Infrastructure Act, GIA

Innebörd, konsekvenser och tidplan för förordningsförslaget Gigabit Infrastructure Act, GIA.

Senast uppdaterad: 21 december 2023.

Innebörd

GIA är ett förslag till förordning som speglar kommissionens vilja att bidra till en kostnadseffektiv och snabb utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet i hela EU för att möta den ökade efterfrågan på uppkoppling i unionen. Förslaget innehåller förslag som ska bidra till likriktning för den europeiska marknaden för elektroniska kommunikationer och undanröja hinder för utbyggnad och konkurrens.

Ett första förslag till förordning presenterades i februari 2023 och har under året varit föremål för förhandlingar. Under det spanska ordförandeskapet har arbetet tagit hög fart och just nu pågår trilogmöten mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen.

Konsekvenser

Förordningen är en utveckling av utbyggnadsdirektivet från 2014 och berör alla kommuner, regioner och kommunala bolag som ansvarar för ledningsburen infrastruktur.
I förslaget till förordning utvidgas tillämpningsområdet vad gäller vilken fysisk infrastruktur som det offentliga måste lämna tillträde till.

De offentliga myndigheternas skyldighet att informera om sin infrastruktur och sina bygg- och anläggningsprojekt skärps och så även kraven på handläggning av tillståndsärenden.
Sammantaget skulle de föreslagna förändringarna innebära betydande påverkan på kommunal och regional verksamhet och i vissa avseende ett oproportionerligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

Tidplan, status

Belgiska ordförandeskapet som tar över vid års skiftet siktar på att bli klara under mitten av februari 2024.

• Rådets information om GIA Länk till annan webbplats.
• Legislative Train Schedule (europa.eu) Länk till annan webbplats.
• Carriages preview, Legislative Train Schedule (europa.eu) Länk till annan webbplats.
• Gigabit infrastructure act, europa.eu (PDF) Länk till annan webbplats.

Interoperable Europe Act

Innebörd och konsekvenser för förordningsförslaget Interoperable Europe Act .

Senast uppdaterad: 5 augusti 2024.

Innebörd

Syftet med förslaget till en ny förordning kring interoperabilitet är att underlägga för EU:s medlemsstater att utbyta information, samarbeta och dela tjänster över nationsgränserna. I detta ingår även hur länderna ska organisera sig i arbetet för att få ett sammanhållande ekosystem av lösningar. Förslaget utgår från att lösningarna ska baseras på öppen källkod och öppna data. För att nå detta föreslås en styrstruktur med mekanismer för teknisk anslutning, gemensam organisering och rättsliga instrument.

Det befintliga ramverket för interoperabilitet i Europa, European Interoperability Framework (EIF), ska implementeras och vidareutvecklas utifrån den struktur och modell som förordningen beskriver.

Konsekvenser

Förordningen innebär två större förändringar för kommuner och regioner. Dels kommer varje aktör att behöva genomföra en så kallad interoperabilitetsbedömning, vilket i praktiken innebär att digitala lösningar ska bedömas utifrån ramverkets riktlinjer. Dels ska lösningarna tillgängliggöras i en europeisk portal (kvarstår att utveckla) för vidare användning av andra offentliga aktörer inom EU.

Detta gör SKR

SKR har framfört synpunkter på förslaget i december 2022. SKR har också yttrat sig på den svenska interoperabilitetsutredningen ”En reform för datadelning” (april 2024) som till stora delar baseras på den europeiska förordningen. SKR ser att den lokala offentliga förvaltningen får ett utökat uppdrag som innebär ofinansierade kostnader på grund av ökad rapporteringsgrad, anpassning mot ännu ej prövade regelverk samt ett bredare förvaltningsuppdrag då lösningar ska kunna användas brett inom EU. Oaktat dessa oklarheter, ser SKR ändå att en harmoniserad struktur för digitalisering kommer att tjäna Europa och Sverige på lång sikt.

Tidplan, status

EU:s lagstiftare nådde en överenskommelse den 13 mars 2024. Förordningen har bland annat ändrats rörande kommunernas och regionernas representation in i Interoperable Europe Board som kommer att vara det styrande organet för arbetet. Den Europeiska Regionkommittén kommer att delta som observatör i styrelsen.

• Interoperable Europe Act Proposal, Europakommissionen Länk till annan webbplats.
• Betänkandet En reform för datadelning (SOU 2023:96), regeringen Länk till annan webbplats.
• En reform för datadelning (SOU 2023:96), SKR:s remissyttrande Länk till annan webbplats.

Innebörd, konsekvenser och tidplan för förordningsförslaget Cyber Resilience Act. Förslaget antogs i Europparlamentet 12 mars 2024.

Senast uppdaterad: 26 september 2024.

Innebörd

Cyber Resilience Act är ett förslag till förordning som syftar till att öka säkerheten och motståndskraften mot cyberattacker inom EU. Lagen innehåller bestämmelser om hur företag och organisationer ska hantera cybersäkerhet, inklusive att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker.

Konsekvenser

Förslaget innehåller regler för produkter med digitala element (PDE) och även om förslaget till del kan tolkas som att främst rikta sig mot det som kallas IoT-produkter (Internet Of Things) skall det även täcka andra typer av produkter, exempelvis ”kritiska system” eller operativsystem. Vilka dessa är beskrivs i Annex III till förordningen.

Förordningen innehåller krav på att:

• Tillverkarna skall säkerställa att deras produkter (under hela deras livslängd) uppfyller ett antal cybersäkerhetskrav och hanterar sårbarheter på ett korrekt sätt.
• Tillverkaren ska på begäran av tillsynsmyndighet förse denne med all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten uppfyller säkerhetskraven.
• Tillverkaren omfattas av rapporteringsplikt och skall Inom 24 timmar notifiera relevant nationell myndighet om identifierade sårbarheter i deras produkt. Även säkerhetsincidenter som påverkar produktens säkerhet skall rapporteras. Förordningen innehåller även krav på att rapportera till användaren av produkten.
• Regler för importörens ansvar vid import av produkter med digitala element
  

Cyber Resilience Act kommer att få mycket stor betydelse för tillverkare av produkter som omger oss i vardagen, men förordningen är också specifikt riktad mot högriskprodukter där angrepp kan medföra stora konsekvenser. I denna grupp kan exempelvis sjukvårdsutrustning inbegripas.

Regleringarna i förordningen kommer i många fall att tangera andra EU-förslag som till exempel
NIS2.

Om NIS2

Detta gör SKR

SKR följer utvecklingen och kommer uppdatera här när det finns nyheter av värde för kommuner och regioner.

Tidplan, status

Trilogen är nu avslutad, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen enades den 30 november 2023 om ett gemensamt förslag, förslaget antogs i parlamentet 12:e mars 2024. Nästa samt sista steg är att det formellt ska antas av kommissionen.

Cyber Resilience Act: Förslag som har antagits av parlamentet Länk till annan webbplats.

Efter att förordningen trätt i kraft har leverantörerna 3 år på sig att efterleva kraven.

• SKR:s arbete med cybersäkerhet
• Cyber Resilience Act, förslag till förordning, EUR-Lex Länk till annan webbplats.

Cyber Security Act

Innebörd, konsekvenser och tidplan för förordningen Cyber Security Act.

Senast uppdaterad: 3 juli 2024.

Innebörd, konsekvenser

Cyber Security Act (EU) 2019/881) trädde i kraft 27 Juni 2019 och ger ENISA (EU Agency for Network and Information Security) ett tydligt mandat, med nya uppgifter och resurser för att stärka säkerheten och motståndskraften i EU.En av uppgifterna är att etablera ett ramverk för cybersäkerhetscertifiering av ICT-produkter, av tjänster och av processer. Dessa certifieringar kan sedan användas för att påvisa efterlevnad mot andra förordningar eller direktiv från EU så exempelvis NIS2, eIDAS, Cyber Resilience Act eller AI act.

ENISA:s uppdrag är att stödja och samordna aktiviteter mellan medlemsländerna vilket får konsvenser för att antal myndigheter i Sverige. Utöver detta kommer certifieringsramverken att få stor påverkan för de leverantörer och kunder som berörs av akten.

Detta gör SKR

SKR följer utvecklingen och kommer uppdatera här när det finns nyheter av värde för kommuner och regioner.

Tidplan, status

Den 18 april 2023 föreslog EU kommissionen ett riktat tillägg till förordningen som innebär att ENISA även ska ta fram ramverk för certifiering av säkerhetstjänster som levereras av extern part, även kallade MSS (Managed Security Services).

Inga ramverk för certifiering är antagna ännu och arbetet går relativt långsamt. Tre förslag bereds i nuläget:

• EUCC: The European Cybersecurity Certification Scheme on Common Criteria Länk till annan webbplats.
• U5G: The European Cybersecurity Certification Scheme for 5G Länk till annan webbplats.

ENISA arbetar på ytterligare ett ramverk som inte är ute på publik konsultation ännu.

• EUCS: The European Certification Scheme for Cloud Services

Du kan få mer information om processen och vart i denna de olika ramverken befinner sig:

ENISA informationssida för certifiering Länk till annan webbplats.

ENISA har också genomfört en genomförbarhetsstudie om ett EU-krav på cybersäkerhetscertifiering för AI och stöder Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i arbetet med att fastställa en certifieringsstrategi för eIDAS/plånboken.

Data Act, datalagen

Innebörd och tidplan för förordningsförslaget Data Act, datalagen.

Senast uppdaterad: 22 maj 2024.

Innebörd

En förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data. Förslaget hade sitt ursprung i EU-strategin för data vars syfte är att göra EU till en av det datadrivna samhällets ledare. Data Act klargör vem som kan skapa värde från datat och under vilka villkor, medan parallell lagstiftning genom Data Governance Act syftar till att upprätta processer och strukturer för att underlätta datadelning mellan företag, individer och den offentliga sektorn.

Detta gör SKR

SKR svarade på en remiss till infrastrukturdepartementet gällande förslaget, bland annat för att påtala att det behövs ett undantag för medicintekniska produkter och hälsodata i sådana produkter. Frågan hänger nära samman med varje medlemsstats rätt att själv organisera sin hälso- och sjukvård.

SKR har också arbetat med akten inom ramen för Europeiska regionkommittén och bistått de svenska ledamöterna där.

2024 undersöker SKR hur förordningen kommer att påverka kommuner och regioner.

Tidplan, status

Den 27 november 2023 antogs förordningen av Europeiska unionens råd (Rådet). Förordningen träder i kraft den tjugonde dagen efter att den offentliggjorts i EU:s officiella tidning (vilket skedde 22 december 2023) och den träder därmed i kraft 11 januari 2024. Detta innebär att förordningen blir tillämplig from 12 september 2025.

Data Act, datalagen, EUR-Lex Länk till annan webbplats.

Data Governance Act, dataförvaltningsförordningen

Innebörd, konsekvenser och tidplan för förordningen Data Governance Act, dataförvaltningsförordningen. Lagstiftningsprocessen i EU avslutad och förslaget implementeras nationellt.

Senast uppdaterad: 7 juli 2025.

Dataförvaltningsförordningen (Data Governance Act, oftast förkortad till DGA) är en europeisk lag om datastyrning, som är helt i linje med EU:s värderingar och principer. Lagen kommer att ge betydande fördelar för EU:s medborgare och företag.

Innebörd, konsekvenser

Dataförvaltningsförordningen är en viktig pelare i den europeiska datastrategin och syftar till att öka förtroendet för datadelning, stärka mekanismerna för att öka tillgången till data och övervinna tekniska hinder för vidareutnyttjande av data.

Dataförvaltningsförordningen kommer också att stödja inrättandet och utvecklingen av gemensamma europeiska dataområden på strategiska områden, med deltagande av både privata och offentliga aktörer, inom sektorer som hälsa, miljö, energi, jordbruk, rörlighet, finans, tillverkning, offentlig förvaltning och kompetens.

Detta gör SKR

Myndigheten för digital förvaltning Digg arbetar med att ta fram en juridisk vägledning. SKR följer utvecklingen.

Tidplan, status

Dataförvaltningsförordningen trädde i kraft den 23 juni 2022 och är, efter en 15-månadersperiod, tillämplig sedan september 2023.

• EU dataförvaltningsförordningen Länk till annan webbplats.
• Digg om dataförvaltningsförordningen Länk till annan webbplats.
• Video om dataförvaltningsförordningen - det här gäller, Digg forum Länk till annan webbplats.

AI Act, AI-förordningen

Innebörd, konsekvenser och tidplan för AI-förordningen som godkändes 21 maj 2024.

Senast uppdaterad: 11 september 2025.

Innebörd

Syftet med ett harmoniserat regelverk för AI är att säkerställa att AI-system på EU:s inre marknad är säkra och respekterar mänskliga rättigheter. Syftet är även att underlätta för innovation och investering inom AI. Förordningen utgör en enhetlig rättslig ram för AI och gäller hela livscykeln (utveckling, saluföring och användning).

Konsekvenser

Förordningen antar en riskbaserad approach och inkluderar bland annat bestämmelser om vilka typer av AI-system som inte ska vara tillåtna alls och vilka som anses medföra en hög risk för säkerhet, hälsa och mänskliga rättigheter (så kallad högrisk-AI). I synnerhet leverantörer (de som utvecklar eller låter utveckla i eget namn) av högrisk-AI, men även spridare (på engelska deployers) av sådan, blir i och med förordningens ikraftträdande skyldiga att uppfylla en rad krav. Kommuner och regioner kan vara både leverantörer och spridare, beroende på upplägg.

Förordningen omfattar också bestämmelser kring AI-system för allmänna ändamål (exempelvis ChatGPT) och dess underliggande modeller (exempelvis GPT4) samt hur länderna behöver rigga organisation och styrning för stöd och kontroll. Den inkluderar även bestämmelser kring sanktionsavgifter i händelse av regelöverträdelser samt erbjudandet av regulatoriska sandlådor som stöd för innovation.

Kommuner och regioner träffas i stor utsträckning av de områden som är relevanta för högrisk-AI. Exempel är medicinsk utrustning, lösningar som används för att bedöma om fysiska personer har rätt till bidrag samt lösningar avsedda att användas för att påverka resultatet av ett val eller folkomröstning.

Detta gör SKR

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av nationella anpassningar till följd av AI-förordningen.

SKR är representerade i utredningen och kommer att bevaka det svenska genomförandearbetet och verka för att medlemmarnas intressen tas till vara i detta. SKR har också som målsättning att bidra med ytterligare vägledning till medlemmarna.

Frågor och svar om AI-förordningen

SKR svarar på vanliga frågor i takt med att konsekvenser för kommuner och regioner tydliggörs. Direkta hänvisningar till AI-förordningen kommer att uppdateras efter det att slutlig version publicerats i EU:s officiella tidning (EUT).

• Frågor och svar Länk till annan webbplats.
• AI Act, förslag till förordning, EU (pdf) pdf, 2 MB.

Gemensam digital ingång till Europa, SDG-förordningen

Sedan 12 december 2023 gäller SDG-förordningen (Single Digital Gateway) i hela Europa. Syftet med regleringen är att ge medborgare och företag tillgång till information samt möjligheten att använda tjänster i andra EU-länder än sitt eget. EU vill med detta underlätta den gränsöverskridande rörligheten och minska de byråkratiska hinder som finns inom den inre marknaden.

Förordningen innehåller också krav på att länderna ska kunna utbyta s.k. bevis. Ett bevis kan exempelvis vara tillstånd, slutbetyg, bolagsinformation, eller medborgarskap, dvs uppgifter som bevisar något om dig som person eller ett företag. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) utvecklar den teknik som ska möjliggöra bevisutbytet. DIGG är också Sveriges nationella samordnare för införandet.

• EU- Förordningen, inklusive bilagor, Europaparlamentet Länk till annan webbplats.
• SDG - En gemensam digital ingång till Europa, DIGG Länk till annan webbplats.

SDG-förordningen träffar ”behöriga myndigheter” vilka behöver efterleva kraven. SKR:s bedömning är att kommuner är behöriga myndigheter, liksom andra organisationer som träffas av informationskrav, förfaranden/e-tjänster och det bevisutbyte som förordningen omfattar.

Informationskrav

Via portalen Your Europe ska EU-medborgare kunna nå samhällsinformation i alla EU-länder. Informationen avser främst de statliga myndigheternas uppgifter, men det finns även information på kommunal nivå som kan behöva anpassas enligt regelverken. Bland annat ska informationen finnas tillgänglig på engelska. Samtliga informationsområden beskrivs i bilaga I i SDG-förordningen. Digg har publicerat ett separat stöd för kommuner, och SKR har tillsammans med ett antal kommuner också framarbetat en vägledning för att analysera vilken information som behöver anpassas.

• Your Europe, svenska Länk till annan webbplats.
• Digg - Stöd till kommuner Länk till annan webbplats.
• Kommunanpassad vägledning för krav på informationsområden (PDF) pdf, 163 kB.

Förfaranden och e-tjänster

Företag och individer ska också kunna få tillgång till e-tjänster i ett annat EU-land än sitt eget. Det handlar om tjänster för olika livshändelser: Födelse, hemvist, studerande, arbete, flytta eller att gå i pension. För företag finns också ”Starta och bedriva affärsverksamhet” vilket är ett område som till stora delar träffar kommunernas ansvarsområden.

Under 2025 kommer SKR, tillsammans med kommuner och myndigheter, att fokusera på de onlinetjänster som ska finnas tillgängliga för andra EU-medborgare och företag. SKRs utgångspunkt är att i första hand söka samordning via de sektorsmyndigheter som har det övergripande ansvaret för respektive förfarande.

Under 2025 pågår ett utredningsuppdrag, där ett flertal myndigheter deltar i arbetet, som syftar till att presentera förslag till ”standardiserade underlag för utveckling av e-tjänster hos kommuner”. SKR ser att det finns uppenbara synergier med utredningen utifrån de krav som SDG-förordningen ställer.

KN2024/02097 - Vägledning, stöd och standardiserade underlag för utveckling av e-tjänster hos kommuner Länk till annan webbplats.

SKR bedömer att nedanstående onlinetjänster omfattas av SDG-förordningen. Listan baseras på Tillväxtverkets förteckningar i uppgiftskrav.se. Prioriteringen utgår från ärendevolymer och nyttor för kommunerna vilket därmed indikerar vilka e-tjänster som först behöver anpassas.

Tabellen visar en prioritering av online-tjänster som omfattas av SDG-förordningen

* Förklaringstabell

A. Ligger som förslag till att ingå i ett utökat uppdrag för standardiserade e-tjänster.

B. Saknas ett tydligt ansvar kopplat till myndighet. Behöver anpassas av kommunerna.

C. Är en del av uppdraget för standardisering av e-tjänster, KN2024/02097

D. Finns ett tydligt myndighetsansvar för området och föreslås att hanteras genom centrala e-tjänster hos respektive myndighet.

E. Det finns redan nationella tjänster som behöver anpassas till SDG-förordningen.

Listan är daterad till juni 2025 och kommer att uppdateras allteftersom regeringsuppdragen rapporteras och utökas. För de förfaranden där det saknas tydliga ansvar hos myndigheter kan det finnas behov av att utveckla kommungemensamma lösningar, genom exempelvis Handslag för digitalisering.

SKR ser också ett fortsatt behov av anslutning till Diggs tjänster och infrastruktur, exempelvis eIDAS och den kommande tekniska plattformen för bevisutbyte. En förutsättning för att medborgare i andra EU-länder ska kunna logga in med sina nationella e-legitimationer, är att offentliga aktörer är anslutna till den svenska eIdas-noden.

• Handslag för digitalisering
• Erbjud inloggning med utländska e-legitimationer (eIDAS), DIGG Länk till annan webbplats.
• SKR:s vägledning till eIDAS (uppdaterad version) Länk till annan webbplats.

Kommuner bör också ansluta e-tjänster till Bolagsverkets sammansatta bastjänst för grundläggande uppgifter om företag (SSBTGU). Detta möjliggör att europeiska företag med svenskt bolagsnummer har möjlighet att logga in i de svenska systemen.

Bevisutbyte

Förordningen ställer också krav på att EU-länderna ska kunna utbyta s.k. bevis. Det kan exempelvis handla om slutbetyg, bolagsinformation eller var personer är bosatta. Bevisen behöver därmed kunna produceras och skickas i en teknisk infrastruktur, men det handlar också om att system kan behöva anpassas för att importera och hantera bevis. Den tekniska plattformen för bevisutbytet är fortfarande under uppbyggnad (lanseras under 2025) och Digg uppdaterar löpande aktuell status.

Arbetet med att implementera SDG-förordningen är försenat men SKR ser att stora steg till samförstånd har tagits under 2025.