Verksamhetssystemen för socialtjänsten har en viktig roll i att stödja allt från biståndsbedömning till utförandet av socialtjänsten. Initiativet ska hjälpa kommunerna att samordna hur de använder sina IT-system i socialtjänsten.

Område: Socialtjänst
Steg i processen: Under svarstid
Tidsplan: 2026-2028
Antalet anslutna kommuner: 231

Det här ska vi göra inom initiativet

Insatserna omfattar fyra huvudområden:

• Färdiga krav som kommunerna kan använda vid upphandling eller när befintliga avtal ska utvecklas.
• Stöd för att använda samma språk i systemen (ord och begrepp).
• Vägledning för att tolka nya lagar på ett liknande sätt.
• Fortsatt samarbete med systemleverantörer och branschorganisationer.
  

Arbete som pågår

Initiativet är en fortsättning på ett pågående projekt. De nya kommuner som anslutit sig via Handslaget bjuder vi nu in i arbetet.

Kravbibliotek och branschöverenskommelse

För närvarande arbetar initiativet med ett kravbibliotek. Det arbetas också med förutsättningar för ett mer språk (termer och begrepp) för basinformation. Materialet kan innehålla stöd i form av seminarier, workshops och möten. Dessutom samarbetar SKR med leverantörerna kring en ny branschöverenskommelser.

Standardisera socialtjänstens verksamhetssystem

Viktigt att tänka på kring avvikelser

För att standardiseringen ska lyckas behöver kommunerna börja använda ett mer gemensamt språk och arbetssätt, ställa liknande krav på leverantörer samt använda det material som initiativet tar fram – till exempel i upphandlingar och vid lokal anpassning av systemen.

Om kommunen gör avvikelser från det gemensamma materialet ska det meddelas till SKR. På så sätt kan SKR se om något behöver utvecklas. Vissa skillnader kan vara nödvändiga, till exempel att små och stora kommuner har olika behov av statistik. Men sådana skillnader kan påverka kostnaderna och kräva särskilda lösningar från leverantörerna.

Exempel på lokala avvikelser kan vara att behoven av statistik mellan en stor och en liten kommun kan skilja sig som innebär att dessa även behöver dokumentera på lite olika sätt.
Vissa avvikelser kan innebära att systemleverantörerna behöver anpassa sin produkt till den enskilda kommunen som påverkar både kostnader och prioriteringar.

Mål och nyttor

Målet är att kommunerna både påverkar marknaden tillsammans och använder systemen på ett mer likartat sätt. Då kan kommunerna spara resurser, arbeta effektivare och samarbeta lättare med varandra och med andra aktörer.

Initiativet ger:

• Mer tid till kärnuppdraget
  – kommunerna behöver lägga mindre tid på upphandling, införande och tolkning av nya lagar.
• Bättre stöd till leverantörer
  – eftersom de inte behöver anpassa sina produkter till varje enskild kommun.
• Mindre utbildningsbehov
  – tack vare mer enhetligt språk och arbetssätt.
• Bättre statistik och kunskap
  – genom att kommunerna beskriver verksamheterna på ett liknande sätt.
• Bättre möjligheter att koppla ihop system
  – eftersom språket och processerna blir mer lika.

Fördelar för kommunerna

• Upphandlingar blir effektivare.
• Det frigör tid och pengar.
• IT-systemen fungerar bättre ihop.

Om kommunerna ställer liknande krav vid upphandling

• Minskar risken att bli låst till en viss leverantör.
• Blir det tydligare vad verksamheterna behöver.
• Kan kommunerna bli starkare beställare.
• Kan leverantörerna lättare utveckla nya och bättre tjänster.

Fler fördelar med ett gemensamt arbetssätt

• Det blir lättare att samarbeta mellan kommuner.
• Uppföljningen av socialtjänstens arbete blir bättre.
• Personal slipper gå långa utbildningar vid systembyten.
• Kommunerna får lättare att använda samma språk och arbetssätt i sina system.
  

Fördelar för invånaren

Invånare får en mer likvärdig socialtjänst oavsett var i landet de bor. Det stämmer överens med målen i den nya socialtjänstlagen.

Kommuner som deltar i initiativet

• Kommuner som deltar i Standardisering av verksamhetssystemen för socialtjänsten (xlsx) xlsx, 31 kB.