Invånare och företagare förväntar sig att kunna genomföra sina ärenden med kommunen på ett enkelt och överskådligt sätt. Verksamheterna i kommunen vill undvika administrativt krångel. Det här initiativet tar sig an dessa frågor.

Data är idag ofta inlåst i olika verksamhetssystem. GSIM syftar till att, med utgångspunkt i behov av kommunal service hos invånare och företag, standardisera tillgängliggörandet av ärendedata vilket skapar möjlighet för en begriplig samlad ärendeåterkoppling. Det gäller oavsett vilken digital ingång som används eller vilka verksamhetssystem som kommunen använder.

Genom GSIM skapas förutsättningar för olika digitala ingångar och för det arbete som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) bedriver med inspiration från bland annat Danmark (borger.dk). Målet med Diggs arbetet är att på sikt skapa en nationell medborgaringång för invånarens alla ärenden med offentlig sektor.

Område: Grundläggande förutsättningar för digitalisering
Steg i processen: Under svarstid
Tidsplan: Senaste svarsdatum är 1 juni. Initiativet startar i september.

Ta del av erbjudandet

Erbjudandet har skickats ut till kommunernas officiella adresser med hänvisning till kommundirektör och IT-chef/digitaliseringsansvarig. I utskicket bifogades också en svarsbilaga.

• Erbjudandet Grundläggande förutsättningar för ett samlat invånarmöte (pdf) pdf, 830 kB.Leveranser i projektet (pdf) pdf, 265 kB.

Öppna frågestunder

Om du vill veta mer om initiativet kan du antingen kontakta oss eller delta på en öppna frågestunderna.

• Frågestund kring initiativet GSIM 16 april
• Fördjupad frågestund 7 maj

Det här ska vi göra inom initiativet

Inom ramen för initiativet etableras gemensamma grundförutsättningar för ärendeåterkoppling. Fokus ligger på att skapa standardiserade och återanvändbara lösningar, snarare än att utveckla lokala användargränssnitt. Arbetet omfattar bland annat:

• Samlad bild av kommunal ärendedata
  Ta fram gemensamma informationsstrukturer för hur kommunala ärenden, status och återkoppling ska beskrivas ur ett invånar- och företagsperspektiv.
  
• Gemensamma API-specifikationer
  Se till så att ärendedata, på ett enhetligt och återanvändbart sätt, kan göras tillgängliga från kommunernas verksamhetssystem.
  
• Samordnad kravställning mot leverantörer
  Stärka kommunernas gemensamma beställarkraft genom gemensam kravställning i dialog med leverantörer för verksamhetssystem.
• Anslutning till nationell digital infrastruktur
  Skapa förutsättningar för att kunna använda Mina ärenden för samlad ärendeåterkoppling och Mina ombud för hantering av fullmakter.
• Gemensamma mallar och vägledningar
  Ta fram kommungemensamma mallar för ombudshantering samt en övergripande kanalstrategi för hur och när invånare och företag bör kontaktas.

GSIM omfattar inte utveckling av de faktiska invånar- och företagargränssnitten, det vill säga framtagandet av en samlad ingång.

Vad krävs av kommunen?

För att ta del av GSIMs leveranser behöver kommunen tillämpa de kommungemensamma standarder och strukturer som tas fram inom initiativet. Det innebär i praktiken att:

• använda Mina ärenden som infrastruktur för samlad ärendeåterkoppling
• tillgängliggöra ärendedata från verksamhetssystem enligt standardiserade API-specifikationer
• ansluta till Mina ombud och använda de kommungemensamma ombudsmallarna
• tillämpa den gemensamma kanalstrategin för kommunikation med invånare och företag
• nyttja gemensamma lösningar för kontaktuppgifter och aviseringar när dessa etableras i stället för lokala register.

Plog- eller pilotkommun

Ta del av materialet som beskriver vad det innebär att vara plog eller pilotkommun, ger förslag på vilka resurser som behövs samt en grov plan för genomförandet av initiativet GSIM.

Att vara plog eller pilotkommun, ppt pptx, 666 kB.

Vilka är berörda av initiativet?

Initiativet GSIM kommer att beröra flera kommunala verksamhetsområden, bland annat

• plan och bygg
• miljö och hälsa
• livsmedel
• alkohol och tobak
• näringsliv.

Initiativet påverkar också kommunens arbete med information och data samt den digitala infrastrukturen. Därför rekommenderas att ansvariga för berörda verksamheter, liksom funktioner för informationshantering, IT och digitalisering, involveras i arbetet.

Mål och nyttor

Det övergripande målet med GSIM är att kommunerna ska ha förutsättningar att, på ett standardiserat sätt, ge sammanhållen och begriplig ärendeåterkoppling till invånare och företag, direkt eller via ombud, i olika digitala gränssnitt.

För invånare och företag

• En samlad och tydlig bild av sina kommunala ärenden.
• Ökad transparens och mer likvärdig service oavsett var man bor eller verkar.

För verksamheten

• Mer enhetliga arbetssätt och tydligare ärendehantering.
• Minskade utbildnings- och införandebehov.

För kommunen

• Mindre administrativt arbete och färre lokala särlösningar.
• Bättre struktur och kvalitet i ärendedata.
• Starkare gemensam beställarkraft gentemot leverantörer.
• Ökad robusthet och bättre beredskap.

Om initiativet utifrån en kommundirektörs perspektiv

På Kommunikatörssändningen i februari 2026 berättade Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå kommun om fördelen med initiativet GSIM. Medverkar gör även Palle Lundberg, vd SKR och Ola Odebäck, avdelningschef SKR. Längd cirka 3 minuter.

Fördjupning för dig som är IT-chef/digitaliseringsansvarig

GSIM bidrar direkt till målsättningarna i regeringens nationella digitaliseringsstrategi. Strategin betonar behovet av att offentlig sektor ska kunna dela och tillgängliggöra data på ett säkert, enhetligt och standardiserat sätt för att möjliggöra mer sammanhållen, proaktiv och likvärdig service i hela landet.

GSIM utvecklas i nära relation till flera nationella och europeiska initiativ som successivt påverkar kommunernas krav på digital informationshantering, interoperabilitet och säkerhet. Dessa initiativ sätter ramar för hur kommunala data behöver struktureras och tillgängliggöras över tid.

Några exempel:

• EU:s Single Digital Gateway (SDG) ställer krav på att offentlig information och offentliga tjänster ska göras tillgängliga på ett standardiserat och maskinläsbart sätt (2026–2027). Detta innebär ökade krav på gemensamma informationsmodeller och gränssnitt i kommunerna, vilket GSIM adresserar genom att skapa samordnade grundförutsättningar.
• Den europeiska digitala identitetsplånboken (EUDIW) möjliggör säker identifiering, roller, fullmakter och bevishantering för privatpersoner och företag (december 2026). Det har stor betydelse för GSIM:s fokus på företagare och fastighetsägare.
• NIS2-direktivet(Network and Information Systems) har trädde i kraft i januari 2026. Det har skärpt kraven på informationssäkerhet, styrning och spårbarhet. NIS2 påverkar indirekt de tekniska och organisatoriska förutsättningar som GSIM behöver förhålla sig till.
• Från 2027 införs EHDS (European Health Data Space) med fullt genomslag för sekundär användning av data från och med 2028. Det förstärks av Data Governance Act (DGA). Tillsammans driver de krav på strukturerande, standardiserade och återanvändbara data även utanför hälsoområdet.
• Från 2029 kommer Data Act och Interoperable Europe Act, att tillämpas. Fram till 2030 ska europeiska datarum etableras samtidigt som AI Act blir fullt tillämplig. Sammantaget förutsätter detta hög datakvalitet, tydlig spårbarhet och gemensamma datamodeller.

Flera statliga myndigheter med ansvar för nationella digitala tjänster och initiativ inom de ärendeområden som omfattas av GSIM har uttryckt ett starkt stöd för detta Handslagsinitiativ. De ser GSIM som en nödvändig grund för att kunna ta fram enhetliga informationsmodeller och ett effektivt digitalt informationsutbyte mellan stat och kommun. Ett antal myndigheter planerar att medverka aktivt i arbetet och säkerställa att kommunernas behov tas omhand.