Gymnasieantagningssystemet Indra
Ett nationellt antagningssystem ska förenkla gymnasieval, minska kostnader och öka säkerhet. För att kunna erbjuda Indra till alla kommuner och kanslier för antagning har Inera fått frågan om att ta över det fulla ansvaret för utveckling, drift och förvaltning.
Område: Skola
Steg i processen: Genomförande
Tidsplan: Utveckling t.o.m 2027
Antal anslutna kommuner: 275
Det här ska vi göra inom initiativet
- Initiativet kommer leverera ett gymnasieantagningssystem, vilket innefattar: Drift, förvaltning, utveckling och samordning av systemet.
Det här gör SKR-koncernen, genom Inera, i samarbete med GR, Storsthlm och övriga antagningskanslier. - Under 2025 - 2026 kommer en gemensam utveckling av systemet hos GR och Storsthlm fortsätta, med stöd av Inera.
- Från antagningsår 2027 kommer produktionsmiljö och tjänsteförvaltning vara i Ineras regi. Det ger möjlighet för alla kommuner och antagningskanslier i Sverige att ansluta till och använda Indra.
Så här lägger vi upp arbetet
Arbetet är påbörjat av Inera tillsammans med SKR, Storsthlm och GR. Bland annat ska vi sätta upp testmiljöer och göra tekniska justeringar.
Inera kommer i första hand ha kontakt med antagningskanslierna. Kommunerna i Skåne och Blekinge är först ut som pilotkommuner.
Varje antagningskansli kommer att behöva ta fram en projektplan för "on-boarding" av de kommuner som ingår i antagningsområdet. Det kommer vara olika för varje kansli hur organisationen kommer att sättas upp beroende på hur de arbetar.
Kommunala handslaget för digitalisering, Inera Länk till annan webbplats.
Mål och nyttor
Målet är att erbjuda ett nationellt gymnasieantagningssystem. Fördelar med ett gemensamt antagningssystem är:
- Sparar tid för medarbetare.
- Minskar kostnader.
- Ökar säkerheten.
- Förenklar informationsutbyte mellan kanslier.
- Gör det enklare för elever att söka skola i hela landet.
- Stärker rörlighet och kompetensförsörjning.
En särskild nyttoanalys visar att systemet också kan bidra till:
- Stabilitet och trygghet.
- Ökad samverkan mellan kanslier.
- Möjlighet att dela data.
- Gemensam utveckling och delade kostnader.
- Bättre statistik och beslutsunderlag.