Från samverkan till samskapande inom digitalisering
Mellankommunal samverkan inom digitalisering behöver utvecklas från traditionell samverkan till aktivt samskapande. Det är nödvändigt för att möta både de demografiska utmaningar som kommunsektorn står inför och invånarnas ökande förväntningar på ett fungerande och hållbart digitalt samhälle. Ingen kommun klarar den digitala omställningen helt på egen hand. Här kan du läsa om varför samskapande är viktigt, hur kommuner kan gå från samverkan till samskapande samt ta del av goda exempel.
I dag finns ett stort antal IT- och digitaliseringskluster inom kommunsektorn. Dessa har ofta vuxit fram ur IT-samverkan som etablerats under de senaste decennierna. Dessa kluster behöver bli fler, mer strategiskt inriktade för att möta ökad komplexitet och än mer värdeskapande.
Fokus behöver breddas från traditionell IT-driven organisationsförändring till digitalisering med målsättningen att förändra verksamheterna i grunden. För att lyckas måste kommunerna utveckla sina nuvarande samverkansformer, vara öppna för nya partnerskap och bjuda in fler kommuner i arbetet.
Vikten av samskapande och omtänksamhet
Mellankommunalt samskapande har ett rationellt och ett normativt värde. Det stärker den gemensamma innovationsförmågan och ökar effektiviteten. Dessutom bygger det på delat ansvar för det gemensamma bästa. Den svenska välfärdssektorn har länge präglats av öppenhet, generositet och kunskapsdelning. Dessa egenskaper behöver omsättas i handling och inkludering. Exempelvis behöver större kommuner sträcka ut händerna till mindre kommuner. Detta är inte enbart solidariskt, utan även rationellt då båda dessa grupper har unika egenskaper och förmågor som, när de kombineras, genererar stora värden. Digitaliseringsarbetet behöver få en mer kollektiv prägel, där samskapande både handlar om det gemensamma bästa och om ökat effektuttag.
Framgångsfaktorer för att lyckas med digitalisering
För att kommungemensamt samskapande inom digitalisering ska lyckas krävs ett gemensamt syfte och mål som är politiskt förankrat och en del av kärnverksamheten. Samskapandet behöver samtidigt bygga på en gemensam systemsyn där helheten prioriteras framför det omedelbara egenintresset.
Gemensam struktur och styrning med tydliga roller, beslutsgångar och processer är avgörande för långsiktig legitimitet. Samarbetet ska vara jämlikt och förutsägbart, utan personberoende eller att någon enskild part får ett oproportioneligt stort inflytande. Kommungemensamma forum på strategisk, taktisk och operativ nivå skapar riktning, delaktighet och samsyn.
Samskapande behöver också bygga på ett kompletterande partnerskap där kommuner bidrar på olika sätt och där olikheter ses som en gemensam styrka. Långsiktiga och transparenta finansieringsmodeller behövs, med fokus på inkludering snarare än strikt ekonomisk rättvisa. Relationer, tillit och gemensamma värderingar, en tydlig vi-känsla, är avgörande för att samskapandet ska fungera över tid.
Goda exempel
Det finns flera goda exempel på mellankommunalt samskapande inom digitalisering. Här lyfter vi två exempel där samskapande har gett tydliga resultat.
Sundsvall och Ånge (Ångsvall)
Mora, Orsa, Älvdalen (MOA)
Välja samverkansform
Kommuner kan, i enlighet med kommunallagen, organisera gemensamt arbete inom digitalisering genom flera formella samverkansformer. Dessa skiljer sig åt i flexibilitet, styrning, juridik och organisatorisk tyngd.
Avtalssamverkan bygger helt på avtal och kan etableras snabbt utan att skapa nya organisationer. Formen ger kommunerna stor självständighet och används ofta inom IT och digitalisering, men innebär begränsad institutionell stabilitet och bygger på tydliga uppdrag och hög tillit mellan parterna.
Kommunalförbund innebär en gemensam organisation med egen juridisk person, samlad styrning, personal och beslutskapacitet. Formen innebär att medlemskommunerna överlåter rådighet och minskar sin direkta kontroll, samtidigt som ansvar och resurser samlas i en gemensam struktur.
Gemensam politisk nämnd samlar den politiska styrningen inom värdkommunens organisation, medan verksamheten bedrivs i respektive kommun. Formen ger politisk insyn och gemensamma prioriteringar utan att skapa en ny juridisk person, men medför ökad administrativ samordning när många kommuner deltar.
Gemensamma aktiebolag ger affärsmässig flexibilitet och möjlighet till kapitalintensiva satsningar. Formen möjliggör att kommuner använder bolaget som utförare av gemensamma uppgifter, men innebär samtidigt ett större organisatoriskt avstånd till den kommunala demokratin och ställer krav på tydlig ägarstyrning.
Det finns ingen samverkansform som är optimal för all digitalisering. Valet påverkas av både samarbetets behov och befintliga organisatoriska strukturer, vilka kan bidra till stabilitet men också påverka kommunernas handlingsutrymme över tid.
Regionens roll
Regional samverkan är ingen formell samverkansform i kommunalrättslig bemärkelse, men spelar ändå en viktig roll i kommunernas digitaliseringsarbete. Kommunerna behöver samskapa direkt med varandra genom avtal, nämnder, bolag eller förbund, men även ha en bredare samordning på länsnivå. Regionen kan fungera som en neutral samlande kraft som koordinerar prioriteringar, strategiska satsningar och dialogen med nationell nivå. I län där regionen inte tagit denna roll kliver ofta kommunalförbund eller andra kommunala strukturer in.