Data är en värdefull tillgång. Det är avgörande med en digital infrastruktur där information som är kritisk för samhällets effektivitet är stabilt tillgänglig till en rimlig kostnad.

Kommuner och regioner är beroende av data och information i sin dagliga verksamhet. Informationen kan till exempel vara uppgifter om personer, företag, fastigheter samt behöriga utförare och leve­rantörer.

SKR tycker att det behöver finnas en nationell digital infrastruktur på plats för enkel och säker informationsförsörjning inom och mellan offentlig och privat sektor.

Avsiktsförklaring mellan staten och SKR om utveckling av väl­färdens digitala infrastruktur (pdf) pdf, 273 kB.

Digital post

Mina meddelanden är namnet på den myndighetsgemensamma infrastrukturen för säker digital post. Idag har cirka 6,2 miljoner privatpersoner och 250 000 företag en digital brevlåda. Kommuner, regioner och övriga offentliga aktörer kan genom anslutning till infrastrukturen nå dessa med sina digitala utskick.

Så här kommer du igång med Digital post

För att kunna skicka digital post direkt från verksamhetssystemen behövs antingen direktintegration mellan dessa och infrastrukturen, alternativt integration mellan dessa och en extern utskickstjänst, som i sin tur ansluts till infrastrukturen.

Kommuner och regioner upphandlar vanligen utskickstjänsten på marknaden, men det finns undantag. Sundsvalls kommun har utvecklat en helt egen tjänst för detta ändamål, baserat på öppen källkod.

Adda har tagit fram ett ramavtal för upphandling av utskickstjänster, i vilket funktioner för digital och fysisk post kombineras.

Ramavtal digitala och fysiska utskickstjänster, Adda Länk till annan webbplats.

Skicka digital post på ett säkert sätt

Mina meddelanden är en tjänst där kommuner, regioner och myndig­heter kan skicka digital post på ett säkert sätt till medborg­are och företag. SKR stöttar kommuner och regioner i att ansluta till tjänsten.

Digital infrastruktur - Digital post

Rekommendation kring vad som ska skickas via Mina meddelanden

SKR har tagit fram en rekommendation kring vad som ska skickas via Mina Meddelanden till invånares och företags säkra digitala brevlådor.

Rekommendation Mina meddelanden (pdf) pdf, 90 kB.

Delgivning via Mina meddelanden

Kompetensgemenskapen Digitaliseringsjuridik inom Handslaget har tagit fram en vägledande promemoria (PM). I den beskriver vi förut­sättningarna och begränsningarna hur tjänsten Mina meddelanden kan användas för delgivning.

Kompetensgemenskap Digitaliseringsjuridik: Delgivning via Mina meddelanden

Hur sekretessbelagd information kan skickas i Mina meddelanden

De aktörer som skickar digital post via tjänsten Mina meddelanden anlitar i vissa fall så kallade vidareförmedlare, som då får tillgång till den information som skickas i tjänsten.

I den här vägledande promemorian (PM) beskriver vi förutsätt­ningarna för att hantera sekretessbelagd information i tjänsten när en sådan vidareförmedlare anlitas. Vägledningen har tagits fram inom kompetensgemenskapen för digitaliseringsjuridik.

PM: Digital post och sekretess (pdf) pdf, 236 kB.

Införandestöd för Digital post

För att underlätta kommunernas fortsatta införande av Digital post erbjuder Adda ett långsiktigt stöd genom Kompetensforum för välfärdens digitalisering, en nationell mötesplats för gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte i den digitala omställningen.

Inom kompetensforum får kommuner tillgång till Addas införandestöd, vilket utgör en vidareutveckling av det tidigare stödet från Handslaget och ger ett strukturerat och praktiskt stöd i införandet av Digital post. För kommuner som vill fördjupa sitt arbete erbjuds även ett fördjupat införandestöd med fokus på styrning, ledning och förändringsledning för ett långsiktigt hållbart införande av Digital post.

• Kompetensforum för välfärdens digitalisering, Adda Länk till annan webbplats.
• Införandestöd Digital post, Adda Länk till annan webbplats.

Utveckling framåt

API-specifikation för digital post lanserat

SKR har tillsammans med Digg tagit fram en gemensam API-specifikation för digital post från verksamhetssystem. Gränssnittet möjliggör för kommuner, regioner och andra offentliga aktörer att skicka post direkt från sina system till infrastrukturen Digital Post (Mina meddelanden).

Syftet är att skapa en gemensam standard för hur digital post skickas och hanteras, vilket underlättar integration, ökar automati­seringen och stärker säkerheten. Den nya API-specifikationen minskar behovet av flera olika lösningar, vilket gör att kommuner och regioner kan effektivisera sin kommunikation och spara tid och resurser.

Gemensam API-specifikation för digital post, Digg Länk till annan webbplats.

ENA 2030

Digital post prioriteras i Diggs strategiska färdplan ENA2030, vilket stärker den gemensamma inriktningen mot en säker och effektiv digital kommunikation mellan välfärdssektorn och invånare samt företag. I den så kallade Mina Meddelanden 2.0 kommer bland annat dubbelriktad kommunikation mellan invånare och kommun eller region att möjliggöras. Vidare innebär SKR:s rekommendation om normal delgivning att en generisk, nationell lösning för ”mottag­ningsbevis” behöver komma på plats för att uppnå effektivitet på systemnivå, snarare än att varje aktör utvecklar egna lösningar.

Auktorisationssystem istället för upphandling

I maj 2025 införs auktorisationssystemet för digital post och är ett alternativ till upphandling. I praktiken betyder det att offentliga aktörer som tänker använda Mina meddelande behöver

1. teckna ett separat avtal med Digg (i tillägg till avtal för anslutning till infrastrukturen Mina Meddelanden)
2. betala en avgift till Digg, baserat på användningsgrad.

Avgiften är för att möjliggöra ersättning till leverantörer av säkra digitala brevlådor. Men kostnaden är fortsatt betydligt lägre än att skicka fysisk post.

SKR ser auktorisationssystemet som ett viktigt nästa steg i utveck­lingen av offentlig sektors gemensamma infrastruktur. Det skapar förutsättningar för marknaden att fortsätta utveckla bra tjänster och säkerställa konkurrens, genom att fler leverantörer av säkra digitala brevlådor kommer in på marknaden.Auktorisationssystem för e-legitimering/digital post, Digg Länk till annan webbplats.

Mina meddelanden kan bli obligatoriskt

Regeringen presenterade en utredning den 25 juni 2024. I den föreslås att alla statliga myndigheter, kommuner och regioner måste skicka myndighetspost via tjänsten Mina meddelanden. Utred­ningen föreslår också att detta krav ska införas utan att de berörda aktörerna får ekonomisk ersättning.

SOU 2024:47, Digital myndighetspost, Regeringen Länk till annan webbplats.

Säker digital kommunikation (SDK)

SKR är en av aktörerna i arbetet med att skapa förutsättningar för ett enklare och säkrare informationsutbyte mellan kommuner, regioner och myndigheter.

Säker digital kommunikation (SDK)

Identitet och behörighet

SKR samarbetar med kommuner och regioner för en säker digital identitet och behörighet för medarbetare, elever och invånare. Samhället står inför ökade krav på att leverera en trygg, säker och effektiv välfärd, samtidigt som hoten tilltar från organiserad brottslighet, kriminella nätverk och främmande makt. För att möta utmaningarna krävs en robust hantering av identiteter, behörigheter och åtkomst till information.

Nationellt samarbete för gemensamma lösningar

SKR deltar i en nationell arbetsgrupp som leds av Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Målet är att ta fram gemensamma lösningar för hur olika offentliga aktörer ska hantera behörigheter – så kallade federationer.

På sikt ska arbetet leda till ett enklare, säkrare och mer kostnads­effektivt system för e-legitimation och åtkomst, både för offentligt anställda, privata utförare och system som kommunicerar med varandra.

Rekommendation och hantering

SKR lanserade rekommendationer den 2 juni 2025. De ligger i linje med Digg:s arbete inom Enas federationsinfrastruktur. Självskatt­nings­verktyget ger stöd för hur ni tar er an rekommendationen.

• Rekommendationer Identitets- och behörighetshantering (pdf) pdf, 1 MB.
• Följebrev till beslutsfattare i kommunen, Identitet och behörighet (pdf) pdf, 165 kB.
• Självskattningsverktyg: Mognadstrappa identitet och behörighet (pptx) pptx, 556 kB.

SKR har även tagit fram ett stöd för kommuner vid upphandling av verksamhetssystem med krav på identitets- och behörighetshantering. Stödet beskriver tekniska grundkrav som bidrar till en säker och enhetlig tillämpning i linje med rekommendationen för identitets- och behörighetshantering.

Krav på behörighetshantering vid upphandling av verksamhets­system (pdf) pdf, 270 kB.

SKR har även utvecklat en vägledning som beskriver hur behörighetsattribu­t bör hanteras och struktureras för att möjliggöra säker och enhetlig åtkomst till verksamhetssystem. Vägledningen ligger i linje med rekommendationen för Identitets- och behörighetshantering.

Vägledning för behörighetsattributhantering pdf, 713 kB.

Därför rekommenderar vi e-tjänste­legi­tima­tion

SKR rekommenderar att kommuner utfärdar e-tjänstelegitimationer på tillitsnivå 3 till sina medarbetare, från leverantörer som är god­kända av Digg. I en situation där kostnader måste vägas mot varandra kan det framstå som enklare att låta medarbetare använda sina privata e-legitimationer, till exempel BankID. Den lösningen uppfyller dock inte kraven på utfärdaransvar, livscykelhantering och organisationskoppling som krävs i en förvaltningsgemensam miljö.

När kommunen själv är identitetsutfärdare får den full kontroll över autentiseringen i sina system. Det stärker säkerheten, minskar beroendet av enskilda leverantörer och möjliggör en enhetlig hantering av behörigheter i hela organisationen.

Ena federationsinfrastruktur

För att kommuner ska kunna ansluta sig till de nationella federa­tioner som Digg utvecklar inom ramen för Ena krävs en tillräckligt hög tillitsnivå. En central del i detta är att medarbetare kan identi­fieras med e-tjänstelegitimationer på tillitsnivå 3, utfärdade av kommunen.

Privata e-legitimationer, exempelvis BankID, uppfyller inte federa­tionernas krav på utfärdaransvar, livscykelhantering och organisa­tionskoppling.

Gemensam hantering av autentisering

SKR tar fram rekommenderade upphandlingskrav för kommuners verksamhetssystem. Kraven innebär bland annat att autentisering bör flyttas från enskilda system till en IdP (Identity Provider) som kommunen själv kontrollerar.

Minskad risk vid dataincidenter

E-tjänstelegitimationer gör det möjligt att fasa ut personnummer som primärt identitetsattribut.

Genom att i stället använda interna och mer anonyma identitets­attribut ökar skyddsnivån. För att koppla personuppgifter till rätt individ skulle en angripare behöva få tillgång till både det drabbade systemet och identitetskatalogen, vilket höjer tröskeln avsevärt.

Single Sign-On i hemtjänsten

I många kommuner uppstår utmaningar med multifaktor­autentisering i hemtjänstens mobila arbetssätt. SKR och Digg arbetar därför med vägledning för Single Sign-On (SSO) i mobila miljöer.

Lösningen bygger på att varje tjänstemobil hanteras via ett MDM-verktyg och att alla appar autentiserar mot kommunens IdP. Med­arbetaren loggar in med sin e-tjänstelegitimation i början av arbets­passet, och därefter kan en tidsbegränsad SSO-session användas för att ge åtkomst till flera appar utan att behöva logga in på nytt.

Detta kräver att kommunen har e-tjänstelegitimationer kopplade till sin IdP. Hemtjänsten, med många tillfälligt anställda, är särskilt beroende av smidiga och säkra inloggningsflöden – men resone­manget gäller även i andra delar av verksamheten.

Samlad identitet och behörighet i Ena

Ena etablerar en nationell federationsinfrastruktur för identitet, inloggning och åtkomst. Syftet är att skapa en gemensam lösning som möjliggör säker och effektiv åtkomst till digitala tjänster över organisationsgränser.

Varför infrastrukturen behövs

En gemensam federationsinfrastruktur förenklar samverkan mellan myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer. Den minskar behovet av separata konton, manuella rutiner och lokala lösningar för behörighetsstyrning. Samtidigt stärker den säkerheten med gemensamma regler och tydlig spårbarhet, förbättrar användar­upplevelsen med sömlös inloggning och färre inloggningssteg, effektiviserar samarbetet mellan organisationer och frigör resurser från administration till verksamhetsnytta.

Så här fungerar det

När en användare loggar in i en tjänst hos en annan organisation, sker kontrollen av användarens identitet i den egen organisation. Vid kontrollen utfärdas elektroniska intyg som bekräftar identitet och behörigheter, och tjänsten användaren vill nå tar emot intyget och beslutar om åtkomst baserat på interna regler. Endast nöd­vändiga identitetsuppgifter överförs och all kommunikation sker säkert. Den egna organisationen ansvarar därmed fortfarande för interna roller och register – federationen hanterar åtkomst och samverkan över organisationsgränser.

Detta krävs av organisationerna

För att dra full nytta av infrastrukturen behöver organisationer ha ordning på användare, roller och behörigheter, anpassa sina system för att ta emot och tolka identitets- och behörighetsintyg samt säker­ställa att lösningarna följer gemensamma tekniska och tillits­skapande krav. Organisationerna behöver också planera för löpande förvaltning och uppföljning så att behörigheter hålls aktuella. SKR:s rekommendation för Identitet och behörighet stödjer kommuner och regioner i att bli ekosystemsredo och förberedda för anslutning till federationsinfrastrukturen.

Ramavtal för identifiering- och e-signaturs­tjänster

Addas ramavtal "Programvaror och Molntjänster 2023" ger möjlig­het till avrop av tjänster för identifiering och e-signering. Ramavtalet omfattar ett brett utbud av programvaror, molntjänster och konsult­stöd som kan användas i olika delar av en organisations verk­sam­het.

• Programvaror och molntjänster 2023, Adda Länk till annan webbplats.
• Ramavtalsområden gällande programvaror och tjänster, Avropa Statens inköpscentral Länk till annan webbplats.

Åtgärder mot olaglig användning av e-legitimation

eSam har tagit fram rekommendationer med åtgärder och informa­tion när användare vilseleds att logga in någon annan med sin e-legitimation. Informationsinsats riktas i första hand mot privat­personer.

• Post- och telestyrelsen (PTS) Länk till annan webbplats.
• SAMBI (inloggning för personal inom vård, omsorg och hälsa) Länk till annan webbplats.
• Skolfederation (standardiserad inloggningslösning inom skolan) Länk till annan webbplats.

E-underskrifter

Syftet med dokumentet är att ge kommuner och regioner stöd vid upphandling och införande av e-underskriftstjänster. Vägledningen samlar grundläggande information, praktiska råd och krav som hjälper verksamheter att välja rätt nivå av säkerhet och funktio­nalitet.

Dokumentet ger:

• rekommendationer om när e-underskrifter behövs och när digitala godkännanden kan räcka
• beskrivning av vilka standarder och format som rekommenderas att användas
• förslag på vilka krav på tillit, loggning, arkivering och bevisvärde som bör ställas vid upphandling
• hur kommuner kan arbeta enhetligt med lagring och långtids­validering av digitalt signerade handlingar.

Vägledningen kompletterar befintliga underlag från Digg, eSam, Kammarkollegiet, Sambruk och Riksarkivet och erbjuder ett praktiskt stöd för att minska dubbelarbete och skapa likvärdiga förutsättningar i hela kommunsektorn.

Vägledning digitala underskrifter (pdf) pdf, 792 kB.​

Digital identitet för medarbetare, elever och invånare

Säker identifiering behövs i skolan och i arbetet

Säker identifiering behövs i skolan och i arbetet. Kommuner och regioner behöver kunna identifiera både medarbetare och elever på ett säkert sätt, både digitalt och i verkligheten.

Digg godkänner olika e-legitimationer som delas in i olika säker­hets­nivåer. SKR rekommenderar att kommuner använder en tjänstelegitimation på säkerhetsnivå 3, som är godkänd av Digg. I undantagsfall kan man använda privat e-legitimation.

• Erbjud inloggning med svenska e-legitimationer, Digg Länk till annan webbplats.
• Uppdrag att utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Digital identitet för invånare

Tjänster måste vara säkra för användaren. När invånare använder digitala tjänster behöver kommunen eller regionen vara säker på att det är rätt person som loggar in. Det finns flera leverantörer av e-legitimationer i Sverige, och inom kort lanserar Polisen en statlig e-legitimation.

EU:s eIDAS-regler säger också att invånare i andra EU-länder ska kunna använda sina egna e-legitimationer i svenska e-tjänster. Om kommunen använder en lösning som är godkänd av Digg, får den tillgång till Sweden Connect, som gör detta möjligt.

Behörighet inom den egna organisationen

Tydliga roller och säker information

För att kunna ge rätt behörigheter behöver organisationen

• ha tydliga roller, kopplade till anställningar i HR-systemet
• klassificera information efter hur känslig den är.

Då går det att skapa ett system där behörigheter styrs automatiskt utifrån personens roll.

Behörighet i andra organisationers system

Tillgång till information över gränserna

I många arbeten behöver vi information från andra organisationer. Det kan till exempel vara

• en kommunal medarbetare inom vården som behöver se patient­information i regionens system
• en sjuksköterska som använder Nationell patientöversikt (NPÖ).

Digg leder ett regeringsuppdrag där kommuner, regioner och myndigheter tillsammans utvecklar en gemensam modell för hur organisationer kan dela behörigheter på ett säkert sätt mellan organisationer.

Identitet- och behörighetshantering, Digg Länk till annan webbplats.

eIDAS

Offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska följa EU-förordningen om e-legitimation, eIDAS. Förordningen kräver bland annat att e-legitimationer från andra EU-länder tillåts i offentliga tjänster. Förordningen kompletteras och förtydligas med nya områden, som den digitala plånboken.

Digital plånbok eIDAS 2

En ny vägledning ska underlätta införandet av eIDAS

Många organisationer har ännu inte anslutit till den svenska identitetsfederationen, Sweden Connect, som erbjuder koppling till Sveriges eIDAS-nod och svenska e-legitimeringdtjänster.

Eftersom en stor andel av kommuner och regioner i Sverige fortfarande inte accepterar utländska e-legitimationer i sina e-tjänster har SKR tagit fram en praktisk vägledning för att stödja kommuner och regioner i det arbetet. Vägledningen publicerades i sin första version 2019 och har uppdaterats 2024 för att spegla de tillägg som gjorts i förordningen, samt beskriva fyra vägval vid anslutning till Sweden Connect.

Vägledning för anslutning till eIDAS (uppdaterad version 2024) Länk till annan webbplats.

Nyttan med eIDAS

Syftet med eIDAS är att stödja visionen om en digital marknad inom EU och EES-länderna. Med eIDAS kan varje medborgare och organisation använda sin egen e-legitimation som är utfärdad i sitt eget land. Denna e-legitimation måste offentliga e-tjänster i andra länder kunna ta emot.

En av eIDAS största styrka är att man ska lita på varandra. Länderna kan få betala skadestånd om de inte levererar rätt kvalitet i utfärdanden av e-legitimationer. Med eIDAS kommer tjänster så som e-underskrift och tidsstämpling. En kvalificerad betrodd underskriftstjänst har samma juridiska innebörd som en pappers­underskrift, vilket skapar nya möjligheter i framtiden.

Delat ansvar för eIDAS

Ansvaret för eIDAS i Sveriges är delat. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har ett övergripande ansvar för området e-legitimationer. Post- och telestyrelsen (PTS) har ett övergripande ansvar för området betrodda tjänster. Betrodda tjänster är exempel­vis lösningar för elektroniska underskrifter.

Varje myndighet, region och kommun ansvarar för att offentliga e-tjänster accepterar utländska e-legitimationer som publicerats inom ramen för eIDAS.

• Inloggning med utländska e-legitimationer, DIGG Länk till annan webbplats.
• Betrodda tjänster, PTS Länk till annan webbplats.

Hämta personuppgifter digitalt

Skatteverket vill på sikt avskaffa personbevis i fysisk form och ersätta dessa med personuppgifter i digital form. SKR koordinerar arbetet för kommunernas räkning.

Ofta sker begäran av personbevis i tron att uppgifterna behöver vara på papper, men i de allra flesta fall räcker det att hämta in uppgifterna digitalt. SKR har inte kunnat finna några författnings­krav på fysiska personbevis.

Digitala personuppgifter sparar både tid och pengar för kommunerna, effektiviserar handläggningen och förenklar för den enskilde invånaren. Dessutom är uppgifterna alltid aktuella när de ska användas.

Personuppgifter begärs digitalt från folkbokföringen genom Skatteverkets tjänster Navet och SPAR. Redan idag använder många kommuner dessa tjänster direkt eller via andra leverantörers verksamhetssystem, men ofta utan samordning och med risk för onödiga kostnader.

SKR har i ett brev till kommunerna rekommenderat en översyn av den totala efterfrågan och användningen av personuppgifter i både fysisk och digital form.

SKR:s brev till kommunerna (pdf) pdf, 392 kB.

• Skatteverket erbjuder stöd till kommunerna från de lokala skattekontoren. Skatteverkets kontaktpersoner för kommunerna är:
• 
  Sara Aspholm
• Karin Viklund

Checklista för kommuner som vill hämta digi­tala person­­uppgifter

Det finns flera saker som en kommun kan se över för att slippa onödig pappershantering och för att få tillgång till korrekta person­uppgifter. Här är en checklista på konkreta tips och råd.

För att kunna ersätta personbevis i fysisk form och istället begära ut personuppgifter digitalt behöver rutiner och webbsidor ses över. Denna checklista riktar sig till de i kommunen som arbetar med person­uppgifter.

Då behövs ett fysiskt personbevis

Börja med att se över vilka förvaltningar och för vilka ärendetyper er kommun begär fysiska personbevis i dagsläget. Vanliga ärenden enligt Skatteverkets analys är exempelvis:

• bevis om god man/ förvaltare
• förvaltarfrihetsbevis
• ansökan om serveringstillstånd
• utbildning inom SFI
• ansökan till stiftelser och fonder och om stipendier
• ansökan om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd av annat slag.

Det förekommer också för ärenden som:

• ansökan om att driva rörelse för underårig
• ansökan om boendeparkering
• auktorisation av skrotfirma
• ansökan om inackorderingsbidrag
• ansökan om särskilda persontransporter
• ansökan om seniorboende.

Se över uppgifter från folkbokförings­register

Se över vilka uppgifter från folkbokföringsregistret som ni verkligen behöver kontrollera för att kunna handlägga och fatta beslut i de olika ärenden där ni idag begär personbevis. Skatteverkets analys visar att många ärendehandläggningar efterfrågar fysiska person­bevis av gammal hävd.

Se över befintliga arbetssätt och möjligheten att hämta de uppgifter från folkbokföringen som ni behöver digitalt, vilket ger aktuella och korrekta uppgifter på ett säkert sätt.

Revidera rutiner om "personbevis"

Revidera interna rutiner och blanketter och ta bort information på kommunens webbsidor om situationer då kommunen begär person­bevis från invånaren. Ofta finns uttryck som ”personbevis”, ”utdrag ur personregister” eller ”personuppgifter ska kunna styrkas” – formuleringar som gärna leder tanken till ett fysiskt papper.

Ett personbevis är heller ingen ID-handling, utan visar endast vad som finns registrerat i folkbokföringsregistret vid en viss tidpunkt. Många gånger räcker det att invånaren visar upp en giltig legi­timation.

Jämför pris på digital personinfor­mation

Se över hur ni köper digital personinformation idag och jämför hur mycket uppgifterna kostar från olika leverantörer. Ofta används olika leverantörer inom olika förvaltningar och utan samordning, vilket kan innebära att kommunen betalar flera gånger för samma information.

Exempel på olika leverantörer är de privata tjänsterna KIR, RiksKir och Infotorg samt Skatteverkets tjänster Navet och SPAR. Kontakta Skatteverket om ni behöver stöd kring vilka beställningar ni har från Navet och SPAR eller kring prisuppgifter och anslutning.

Gemensamma lösningar för digi­tala tjänster

Att nyttja gemensamma lösningar för digitala tjänster kan leda till att användarna lättare hittar tjänsterna. Det blir enklare får en helhets­bild över vad som krävs för att genomföra ett ärende.

Gemensamma lösningar kan även leda till en

• ökad standardisering
• ökad samverkan
• ökad nytta av gemensamma kompetenser och erfarenheter när det gäller att utveckla och underhålla digitala tjänster.

Förvaltnings­gemensam digital infra­struktur

För att information ska kunna utbytas på ett säkert och effektivt sätt har DIGG tagit fram en ny förvaltningsgemensam digital infra­struktur, Ena. Här kan du läsa mer om infrastrukturens utveckling av hållbara tjänster och lösningar för framtiden.

Ena - Sveriges digitala infrastruktur Länk till annan webbplats.

Gemensamma ramavtal och upp­handlings­­stöd

Addas inköpscentralen har ett tiotal ramavtal inom digitaliserings­området som stöd till SKR:s medlemmar. Samtliga kommuner och regioner har möjlighet att nytta dessa avtal utan föregående upphandling.

Ramavtal och avtalskategorier, Adda Länk till annan webbplats.

Standard för samlad digital ärende­återkoppling

Mina ärenden har tagit fram en standard för samlad ärende­återkoppling från offentliga aktörer till privatpersoner och företag, Standarden bidrar till enhetlig ärendeåterkoppling, för till exempel en kommuns "Mina sidor", och skapar även förutsättningar att samla ärendeåterkoppling från olika offentliga aktörer. Mina ärenden drivs av Skatteverket och är en del av Ena.

Mina ärenden – Standard för samlad ärendeåterkoppling, Digg Länk till annan webbplats.

Tjänst för digitala fullmakter

Mina ombud är en tjänst som Bolagsverket har tagit fram, en tjänst för digitala fullmakter som ska förenkla vardagen för människor i hela Sverige.

Minaombud Länk till annan webbplats.

Digital tjänst för ekonomiskt bistånd

SSBTEK är en digital tjänst som ger en säker, effektiv och förenklad handläggning av ärenden inom ekonomiskt bistånd. Här finns en beskrivning av tjänsten, information om hur kommuner ansluter sig samt om myndigheternas information i SSBTEK.

SSBTEK