Internet of Things (IoT), Sakernas internet på svenska, betyder att saker kopplas upp mot internet. De kan samla in och skicka data automatiskt, och hjälpa kommuner och regioner att fatta bättre beslut och utveckla välfärden. SKR arbetar därför aktivt med IoT och erbjuder vägledningar och annat stöd.

Så fungerar IoT

IoT handlar ofta om vardagliga saker som har blivit uppkopplade. Ett exempel är ett brandlarm som skickar ett sms till din mobil när det larmar. IoT kan också vara nya sensorer som blivit så billiga att det är möjligt att använda dem i fler sammanhang.

Till exempel:

• Fuktsensorer under diskbänken som varnar för läckage.
• Mattor i äldreboenden som larmar om någon har ramlat.
• Sensorer i byggnader som styr inomhusklimatet för att spara energi.
• Sensorer inom vården som mäter en patients hälsovärden.

IoT och välfärden

IoT används redan inom många delar av välfärden:

• I vården för att övervaka hälsa och medicinering.
• I äldreomsorgen för att skapa tryggare boendemiljöer.
• I samhällsbyggandet för att styra och övervaka fastigheter på ett smart sätt.

Smart City Lab – en gemensam satsning

Smart City Lab är ett projekt som finansieras av IoT Sverige. SKR deltar i projektet. Syftet är att skapa en gemensam plattform för hur kommuner och regioner kan införa IoT. Projektet tar upp frågor som:

• Hur gör vi bra upphandlingar av IoT?
• Vilka tekniska standarder ska vi följa?
• Hur samordnar vi organisationen vid införandet?

Smart City Lab - satsning på mjuk infrastruktur, IoT Sverige Länk till annan webbplats.

Vägledningar och stöd­material inom IoT

SKR erbjuder flera olika vägledningar och verktyg för IoT.

Vägledning för IoT-tjänster – från behov till resultat

SKR har tagit fram en vägledning som ger dig konkret stöd i hur din organisation på ett systematiskt sätt kan arbeta från initialt behov fram till en etablerad och använd IoT-lösning. Den riktar sig i första hand till verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare.

Vägledning för IoT-tjänster Länk till annan webbplats.

Upplägget och strukturen i vägledningen utgår ifrån ramverken Digg:s modell för nyttorealisering och Upphandlingsmyndighetens inköpsprocess. Den innehåller:

• Ett flöde av aktiviteter uppdelade i delprocesser.
• Hur kärn- och stödprocessen integreras med varandra för att få bästa möjliga ”helhetsresultat”.
• Förslag på vilka roller och ansvar som behöver vara delaktiga i aktiviteter och i hela processen definieras enligt HUKI, en ansvarsmatris.
• HUKI står för Huvudansvarig, Utförare, Konsulteras, Informeras och är den svenska tillämpningen av RACI.
• Länkar till material som är till nytta i aktuell aktivitet.
• Råd kopplade till aktuell aktivitet.

Vägledning för upphandling – med fokus på användbarhet

Visar hur du kan ställa krav på att IoT-lösningen ska vara lätt att använda i verksamheten. Exempel hämtas från socialtjänsten men metoden fungerar i alla verksamheter.

Vägledning för att säkra användbarhet i upphandling av IoT-system Länk till annan webbplats.

Referensarkitektur för IoT

För dig som arbetar med teknik, arkitektur eller affärer. Här finns begrepp, principer och krav som stöd i upphandling och utvärdering.

Referensarkitektur för IoT, Inera Länk till annan webbplats.

Klassa för IoT – vägledning för informationssäkerhet

En vägledning som stöd för att skydda känslig information när IoT används i organisationen. Den hjälper till med det systematiska informationssäkerhetsarbetet.

Klassa för IoT Länk till annan webbplats.