Revisionen i kommuner och regioner är en viktig del av den lokala demo­kratin. SKR utvecklar kommunal revision genom att fastställa god revisions­sed, erbjuda utbild­ningar och vägled­ning för revisorer och deras sak­kunniga yrkes­revisorer.

Revisorer är förtroendevalda som väljs av fullmäktige. Revisionens uppgift är omfattande och genomförs oberoende. Med sin granskning och prövning bidrar revisionen till en effektiv verk­samhet samt till att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Revisionen bidrar också till att skapa legitimitet och förtroende för kommuner och regioner.

Det är SKR:s Revisions­­delegation som fattar beslut om skriften God revisions­­sed i kommunal verksamhet.

Revisionsdelegationen

Några fakta om kommunal revision

SKR hämtar in och analyserar åter­kommande fakta om den kommunala revisionen som stöd för utveckling av revisionens förut­sättningar.

Drygt 2 000 revisorer i kommuner och regioner

Antalet revisorer har varit stabilt runt 2 000 de senaste 20 åren. Nedan redo­visas några fakta om de kommunala revisorerna.

• Alla kommuner och regioner väljer för en mandat­period minst fem revisorer som ska granska verksamheten och pröva ansvaret årligen. Medelantalet revisorer är sex stycken och några kommuner har över tio förtroende­valda revisorer.
• Revisorerna nomineras generellt av partier och väljs av full­mäktige. De utför sitt uppdrag oberoende från partipolitiken.
• Revisorerna ska anlita sakkunniga. I över 90 procent av kommunerna och regionerna sker detta genom att revisorerna upphandlar yrkes­revisorer från revisionsföretag. Cirka 20 kommuner och regioner har ett eget revisions­kontor med sakkunniga.
• Vad gäller kön är cirka 2/3 män, men andelen kvinnor ökar för varje ny mandat­period.
• Andelen revisorer över 65 år är också 2/3 och den har ökat de senaste åren. Få revisorer är under 30 år.

Förtroendet för revisionen

En rapport om hur den kommunala revisionen uppfattas av ledande politiker och chefer i kommuner och regioner. Ett gott och högt förtroende för revisionen är viktigt för dess effektivitet och legi­timitet. Rapporten från 2024 ger en bild av hur revisionen uppfattas av dem som granskas i kommuner och regioner samt identifierar förbättringsområden. Rapporten grundas på en undersökning/ webbenkät riktad till förtroendevalda och tjänstepersoner som är föremål för revision.

SKR har ett flertal gånger undersökt hur politiker och tjänste­personer upplever revisionen. Resultatet är att det generellt finns ett högt förtroende för revisionen och man upplever att den också gör nytta för verksamheten.

Förtroendet för revisionen Länk till annan webbplats.

Revisionens granskning av välfärds­brottslighet med mera

Denna rapport redovisar en kartläggning av revisionens granskningar av välfärdsbrottslighet med mera i kommuner och regioner under åren 2024–2025, drygt 100 rapporter. Kartläggningen indikerar att arbetet mot välfärds­brotts­lighet fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede, särskilt när det gäller regionerna.

Grundläggande strukturer för styrning och kontroll finns i stor utsträckning på plats, men arbetet präglas av begreppslig otydlig­het, starkt fokus på formella strukturer och begränsad integrering i operativt och strategiskt arbete.

Samman­taget pekar kartläggningen på behov av tydligare begrepp, starkare koppling mellan styrning och praktik samt ett ökat fokus på långsiktig utveckling och samordning i arbetet mot välfärdsbrottslighet.

Rapport: Revisionens granskning av välfärdsbrottslighet med mera Länk till annan webbplats.

I en tidigare rapport redovisas en kartläggning över granskningar som revisionen i kommuner och regioner genomfört inom området välfärdsbrott och korruption under åren 2021–2023.

Rapport: Revisionens roll i arbetet att motverka välfärdsbrott Länk till annan webbplats.

Att vara förtroende­vald revisor

Revisionens uppdrag

Revisorernas uppdrag regleras i kommunallagen kapitel 12. Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.

Revisionen granskar på fullmäktiges uppdrag. Revisorerna är förtroendevalda och till sin hjälp har de sakkunniga yrkesrevisorer. Revisorerna prövar:

• om verksamheten sköts ändamålsenligt och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt
• att räkenskaperna är rättvisande
• om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Revisionens granskning avslutas med att revisorerna överlämnar en revisionsberättelse till fullmäktige för beslut. I revisionsberättelsen uttalar sig revisorerna kring ansvarsfriheten för styrelse och nämnder som baseras på resultatet av den granskning som genomförts under året.

Oberoendet

Att vara oberoende från de som granskas är centralt för revisionens trovärdighet och legitimitet. Revisorernas förhållningssätt och arbets­former har stor betydelse för att upprätthålla oberoendet i praktiken.

Oberoendet i revisionen säkras av ett antal regler i kommunallagen:

• Valbarhetsregler som innebär att man kan inte vara revisor och samtidigt ha uppdrag i fullmäktige, styrelse eller nämnd.
• Jävsregler som innebär att revisorer ska anmäla jäv om det skulle uppstå.
• Fullmäktiges presidium bereder revisorernas budget.
• Revisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver för granskningen.
• Revisorerna och deras sakkunniga har yttranderätt när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen.
• Revisorerna har rätt att väcka ärende i fullmäktige, styrelse eller nämnd om ärendet rör deras granskning, så kallad initiativrätt.

Revisorerna väljer självständigt, baserat på sin riskanalys, vad som ska granskas. Vidare bör revisorerna pröva sitt oberoende löpande genom att identifiera risker för jäv, otillåten påverkan eller andra omständigheter som kan rubba förtroendet.

Revisorerna anlitar sakkunniga yrkes­revisorer

Revisorerna ska enligt kommunallagen biträdas av sak­kunniga yrkesrevisorer. Lagen anger att de sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Sakkunniga anlitas på olika sätt, främst genom upphandling. Vissa kommuner och regioner har också egna anställda sakkunniga yrkesrevisorer. Genom de sakkunnigas professionella kompe­tens tillsammans med de förtroendevaldas kunskap skapas en grund för en oberoende och kvalitativ gransk­ning. Sakkunniga ska tillämpa god revisionssed i kommunal verksamhet.

Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (Skyrev) är branschföreningen för de sakkunniga, som också certifierar kommunala yrkesrevisorer. Auktoriserade revisorer kan också vara sakkunniga. De är organiserade genom bransch­organisationen för revisorer och redovisningskonsulter (FAR).

• Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (Skyrev) Länk till annan webbplats.
• Branschföreningen FAR Länk till annan webbplats.

Revisionens arbetsformer och förutsättningar

Revisorerna behöver komma överens om sina arbets­former. En samordnad revisionsgrupp skapar legitimitet för revisionen. Till stöd för arbetet i revisionsgruppen kan revisorerna upprätta en arbets­ordning.

PM: Revisorernas arbetsordning 2022 (pdf) pdf, 126 kB.

Revisionens kommunikation

En grundläggande princip i god revisionssed är öppenhet och kommunikation. Det handlar om när och med vem revisionen kommunicerar, men också om på vilket sätt. Budskapet ska vara lätt att förstå och snabbt finnas tillgängligt.

Den här skriften riktar sig i första hand till förtroendevalda revisorer och sakkunniga yrkesrevisorer i kommuner och regioner, men den kan även vara användbar för tjänstepersoner.

Rapport: Revisionens kommunikation Länk till annan webbplats.

Det är viktigt att revisionen får tillräckliga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Det är fullmäktige som tilldelar revisionen de ekonomiska resurserna och det är full­mäktiges presidium som bereder budgeten. SKR har tagit fram ett exempel på en budgetuppställning för revisionen.

Revisionens budgetunderlag, exempel (docx) docx, 54 kB.

Fakta om revisionens ekonomi – Kolada

I databasen Kolada kan du i tjänsten ”Jämföraren” hitta uppgifter om revisionens ekonomi. Uppgifterna hämtas från SCB:s räkenskapssammandrag samt från regionerna.

• Kommuner: Revisionens ekonomi, Kolada Länk till annan webbplats.
• Regioner: Revisionens ekonomi, Kolada Länk till annan webbplats.

Nominering och val av revisorer

För val av revisorer gäller särskilda förutsättningar som är viktiga att känna till. I kommunallag 2017:725 har ett valbarhetshinder tillkommit.

Revisionen är en del av den lokala demokratin och stödjer fullmäktige i kontrollen av verksamheterna. För att revisionen ska ha förtroende och trovärdighet måste den utföras på ett objektivt, sakligt och självständigt sätt.

• Revisorerna nomineras av de politiska partierna, men är i uppdraget partipolitiskt oberoende.
• Detta ställer höga krav på den enskilda individens integritet.

Valbarhetsregler

Vid val av revisorer är det grundläggande att revisorn ska stå fri från den eller de som ska granskas och inte själv ha ett ansvar i verksamheten. Detta oberoende regleras formellt genom valbarhetsreglerna i kommunallagens 4 kapitel.

Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller den regionen.

Den som är vald till revisor är inom kommunen eller regionen inte valbar som:

1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning
2. ledamot eller ersättare i kommunalt företag (aktiebolag, stiftelse, handelsbolag och ekonomisk förening).

Som huvudregel gäller även att den som ska väljas till revisor inte kan ha en anhörig som antingen har uppdrag i styrelser och nämnd eller har en ledande befattning med ett redovisningsansvar inom kommunen eller regionen.

Samma grundregler gäller för val av revisorer i kommunalförbund och finansiella samordningsförbund.

Det faktum att en revisor inte är valbar till ledamot eller ersättare i fullmäktige medför att särskilda hänsyn behöver tas inför val till ny mandatperiod.

En revisor kan finnas med på sitt partis valsedel inför en ny mandatperiod, men om revisorn har en vilja eller avsikt att bli fullmäktigeledamot måste revisorn avsäga sig sitt uppdrag, med beslut om entledigande i fullmäktige senast på sista sammanträdet före valet.

Om revisorn inte har denna avsikt kan hen fortsätta sitt uppdrag som revisor och ha sitt namn med på partiets lista.

Fördjupande information finns i ett cirkulär om fullmäktiges val av revisorer:

• Fullmäktiges val av revisorer, cirkulär 22:55 Länk till annan webbplats.
• Kommunallag (2017:725), Riksdagen Länk till annan webbplats.

God revisionssed i kommunal verksamhet

Revision i kommuner och regioner ska ske enligt god revisionssed. Utöver kommunallagens reglering av revisions­uppdraget är god revisionssed revisorernas och deras sakkunniga yrkesrevisorers viktigaste plattform för granskningen av den kommunala verksamheten. SKR ansvarar för att definiera och utveckla god revisionssed. SKR:s Revisionsdelegation fattar beslut om skriften God revisionssed i kommunal verksamhet. För att säkerställa hög kvalitet samarbetar vi med förtroendevalda revisorer och sakkunniga yrkesrevisorer vid framtagande av skriften. Utveckling och uppdatering sker vart fjärde år, inför varje ny mandat­period. Skriften är en dokumentation av faktisk god revisionssed – de goda principer och föredömliga tillväga­gångssätt som tillämpas i kommunal revision.

Skriften God revisionssed i kommunal verksamhet 2022 beskriver:

• revisionsuppdraget
• revisionsprocessen
• fullmäktiges ansvarsprövning
• revisionens arbetsformer

Standard för kommunal räkenskaps­revision

SKR, Skyrev och FAR har tillsammans tagit fram en standard för räkenskapsrevision. Standarden avser att bidra till en granskning av hög kvalitet, som är förutsägbar och där likartad rapportering från sakkunniga även kan ligga till grund för jämförelser inom den kommunala sektorn.

Sakkunniga som utför räkenskapsrevision åt förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund ska arbeta utifrån standarden. Det kan vara en certifierad kommunal revisor, en auktoriserad revisor eller en annan specialist. Dessa kan arbeta på ett upphandlat revisionsföretag eller vara anställda på ett revisionskontor.

Standarden inleds med ett ramverk. Syftet med ramverket är att tydliggöra den kommunala särarten samt ge vägledning vid utförande av räkenskapsrevision och granskning i kommuner, regioner, kommunalförbund och finansiella samordningsförbund.

Standarden innehåller anvisningar och instruktioner enligt nedan:

• Anvisningar för hur internationella revisionsstandarder (ISA och ISRE 2410) ska användas i kommunal räken­skaps­revision.
• Instruktioner för granskning av förvaltningsberättelse.
• Instruktioner för granskning av sammanställda räken­skaper.
• Instruktioner för granskning av drift- och investerings­redovisning.

Standarden klargör att det sakkunniga biträdet inom ramen för standarden ska planera, utföra och löpande rapportera sin granskning. Opartiskhet och självständighet är av grundläggande betydelse för det sakkunniga biträdets förtroende hos uppdragsgivare, granskade och allmänhet.

Rapport: Standard för kommunal räkenskapsrevision Länk till annan webbplats.

Detta ingår inte i standarden

Standarden utgår från revisorernas uppdrag i kommunal­lagen att bedöma om räkenskaperna är rättvisande.

Det finns dock områden som ingår i granskningen av delårsrapport och årsredovisning som inte är reglerade i standarden. Det gäller framför allt:

• om kommunen efterlever balanskravet
• om resultaten i delårsrapport och årsredovisning rörande god ekonomisk hushållning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat.

De förtroendevalda revisorerna kan dock uppdra åt samma sakkunniga biträde att genomföra även denna granskning.

Första året med ny standard för kommunal räkenskapsrevision

Denna rapport presenterar enkätresultat samt ger förslag på åtgärder och aktiviteter framåt när det gäller ny standard för kommunal räkenskapsrevision.

Rapport: Första året med ny standard för kommunal räkenskapsrevision Länk till annan webbplats.

Fullmäktiges ansvarsprövning

Fullmäktige prövar varje år ansvarstagandet i styrelse, nämnder och beredningar som arbetar på fullmäktiges uppdrag. Ansvarsprövningen ger också signaler till medborgarna om tillståndet i kommunen och kan ligga till grund för deras ställningstagande vid de allmänna valen.

Det kommunala ansvarssystemet

Fullmäktige fattar principiella och övergripande beslut. Fullmäktiges mål, riktlinjer och budget utgör grunden för verksamheten i styrelse och nämnder.

Styrelsen, nämnder och beredningar förvaltar och genomför verksamhet enligt fullmäktiges uppdrag samt lagar och föreskrifter. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen och ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av övriga nämnder samt över företag och kommunalförbund.

Ansvaret är att bereda och verkställa fullmäktiges mål och beslut till givna förutsättningar, enligt gällande lagar och föreskrifter samt med en tillräcklig intern kontroll. Ansvaret är i grunden kollektivt, men kan undantagsvis prövas individuellt om en enskild förtroendevald agerat på ett uppenbart felaktigt sätt.

Tjänstepersoner har inte ett självständigt ansvar och prövas därmed inte av fullmäktige.

I uppdraget ingår att återrapportera till fullmäktige på det sätt som fullmäktige bestämmer.

Underlag till ansvarsprövning och beslut i fullmäktige

Som underlag till ansvarsprövningen genomför revisionen granskning. Resultatet av revisionens granskning överlämnas till fullmäktige. Det sker genom revisionsrapporter och revisions­berättelsen.

Med utgångspunkt från revisionens revisionsberättelse och revisionsrapporter tar fullmäktige självständigt ställning i ansvarsfrågan. Fullmäktige ska:

• bevilja eller vägra ansvarsfrihet för styrelse och nämnder senast 30/6 varje år.
• vid anmärkning eller uttalande om avstyrkt ansvarsfrihet från revisorerna inhämta förklaring från berörd styrelse eller nämnd.
• ta egen ställning till eventuell anmärkning från revisor­erna.
• motivera sina beslut i protokollet.

Fullmäktige kan:

• rikta egen anmärkning eller avstyrka ansvarsfrihet, även om inte revisorerna gjort det.
• återkalla uppdrag om ansvarsfrihet vägrats.
• väcka skadeståndstalan om ansvarsfrihet vägrats.

När fullmäktige beslutar i ansvarsfrågan får den eller de som är föremål för ansvarsprövningen delta i diskussionen av ärendet men inte i beslutet.

I det fall det avlämnas fler än en revisionsberättelse från revisorerna ska fullmäktige behandla samtliga.

Om fullmäktige vägrar ansvarsfrihet för en styrelse, nämnd, beredning eller enskilda förtroendevalda kan olika konsekvenser bli aktuella:

• Den eller de som vägrats ansvarsfrihet själv väljer att avgå från sitt uppdrag.
• Fullmäktige kan besluta att entlediga den eller de som inte beviljas ansvarsfrihet.
• Fullmäktige kan bedöma om kommunen eller regionen har åsamkats sådan ekonomisk skada att ett skadeståndsanspråk ska väckas mot den eller de som vägrats ansvarsfrihet.

I de allra flesta fall tillstyrker revisorerna att ansvarsfrihet beviljas och fullmäktige beslutar enligt revisorernas linje.

Fullmäktige i sin tur väljer att rikta anmärkning och/eller vägra ansvarsfrihet i ännu färre fall.

Regler om ansvarsprövningen finns i kommunallagens femte kapitel, 24, 25 och 32 §§.

Kommunallag (2017:725), Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.

Ansvars­prövningen i kommuner och regioner 2024

SKR samlar årligen in utfallet i ansvarsprövningen och i rapporten framgår hur många fall av anmärkning och avstyrkt ansvarsfrihet som varit för föregående år. Senaste rapporten är för verksamhetsåret 2024.

Rapport: Ansvarsprövning av år 2024 Länk till annan webbplats.

Rapporten Utfallet i ansvarsprövningen 2011-2021 beskriver utfallet i ansvarsprövningen under de tio senaste åren. Den visar bland annat att det är ovanligt att revisorerna eller fullmäktige riktar anmärkning eller avstyrker ansvarsfrihet men då det sker är det oftast relaterat till brister i styrning och intern kontroll av antingen verksamheten eller ekonomin.

Rapport: Utfallet i ansvarsprövningen 2011–2021 Länk till annan webbplats.

Revision i kommunala aktiebolag

Revisionen i kommunala aktiebolag är delad mellan lekmannarevisor och auktoriserad revisor.

Lekmannarevisor

Alla helägda kommunala aktiebolag ska ha minst en lekmannarevisor. Lekmannarevisorns uppdrag är att granska om verksamheten sköts ändamålsenligt och på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Lekmannarevisorer ska väljas ur gruppen förtroendevalda revisorer i kommunen. För lekmannarevisorernas granskning gäller kommunal­lagen, aktiebolagslagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet.

I sin granskning ska lekmannarevisorerna anlita sak­kunniga yrkesrevisorer som genomför granskning på lekmannarevisorns uppdrag. Lekmannarevisorn upprättar en granskningsrapport till bolagsstämman och till fullmäktige.

Lekmannarevision i praktiken

Under 2021 genomförde SKR en studie av lekmannarevisionen. Skriften beskriver utvecklingsbehov av lekmannarevisionen.

Fem förslag för utveckling av lekmannarevisionen Länk till annan webbplats.

Ytterligare en skrift från 2022 beskriver tolv organisationer där lekmannarevisionen utmärker sig med goda arbetssätt. Den syftar till att enkelt och kortfattat beskriva framgångs­faktorerna.

12 exempel på lekmannarevision i kommunala aktiebolag Länk till annan webbplats.

Podcast: Demokratisk granskning av kommu­nala aktiebolag

I ett avsnitt i podcasten Demokratiresan diskuterar vi kring hur lekmannarevisionen fungerar i praktiken och hur kan den stärkas. En väl fungerande lekmannarevision är en viktig del i den kommunala självstyrelsen, i den lokala demokratin.

Avsnitt 52: Demokratisk granskning av kommunala aktiebolag Länk till annan webbplats.

Auktoriserad revisor

Alla kommunala aktiebolag ska ha en auktoriserad revisor. Revisorns uppdrag är att granska årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn utses av bolagsstämman. Denna granskning regleras i aktiebolagslagen, revisorslagen, ISA (International Standard och Auditing) samt god revisionssed i Sverige som utgörs av FAR:s rekommendationer och uttalanden samt praxis från Revisorsinspektionen och domstolar.

Revisorn upprättar revisionsberättelse till bolagsstämman, med uttalande i ansvarsfrågan.

Revision i stiftelser och föreningar med flera

Den dominerande företagsformen i kommuner och regioner är aktiebolag, men det finns även verksamhets­stiftelser, ekonomiska föreningar, handelsbolag och kommanditbolag.

De förtroendevalda revisorerna i kommunen/regionen har ofta även uppdrag i dessa organisationer. Regelverk och uppdragen för revisionen skiljer sig mellan olika organisations­former.

I en skrift tar vi upp vilka förutsättningar som finns rörande styrning och revisionsuppdragets utformning i dessa organisationer samt hur revisionen kan bedrivas i praktiken.

Kommunal revision i – gemensamma nämnder, förbund, föreningar med flera Länk till annan webbplats.

Upphandling av revisions­tjänster

Upphandling av sakkunniga yrkes­revisorer

För revisorer som ska genomföra upphandling av revisions­tjänster har SKR tagit fram ett kunskapsunderlag som stöd för processen att upphandla yrkesrevisorer som sakkunniga biträden till förtroendevalda revisorerna i kommuner och regioner samt lekmannarevisorerna i de kommunala aktiebolagen.

I materialet beskrivs viktiga definitioner och kontexten för den kommunala revisionen. Vidare framgår förutsättningarna för upphandling av sakkunniga biträden och upphandling hur en upphandling går till i praktiken med mera.

Upphandling av sakkunniga inom kommunal revision Länk till annan webbplats.

Upphandling av auktoriserad revisor i kommunala aktiebolag

Upphandlingen av den auktoriserade revisorn omfattar ofta samtliga kommunens aktiebolag. Volymen på upphandlingen avgör vilken upphandlingsform som ska tillämpas.

Avtalstiden för finansiell revision i aktiebolagen fastställs i bolagsordningen. Revisorn utses på bolagsstämman. Upphandlingen ska därför genomföras i sådan tid att resultatet kan läggas fram i tid till bolagsstämman för beslut.

Upphandlad/utsedd revisor (eller revisionsföretag) har ansvar för att utföra en tillräcklig granskning enligt revisorslagen, ISA och god revisionssed samt god revisorssed. Det innebär att revisorn inte får binda sig till ett takpris för granskningen. Priset som anges kan vara ett årligt beräknat pris baserat på ett normalt räkenskapsår.

Gällande villkor beskrivs också i FAR:s standardavtal ”Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer”.

För att säkra samverkan mellan den auktoriserade revisorn, lekmannarevisorn och dess sakkunnige biträde kan detta behöva definieras som en tillkommande tjänst i upphandlingen. Samverkan kan till exempel avse avstämningar av granskningsresultat.

Mallar för upphandling av sak­kunnigt biträde kommunal revision

Revisorerna i kommuner och regioner ska anlita sakkunniga som utför granskning på deras uppdrag. Det regleras i kommunallagen (KL). Samma krav gäller för lekmannarevisorerna i de kommunala aktiebolagen, liksom för revisorerna i kommunalförbund och samordningsförbund. Mallarna omfattar inte upphandling av auktoriserad revisor i kommunala bolag.

Med anledning av den ändrade marknadssituationen där bland annat Revisorsinspektionens agerande inneburit ändrade förutsättningar för upphandling, har nytt stödmaterial och mallar utarbetats.

Syftet med mallarna är ge stöd till de förtroendevalda revisorer och upphandlare i kommuner och regioner, då upphandling av sakkunnigt stöd ska göras. Mallarna är utformade för att leva upp till de grundkrav som lagstiftning och god revisionssed ställer och framtagna i samråd med FAR och SKYREV.

Mallarna måste dock anpassas efter egna förhållanden i kommuner och regioner.

Stödmaterialet innehåller upphandlings­dokumenten:

• Administrativa bestämmelser (docx) docx, 92 kB.
• Bilaga 1 – Kvalificeringskrav (docx) docx, 73 kB.
• Bilaga 2 – Krav på tjänsten (docx) docx, 80 kB.
• Bilaga 3 – Utvärderingsmodell (docx) docx, 78 kB.
• Bilaga 4a – Exempel på utvärdering med värden (xls) xls, 44 kB.
• Bilaga 4b – Exempel på utvärdering utan värden (xls) xls, 44 kB.
• Bilaga 5 – Kontraktsmall (docx) docx, 54 kB.
• Bilaga 6 – Allmänna bestämmelser (docx) docx, 69 kB.

Revisorernas handlingar

Revisorerna är en myndighet som bedriver sin verksamhet under allmänhetens insyn. Revisorerna ansvarar för sina handlingar och sitt arkiv.

I revisorernas ansvar ingår att:

• registrera allmänna handlingar
• välja lämpliga metoder och material för handlingars upprättande
• beskriva och förteckna sitt arkiv
• vårda arkivet och hålla handlingar tillgängliga för allmänheten

Offentlighetsprincipen och sekretess, kortfattat om lagstiftningen, Regeringen Länk till annan webbplats.

Allmän handling

För att en handling ska anses som allmän krävs två förutsättningar. Dels ska handlingen vara förvarad hos myndigheten, dels ska den antingen ha kommit in till myndigheten eller vara upprättad hos myndigheten. En handling är förvarad hos myndigheten om den finns tillgänglig där – fysiskt eller med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv har.

En handling har kommit in till myndigheten när den har anlänt dit eller när behörig person har tagit emot den (registratur, revisor, sakkunnig). En typisk sådan handling är ett brev från en medborgare. En handling har upprättats när den fått sin slutliga utformning. Har en handling skickas iväg anses den upprättad. Hör en handling till ett ärende är den upprättad när ärendet är slutbehandlat. Hör handlingen inte till ett ärende anses den upprättad när den justerats eller på annat sätt färdigställts. Vissa handlingar anses upprättade direkt när de har färdigställts för användning, till exempel ett diarium.

När granskningen pågår uppstår handlingar hos revisorerna som i regel inte är allmänna handlingar, om de inte expedieras eller till sist tas om hand för arkivering. Dit hör minnesanteckningar, utkast, kladdar och korrektur som ska omarbetas, råtabeller, intervjuanteckningar med mera. Om handlingarna tas om hand för arkivering blir de allmänna.

Huvudregel är att allmänna handlingar är offentliga. Det innebär att myndigheten (i detta fall revisorerna), vid förfrågan, ska lämna ut efterfrågad handling skyndsamt. En handling innebär vanligen ett färdigställt material, till exempel en revisionsrapport. Den som efterfrågar en handling har rätt att vara anonym. Man får inte heller fråga i vilket syfte handlingen önskas.

Revisorerna kan i vissa fall vägra att lämna ut handlingar och/eller uppgifter. Det kan göras om handlingen eller uppgiften inte är allmän (till exempel fortfarande är ett arbetsmaterial) eller om den omfattas av en sekretessbestämmelse i OSL. Så kan det till exempel vara för handling eller uppgift där revisorerna har övertagit sekretess från den nämnd man fått uppgifterna ifrån.

Sekretess

När en handling efterfrågas ska sekretessprövning ske. I normalfallet är allmänna handlingar offentliga, vilket innebär att den som handhar handlingen direkt kan lämna ut den. I undantagsfall kan dock revisionens handlingar innehålla uppgifter som kan omfattas av sekretess, till exempel känslig revisionsplanering, uppgifter om enskilds personliga förhållanden, misstanke om brott.

En handling kan vara försedd med en sekretessmarkering som ger en varning om att den kan innehålla sekretessbelagda uppgifter och att en noggrann sekretessprövning måste göras innan handlingen lämnas ut. En sådan prövning ska ske vid varje tillfälle någon efterfrågar handlingen. Förutsättningen för eventuell sekretess kan förändras över tid. Prövningen ska alltid ske mot OSL. En handling kan innehålla både uppgifter som är sekretessbelagda och sådana som inte är det. När man lämnar ut en sådan handling ska de sekretessbelagda uppgifterna tas bort (maskeras) innan handlingen lämnas ut eller görs tillgänglig.

Beslut om att lämna ut handling och/eller uppgift

När någon frågar efter en handling eller uppgift ska myndig­heten behandla förfrågan utan skäligt dröjsmål, men med ett rimligt rådrum för bedömning och hantering. Eftersom det är bråttom är det viktigt att det finns bestämda rutiner och tydligt ansvar.

Beslut om att lämna ut en allmän handling är myndighets­utövning. Det är revisorerna som beslutar, men i praktiken utförs denna uppgift ofta av någon på deras uppdrag, till exempel en registrator, en egen anställd (till exempel på ett revisionskontor) eller en arkivarie. I tveksamma fall ska frågan om utlämnade hänskjutas till revisorerna för beslut. Denna beslutanderätt kan även delegeras till exempel till revisionens ordförande.

Revisorerna kan inte genom avtal uppdra till ett externt revisionsföretag att pröva och besluta om att lämna ut handlingar. Uppgiften behöver skötas inom den kommunala förvaltningen. Ett beslut om att vägra lämna ut en handling ska lämnas skriftligt till den som frågar, tillsammans med en förklaring om hur beslutet kan överklagas.

Regler för revisionens handlingar och hantering av dokument

Reglerna för hantering av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) samt 4-6 kap. offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Revisionen är en myndighet i kommunernas och regionernas politiska organisationer. Det innebär att de regelverk för hantering av handlingar som gäller för nämnder och styrelser även gäller för revisionen.

Ofta har fullmäktige antagit lokala föreskrifter och riktlinjer för arkivvården som anger hur arkivvården och dokumenthanteringen ska bedrivas.

Revisorerna ska hålla sina handlingar ordnade så att den som söker information kan överblicka beståndet och kunna hitta en viss handling. Vanligen registreras revisorernas handlingar i ett ärenderegistreringssystem eller diarium. Kravet på registrering är strikt för sekretessbelagda handlingar hos revisorerna. För andra handlingar är det tillräckligt om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit eller upprättats, till exempel med en kronologisk ordning.

De bestämmelser som avser registrering av allmänna handlingar finns i 5 kap OSL.

Beskrivning och gallring av allmänna handlingar

Revisorerna ska upprätta en beskrivning av sina allmänna handlingar, enligt 4 kap 2 § OSL. Även 6 § arkivlagen stadgar att varje myndighet ska upprätta en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Arkivbeskrivningen ska ge information om myndigheten och vilka slags handlingar som finns i myndighetens arkiv och arkivförteckningen ska ge vägledning för hur handlingarna kan återfinnas på ett systematiskt sätt.

Ofta används dokumenthanteringsplaner som praktiskt instrument i detta arbete. En dokumenthanteringsplan är en förteckning av myndighetens olika handlingsslag, med information om vad det är för slags handlingar, vem som har ansvar för handlingen, var handlingarna finns samt beslut om gallring av handlingarna.

Regler för gallring av allmänna handlingar finns i 10 § arkivlagen. Revisorerna fattar lämpligen beslut om gallring av de allmänna handlingarna i samband med att de antar sin dokumenthanteringsplan. Gallring innebär att en handling eller uppgift förstörs. Beslut om gallring är ett förvaltningsbeslut som ska tas upp i protokoll.

Hantering i praktiken

För att förenkla och tydliggöra revisorernas hantering av handlingar kan revisorerna upprätta ett dokument som samlat möter lagreglerna i OSL och arkivlagen liksom revisionens eget behov av kontroll över de handlingar som förekommer inom revisionen.

Dokumentet beskriver myndigheten revisorerna och deras verksamhet, hur revisorerna registrerar och förvarar sin handlingar, att det finns en dokumenthanteringsplan och vem som lämnar ut respektive lämnar upplysningar om revisionens handlingar.

Revisorerna är som myndighet också personuppgiftsansvariga. Det innebär att de ska ha en registerförteckning över vilka personuppgifter de behandlar och ändamålet med detta.

Revisionens rätt att ta del av hand­lingar

I 12 kap 9 § kommunallagen (KL) regleras rätten till upplysningar för den kommunala revisionen:

Enligt 10 kap 17 § p 3 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) kan även sekretessbelagda uppgifter lämnas till revisionen.

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndig­het, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Denna regel är bra att hänvisa till om det finns tveksamhet inom en myndighet och förvaltning att lämna ut uppgifter och handlingar till revisorerna.

När revisorerna tar del av sekretessbelagt material från nämnder och styrelser överförs sekretessen till revisorerna. Detta regleras i 11 kap 1§ OSL.

De sakkunniga som genomför granskning på revisorernas uppdrag, agerar i revisorernas namn och omfattas av samma rättighet att ta del av material och uppgifter, även sekretessbelagd information.

Rätt till att ta del av handlingar och uppgifter från kommunalt aktiebolag och stiftelse/förening

Lekmannarevisorerna i aktiebolagen och revisorerna i en stiftelse eller förening har rätt att få tillgång till dessa organisationers handlingar samt de handlingar och upplysningar som de behöver i sin granskning.

Det är företaget som juridisk person som jämställs med myndighet i OSL. Ytterst är det styrelsens ansvar att ta ställning till frågor om utlämnande av handlingar. Lekmannarevisorerna eller revisorer kan alltså inte själva besluta om att lämna ut handlingar.

För lekmannarevisorer och revisorer i företag finns uttryckliga bestämmelser om tystnadsplikt. Om en lekmannarevisor eller revisor bryter mot sin tystnadsplikt och därigenom orsakar företaget skada kan hon eller han bli ersättningsskyldig.

I ett kommunalt företag där offentlighetsprincipen gäller, det vill säga där kommunen eller regionen har ett rättsligt bestämmande inflytande, har lekmannarevisorer och revisorer en skyldighet att lämna ut de upplysningar om företagets angelägenheter som kommunens eller regionens förtroendevalda revisorer begär (ABL kap. 9 och 10).

För sådana uppgifter i de kommunala företagen för vilka sekretess gäller enligt OSL gäller sekretessen även hos de mottagande förtroendevalda revisorerna i kommuner och regioner.

Handlingar vid anlitande av revisions­företag

Revisorerna kan genom upphandling ha avtalat med ett revisionsföretag att detta löpande ska hantera revisionens handlingar. Handlingarna är då inte formellt överlämnade till företaget utan betraktas fortfarande som förvarade hos myndigheten revisorerna. Om de sakkunniga behandlar personuppgifter för revisorernas räkning kan ett personuppgiftsbiträdesavtal behöva slutas med de sakkunniga.

Revisorerna kan inte genom avtal uppdra till ett externt revisionsföretag att pröva och besluta om att lämna ut handlingar. Uppgiften behöver skötas antingen av revisorerna själva eller av en egen anställd person eller av någon annan inom den kommunala förvaltningen på uppdrag av revisorerna, till exempel registrator.

Mallar revisionsberättelse med mera

Som stöd för revisorernas arbete har vi tagit fram arbetsdokument och mallar inom revisionens arbetsområden. Underlagen kan anpassas efter egna förhållanden i kommuner och regioner.

Arbetsmaterialet är utformat för att leva upp till de grundkrav som lagstiftning och god revisionssed ställer.

För varje dokumenttyp presenteras ett kommenterat exempel som ger vägledning till vad som bör ingå i dokumentet. Det visar även alternativa formuleringar beroende på situationen, främst i ansvarsprövningen.

Reglemente för kommunal revision

Fullmäktige beslutar om reglemente för revisionen. Reglementet lägger fast ramarna för revisionens organisation, förutsättningar och arbetssätt. SKR har tagit fram ett underlag som stöd för att upprätta eller revidera ett revisionsreglemente.

Att utveckla revisions­reglementet kan vara av värde för att lokalt tydliggöra och stärka revisionens uppdrag, arbetsformer, dialog och resultat. I underlaget finns exempel på formulering av punkter (§) i reglementet och i direkt anslutning lämnas kommentarer och ibland tillkommande och alternativa förslag.

Ta gärna del av underlaget innan det lokala reglementet upprättas eller revideras. Underlaget har uppdaterats utifrån förändringar i kommunallagen.

PM: Underlag revisionsreglemente 2022 (pdf) pdf, 190 kB.

Revisions­berättelser och rapporter

Revisorerna upprättar obligatoriska dokument för att rapportera sina resultat och bedömningar. Läs gärna informationen innan du börjar ditt arbete med att ta fram en revisionsberättelse och rapporter.

Revisorerna i kommuner och regioner, kommunalförbund och finansiella samordningsförbund samt lekmannarevisorer och revisorer i kommunala aktiebolag och andra företag ska upprätta olika dokument för att slutligen kommunicera resultat och bedömningar av granskningen liksom utlåtanden i ansvarsfrågan.

Det handlar om revisionsberättelser och gransknings­rapporter, bedömning av delårsrapport samt intygande enligt transparenslagen.

Hur dokumenten upprättas har stor betydelse för att information och bedömningar ska nå fram och kunna användas av mottagaren.

Fullmäktige/stämma (motsvarande) behöver tydliga bedömningar och utlåtanden som underlag till sin ansvarsprövning av styrelse/direktioner, nämnder och beredningar.

Medborgare och media kan genom revisorernas och lekmannarevisorernas rapportering få värdefull information om tillstånd och utveckling i verksamheten, styrningen och ekonomin.

Formella krav på utformning och avlämnande av revisions­berättelser, gransknings­rapporter med mera finns i olika lagstiftningar:

• Kommunallagen – för kommuner, regioner och kom­munal­förbund.
• Lagen om finansiell samordning av rehabiliterings­insatser - för finansiella samordnings­förbund.
• Aktiebolagslagen.
• Stiftelselagen – för verksamhetsstiftelser och donations­­stiftelser.
• Lagen om handelsbolag och enkla bolag – för handels- och kommanditbolag.
• Lag om ekonomiska föreningar.
• Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser, ”transparen­s­lagen”.

Revisions­berättelser för kommun och kommunal­förbund

• Revisionsberättelse med kommentarer (docx) docx, 51 kB.
• Revisionsberättelse kommunalförbund med direktion med kommentarer (docx) docx, 50 kB.
• Revisionsberättelse finansiellt samordningsförbund med kommentarer (docx) docx, 50 kB.

Revisionsberättelser för stiftelser, eko­nomisk förening och handelsbolag

• Revisionsberättelse verksamhetsstiftelse med kommentarer (docx) docx, 50 kB.
• Revisionsberättelse förvaltad stiftelse med kommentarer (docx) docx, 49 kB.
• Revisionsberättelse ekonomisk förening med kommentarer (docx) docx, 50 kB.
• Revisionsberättelse handelsbolag med kommentarer (docx) docx, 50 kB.

Gransknings­­rapport

Arbetsmallen Gransknings­rapport med kommentarer kan användas för aktiebolag som ägs av kommuner, regioner och kommunal­förbund att tillämpas med respektive tillämpliga begrepp.

Granskningsrapport med kommentarer (docx) docx, 50 kB.

Bedömning delårs­­rapport

• Bedömning delårsrapport med kommentarer (docx) docx, 49 kB.
• Bedömning delårsrapport kommunalförbund med direktion med kommentarer (docx) docx, 50 kB.

Granskning och rapportering enligt ”transparens­lagen”

Sedan 1 augusti 2005 gäller Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser (2005:590) – vi kallar den här för ”transparenslagen”. Lagen ställer krav på särskild redovisning (öppen och separat) av finansiella förbindelser mellan det allmänna och offentliga företag i vissa situationer. Syftet med reglerna är att underlätta insyn och motverka konkurrens­problem.

Verksamheter som berörs är till exempel kommer­siella arenor/hallar, uppdragsutbildning, hamnverksamhet, trafik, avfallshantering och vuxen­tandvård. Endast ekonomisk och kommersiell verksamhet med en netto­omsättning på mer än 40 miljoner euro för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren kan beröras.

Myndighetsverksamhet ska inte medräknas. Dessa specificerade villkor innebär att flertalet kommuner och regioner och kommunala företag inte berörs av lagstiftningen.

Transparenslagen har uppfattats som svårtolkad och det finns inga närmare föreskrifter till lagen. Det kan innebära svårigheter att bedöma om det föreligger ett krav på en sådan redovisning liksom hur denna i så fall ska upprättas.

Revisorernas uppdrag (enligt 7§) är att för varje räkenskapsår översiktligt granska om en öppen och en separat redovisning har fullgjorts i enlighet med bestämmelserna i lagen. Revisorerna ska upprätta en rapport över sin granskning och denna ska lämnas till fullmäktige och styrelsen, på samma sätt och inom samma tid som föreskrivs för revisions­berättelsen.

Revisorerna ska alltså inte intyga räkenskapernas riktighet, vilket inte heller är möjligt i avsaknad för föreskrifter för detta slag av redovisning. Rapporten ska lämnas till fullmäktige och styrelsen senast 30 juni. Den ska inte sändas till någon myndighet, men finnas tillgänglig för Konkurrens­verket om de begär att få ta del av den. Konkurrensverket är tillsyns­myndighet.

Arbetsmall för rapport enligt lag om insyn i vissa finansiella förbindelser, med kommentar

Rapport enligt transparanslagen med kommentarer (docx) docx, 50 kB.