Publicerad: 20 april 2020

Så tycker SKR om Kommunutredningens förslag

Landets 290 kommuner har delvis olika utmaningar och det finns därför ingen universallösning som hjälper alla. SKR anser att olika slags insatser behövs beroende på vilken utmaningen är och vilken slags kommun det handlar om.

Nedan är några av de mer centrala synpunkterna som SKR lyfter fram utifrån Kommunutredningens betänkande.

Kommunsammanslagningar -ingen universallösning

Kommunutredningen fokuserar på sammanslagningar som den främsta åtgärden för att stärka kommunernas kapacitet. Det går inte att utesluta att vissa kommuner i framtiden kan se sammanslagningar som ett sätt att möta utmaningar och stärka sin kapacitet. Det är dock ingen universallösning som passar flertalet kommuner.

SKR pekar på att Kommunutredningen bland annat inte har tagit hänsyn till följande aspekter i förslagen om sammanläggning:

Geografiska och demokratiska aspekter

Kommuner har till skillnad från regioner, en mer lokal logik som gör sig svårt att utföra på en annan geografisk plats. Det handlar till exempel om många av de kommunala kärnuppgifterna såsom äldreomsorg, förskola och skola. Den politiska församlingen behöver också ha kapacitet att kunna leda den kommunala verksamheten, fatta nödvändiga och lokalt förankrade beslut samt kunna leverera välfärd. Här upplever invånare i småkommuner i högre grad att de har möjlighet till inflytande och har ett betydligt större förtroende för det lokala politiska styret enligt Statistiska Centralbyrån, SCB.

Ekonomiska aspekter

Befintlig forskning från bland annat Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid Linköpings universitet, har visat att sammanläggningar av kommuner i olika länder ofta ger ingen effekt eller en negativ effekt ur ett finansiellt och demokratiskt perspektiv. Kommunutredningen menar dessutom själv att sammanslagningar har en marginell ekonomisk vinst, men föreslår ändå att staten tar över långfristiga skulder och pensionsförpliktelser från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. Det skulle kunna öka statens skulder med ungefär 500 miljarder kronor, vilket inte är i proportion till de vinster som sammanslagningar kan ge.

Sammanfattning av rapporten: Får sammanläggningsidén stöd i forskningen, PM (PDF, nytt fönster)

Kommunstorleken är inte avgörande

Kommunutredningen anser utifrån slutsatserna i en utredning från 1961 att en kommun behöver ha betydligt fler invånare än många av dagens kommuner har. Utredningen hänvisar till att en kommun bör ha 8000 till 30 000 invånare, utan att resonera om vad som är en funktionell kommun. Definitionen skulle inte minst beröra landsbygdskommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Flera av dessa kommuner skulle dessutom vid sammanslagningar tappa så stora utjämningsbidrag att lagkravet om att åstadkomma en permanent förbättring med en ny kommun inte kan uppfyllas.

SKR:s studie om småkommuners kvalitet (PDF, nytt fönster)

Samverkan bör utvecklas

SKR:s enkätstudie visar att samverkan har förbättrat såväl kompetensförsörjningen som kvaliteten på verksamheten väsentligt. Enkätstudien genomfördes under november 2019 till januari 2020 och skickades ut till 61 kommuner som samverkar i förbund eller gemensam nämnd inom miljö, bygg eller tillsyn.

SKR anser att resultaten visar att samverkan kan nyttjas mer av kommunerna och har än större potential, bland annat genom att införa avtalssamverkan med regionerna.

Resultaten från SKR:s enkät om effekter av samverkan

Den statliga detaljstyrningen behöver minska

Flera av lösningarna i utredningens tilläggsuppdrag är bra, såsom förslaget att införa en statsbidragsprincip, som innebär att staten inte primärt använder riktade statsbidrag som styrmedel av kommunerna.

Åtgärdspaket för att hantera ekonomiska utmaningarna, SKR

Frikommunsförsök behövs

SKR är positiva till att Kommunutredningen föreslår att regeringen på försök låter utvalda kommuner befrias från viss statlig detaljstyrning och därmed får ett större lokalt självstyre.  

Rikta finansiellt stöd

Staten bör överväga om det finns skäl för riktade stödinsatser, liknande den kommundelegation som gav god effekt i början av 2000-talet. Kommundelegationen gav då kommuner, med exempelvis kraftiga befolkningsminskningar eller ekonomisk obalans, möjlighet att delta i ett program med finansiellt stöd. Kommunerna behövde som motprestation först göra vissa kostnadssänkningar och få en budget i balans.

För snävt kapacitetsbegrepp

Kommunal kapacitet är ett nyckelbegrepp i kommunutredningens betänkande och handlar om förmågan för en kommun att uträtta kommunala uppgifter. Kommunutredningen definierar det som att en kommun behöver ha både driftskapacitet att klara den dagliga verksamheten och en utvecklingskapacitet att möta samhällsutvecklingen långsiktigt.

SKR anser att utredningens definition är för snäv och borde utgå ifrån kommuner som politiskt styrda organisationer där en väl fungerande ledning och styrning är avgörande.

Fler synpunkter

SKR har tidigare gjort inspel under Kommunutredningens arbete.

SKR:s arbetsutskott har gett inspel till Kommunutredningen (PDF, nytt fönster)

SKR: förslag till Kommunutredningen rörande digitalisering för kommuner (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Anders Folkesson
    Ekonom
  • Björn Kullander
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!