Publicerad: 12 december 2019

Frågor och svar om hot och hat mot förtroendevalda

SKR ger svar på de vanligaste frågorna om hat, hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda i kommuner och regioner.

Förtroendevaldas utsatthet

Hur många förtroendevalda utsätts för hot och hat?

Enligt brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning – visar att det är var tredje (30,5 %) av förtroendevalda i fullmäktige och riksdag som ngn gång utsatts för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag under 2018. Utsattheten varierar med ålder, kön och födelseland. Mest utsatta är män under 30 år, utrikesfödda män och kvinnor, samt kvinnor mellan 30 och 39 år

Att 30 % utsätts under 2018 är en ökning med två procentenheter från 2014, då den förra valårsundersökningen genomfördes. Frågan om att stärka och värna demokratin blir allt viktigare, då det finns tendenser i samhället som gör att man kan finna oro när det gäller förtroendevaldas utsatthet, och då det blir svårare att rekrytera förtroendevalda.

Generellt sett visar brottsförebyggande rådets undersökningar att aktiva och synliga politiker är mer utsatta. Det kan vara exempelvis heltids- och deltidspolitiker, ordförandeposter i nämnder eller styrelsen samt de som exponeras mycket i media eller är mycket aktiva på social medier.

Källa: PTU 2019

På vilka arenor är utsattheten störst?

  • Utsattheten är störst på sociala medier och i digitala miljöer. Här är ofta förövaren anonym och väljer då också att uttrycka sig elakare och med grövre kränkningar.
  • Fler kvinnor än män uppger att de utsatts för hot eller påhopp i sociala medier.
  • Av de som uppger att de i hög grad finns på sociala medier är 63 % utsatta, medan det är 13 % utsatta av de som uppger att de inte alls är aktiva i sociala medier.

Nättroll - ett antal råd när du råkar ut för en en nätattack online

En studie av FOI om hat och hot mot förtroendevalda i digitala miljöer

Källa: PTU 2019

Hur allvarliga är de händelser som de förtroendevalda utsätts för?

Det var 36 % av de förtroendevalda som uppgav (i den senaste av brottsförebygganderådets ”Politikernas trygghetsundersökning, PTU) att de uppfattat händelser de utsatts för som ganska eller mycket skrämmande, bland utsatta kvinnor är det var 44 % som uppfattar händelserna som ganska eller mycket skrämmande.

Enligt brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning framkommer att hälften av de förtroendevalda som utsatts INTE rapporterar händelserna till någon. Händelser som rör våld, skadegörelse och stöld rapporteras i större utsträckning än händelser som rör hot, har och trakasserier

När de förtroendevalda rapporterar så är det nästan hälften av händelser med hat, hot eller våld som rapporteras till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

Källa: PTU 2019

Är det särskilda grupper av de förtroendevalda som är särskilt utsatta?

Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position:

  • Hel- och deltidspolitiker är mer utsatta jämfört med fritidspolitiker.
  • Ordförande och vice ordförande är mer utsatta än ledamöter och ersättare. Kvinnor med ordförandeposter utsätts i högre grad än män som är ordförande.
  • Kommunstyrelsen i högre grad än kommunfullmäktige.

Källa: PTU 2019

Förövare och konsekvenser

Vilken är den vanligaste förövaren?

De förtroendevalda i Politikernas trygghetsundersökning 2018 så är det vanligaste svaret att förövaren är en man i åldern 45-64 år.

  • Av de förtroendevalda är det flest som uppfattar att deras förövare är en förargad medborgare (37 procent).
  • En större andel förtroendevalda kvinnorna (jämfört med förtroendevalda män) uppger att förövaren var en förargad medborgare.
  • En större andel av förtroendevalda män uppger att förövaren var en rättshaverist.

Källa: PTU 2019

Vilka konsekvenser får hot och hat mot förtroendevalda på deras demokratiska uppdrag?

Händelser av hat, hot och våld får konsekvenser för de förtroendevalda i deras demokratiska uppdrag.

Nästan var fjärde (24 %) förtroendevald uppger i undersökning att de någon gång under 2018 valt att censurera sig själv, en högre andel förtroendevalda kvinnor och en högre andel unga förtroendevalda.

Nästan var tredje förtroendevald som varit med om en händelse av utsatthet har också någon gång valt att censurera sig själv. Vid upprepade händelser av utsatthet stiger censuren ytterligare.

Händelser av utsatthet kan leda till att de förtroendevalda väljer att censurera sig själva genom att:

  • tveka inför ett beslut eller åtgärd,
  • påverkats att fatta ett annat beslut,
  • undvikit att engagera sig i en specifik fråga eller att de valt att sluta med sitt uppdrag.

Förtroendevaldas självcensur

Källa: PTU 2019 samt djupanalys 2018 av SKL

Säkerhetsarbete samt stöd till förtroendevalda

Får de förtroendevalda de stöd de behöver vid utsatthet?

  • De flesta av de utsatta tycker att de klarar sig bra utan stöd.
  • Av de som känt ett stort behov av stöd är det en femtedel att de inte fått något stöd alls.
  • Det är fler förtroendevalda kvinnor än män som inte upplever att de får det stöd de behöver.

Källa: PTU 2019

Vem är ansvarig för förtroendevaldas säkerhet?

  • Lagstiftningen är inte riktigt tydlig i ansvarsfrågan, men en tydlig rollfördelning kan vara avgörande som stöd för den förtroendevalda som utsätts för hot, hat eller våld.
  • En vanlig form är att fullmäktige beslutar om en policy eller annat styrande dokument där kommunen och regionen tydliggör sina åtaganden och ansvarsfördelning.

Lagrådsremiss - Brott mot förtroendevalda

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2020.

I korthet innebär förslaget att det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet.

Brott mot förtroendevalda, lagrådsremiss maj 2019, Regeringen

SKL: Välkommen straffskärpning för hot och hat

Har de flesta kommuner rutiner eller handlingsplan för att förebygga hot hat och våld?

Det är 75 % av de förtroendevalda som känner till att det finns en handlingsplan angående hot, hat och våld.

Webbutbildning: Systematiskt arbete för att förebygga hat och hot

Källa: PTU 2019

Finns det kommuner som vidtar särskilda säkerhetsåtgärder inför kommunfullmäktige?

Det finns kommuner som har infört säkerhetsrutiner inför kommunfullmäktige. Ängelholms kommun har en checklista inför genomgång av lokaler inför kommunfullmäktige, de har också tillhörande åtgärdspaket som kan vidtas vid behov.

Andra kommuner som till exempel Norrköping har väktare med på fullmäktiges möten.

Dessutom börjar det bli vanligare att någon tjänsteperson från kommuner och regioners säkerhetsavdelningen deltar på kommunfullmäktiges sammanträden.

Säkerhet och rutiner i Ängelholms kommun

Säkerhet vid öppna nämndmöten i Borås Stad

Kan fullmäktige besluta om att varje parti ska utse en säkerhetsansvarig?

Frågan omfattar flera olika perspektiv. Till att börja med så är det viktigt att skilja på kommunens styrande organisation med förtroendevalda och de partipolitiska organisationer och dess medlemmar som finns inom respektive politiskt parti. Kommunen, regionen och partierna är olika juridiska personer.

Fullmäktige i kommuner och regioner kan endast fatta beslut om den organisation och den verksamhet de ansvarar för.

Om kommunen, regionen har behov av eller anser det önskvärt med ett samarbete som bygger på att respektive parti har en säkerhetsansvarig, krävs någon form av överenskommelse mellan parterna.

Det finns exempel där fullmäktige har beslutat om ett dokument som innehåller någon skrivning där de exempelvis rekommenderar partierna att utse kontaktpersoner för att underlätta information och samverkan.

Vilket stöd kan brottsofferjouren ge?

Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att få kraften tillbaka.

Jourerna kan bistå med

  • Information om brottsoffers rättigheter
  • Emotionellt stöd
  • Praktiskt stöd
  • Information och stöd i rättsprocessen
  • Förmedling till andra kontakter – lotsa rätt

Kontakta Brottsofferjouren 0200-21 20 19

Vilket stöd kan jag få under en rättsprocess?

Du kan få juridisk hjälp

Vid vissa typer av brott har du som utsatts rätt till ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Det är en advokat eller en jurist som ger dig stöd och hjälp under en förundersökning och rättegång. Om du önskar ett målsägandebiträde ska du meddela det till åklagaren eller den polis som ansvarar för förundersökningen. Domstolen beslutar sedan om du har rätt till ett sådant.

Du kan ta med dig en stödperson

Om du behöver stöd vid förhör hos polisen eller vid rättegången har du rätt att ta med dig en stödperson. Du väljer själv vem som ska följa med. Du kan vända dig till socialtjänsten eller en brottsofferjour eller kvinnojour som kan hjälpa dig att få en stödperson. Du kan också välja att ta med någon du känner, till exempel en anhörig, vän eller kollega.

Vittnesstöd i domstolen

Om du ska på en rättegång kan du få medmänskligt stöd och praktisk information av ett vittnesstöd som finns i domstolen. Vittnesstödet kan beskriva hur rättegången kommer att gå till, visa var garderob och toaletter finns och hjälpa dig att hitta till rätt förhandlingssal.

Stöd och hjälp vid en rättsprocess, Brottsoffermyndigheten

Polisanmälan, personskydd, ersättning

Hur många förtroendevalda polisanmäler hot, hat och våld mot förtroendevalda?

I brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning, PTU, visar resultatet att andelen händelser av hot, hat och våld som de förtroendevalda polisanmäler är låg.

  • Under 2018 var det var femte förtroendevald (19 procent) som polisanmälde händelser av hot, hat och våld.
  • När det gäller våld, skadegörelse och stöld var det 4 av tio förtroendevalda (40 %) som gjorde en polisanmälan.

Att mindre än hälften av de förtroendevalda anmäler händelser som betraktas som våld, skadegörelse och våld får anses vara en mycket låg nivå.

Händelser som de förtroendevalda upplevt som hot och trakasserier ledde till polisanmäldes i 15 % av fallen.

Den vanligaste anledningen att förtroendevalda inte polisanmäler är att:

  • man inte tror att anmälan kommer leda till något,
  • den förtroendevalda betraktar det som hänt som en del i uppdraget (näst vanligaste skälet),
  • de förtroendevalda inte polisanmäler eftersom de upplever det som hänt som en småsak eller en bagatell.

Källa: PTU 2019

Hur stor andel av polisanmälningar angående hot och mot förtroendevalda som läggs ned?

  • Polismyndighetens system är inte gjorda elle anpassade för denna typ av uppföljning. Dessa brott inte har egna brottskoder.
  • När det inte finns brottskod är statistisk uppföljning svårare.
  • För att få statistik måste en utveckling ske där varje polisregion måste identifiera och registrera brott som demokratibrott i våra utredningsstöd. Idag finns det inte ett system för det.

Polismyndighetens system är under utveckling och uppbyggnad i syfte att fylla fler statistiska områden och behov.

Källa: Polismyndigheten

Hur stor andel av polisanmälningar angående hot och mot förtroendevalda som leder till åtal?

När det gäller åtal är det åklagarmyndigheten som beslutar om Åtal ska väckas. Det finns inga uppföljningsfunktioner i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens IT-stöd som per automatik pratar med varandra och meddelar om ett av Polismyndigheten till Åklagarmyndigheten redovisat ärende går till åtal eller inte.

Källa: Polismyndigheten

Vad krävs för att polisen ska besluta om ett personskydd?

För att beslut om personskydd ska ske krävs först att en polisanmälan görs. Utifrån polisanmälan sker en bedömning i varje enskilt fall.

Källa: Polismyndigheten

Hur gör jag en bra polisanmälan vid hat, hot och våld?

Anmäl alltid hot, hat och våld

I skriften "Anmäl alltid hot, hat och våld" beskriver några autentiska rättsfall där förtroendevalda har polisanmält händelser av hot, hat och våld, och vilka skäl som har lett fram till att gärningspersonerna dömdes. Den är framtagen i samarbete mellan SKL, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten.

Anmäl alltid hot, hat och våld, webbutik

Råd och tips hur du gör en bra polisanmälan

I en film (genomfört webbinarium) får du råd och tips hur du gör en bra polisanmälan då du har utsatts för hot, hat och våld som förtroendevald. Greta Berg och Anna-Lena Pogulis från SKR leder samtalet med gäster Daniel Godman och Eva Sund från Polismyndigheten.

Kan jag få ersättning om jag blivit utsatt för hot, hat eller våld?

Om du har blivit utsatt för ett brott kan du ha rätt till ersättning. Det finns tre olika typer av ersättning: skadestånd från en gärningsperson, försäkringsersättning och brottsskadeersättning från staten. För att ha rätt till ersättning måste du polisanmäla brottet.

Du kan begära skadestånd av gärningspersonen redan under förundersökningen. Domstolen kan sedan döma ut ett skadestånd under rättegången. Det är också möjligt att få ersättning via en privat försäkring eller via en arbetsgivares försäkring. Brottsskadeersättning är en statlig ersättning som Brottsoffermyndigheten ansvarar för. Det kan du ha rätt till om du inte kan få full ersättning via ett skadestånd från gärningspersonen eller en försäkring.

Även om din förundersökning har lagts ner kan det finnas möjligheter till ersättning via försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten.

Brottsskadeersättning, Brottsoffermyndigheten

Informationsansvarig

  • Anna-Lena Pogulis
    Projektledare
  • Lena Langlet
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot