SKR:s arbete mot hot och hat mot förtroendevalda tar sin utgångspunkt i forskning om utsatthet. Upplevelser av utsatthet följs av BRÅ i deras undersökningar, PTU. SKR genomför också andra undersökningar av vad hot och hat mot förtroendevalda får för konsekvenser.
Att förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker, dels kan vårt öppna samhälle påverkas av den hårdare tonen i det demokratiska samtalet. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har genomfört undersökningen vartannat år sedan 2012 av politkernas trygghet i fullmäktige och riksdagen.
PTU 2019 som genomfördes av under valåret 2018 visar att var tredje förtroendevald at de utsatts någon gång under 2018. Det är den högsta siffran någonsin jämfört med tidigare undersökningar. Den visar också på skillnader mellan förtroendevalda kvinnor och män.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det problematiskt när underrepresenterade grupper också tycks ha större risk att utsättas i sitt uppdrag, även om skillnaden inte är stor.
Politikernas trygghetsundersökning 2019, Brå
När politiker påverkas i sitt beslutsfattande är det ett allvarligt hot mot vår demokrati. När konsekvenser av hot och hat leder till att förtroendevalda censurerar sig själv är det ett hot mot vår demokrati.
Förtroendevaldas självcensur, fördjupad analys (PDF, nytt fönster)
En studie, gjord av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av SKR, visar att det finns hatfulla kommentarer mot förtroendevalda i dessa miljöer.
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!