Publicerad: 19 december 2019

Barnrättsarbete i Karlstads kommun

I Karlstads kommun fick kommunledningskontoret i uppdrag av kommunstyrelsen att utveckla och förbättra uppföljningen av barnrättsperspektivet inom ramen för kommunens styrmodell. Dessutom skulle barnrättsperspektivet utvecklas i kommunens verksamheter.

Barnrättsperspektivets kopplingar till styrmodellen handlar om att hitta fler lämpliga indikatorer och fokusera på barnrättsperspektivet i uppföljningen av kommunens arbete.

Inom ramen för styrmodellen skulle även former för uppföljning identifieras och beskrivas för den löpande årsredovisningen.

Åtgärdsförslag på övergripande nivå

För att kunna utveckla barnrättsperspektivet i kommunens verksamheter lyftes fem åtgärder för genomförande:

  1. Identifiera hur barnrättsfrågan hanteras i kommunens verksamheter idag, allt från enskilda beslut inom förvaltningar och bolag till stadsplanering och infrastruktur.
  2. Identifiera vilka checklistor och annat stöd som finns för att uppfylla barnperspektivet idag och hur vi tar tillvara barns behov och åsikter.
  3. Ta fram förslag på hur barnrättsperspektivet kan bli en naturlig och integrerad del i kommunens ärendehandläggning.
  4. Ta fram förslag på informationsinsatser och utbildning inom barnrättsområdet som riktar sig till såväl tjänstemän som förtroendevalda.
  5. Analysera vad inkorporeringen av barnkonventionen innebär för oss och hur vi kan arbeta med implementeringen av lagen på ett enhetligt och gemensamt sätt inom kommunens verksamheter.

Arbetsgrupp

En kommungemensam arbetsgrupp bildades och kontaktpersoner på förvaltningar och bolag utsågs.

Nulägesanalys

För att kunna stärka barnrättsperspektivet och få veta vad som eventuellt behöver ändras i koncernen genomfördes en nulägesanalys. Alla förvaltningar och bolag fick svara på ett antal frågeställningar, frågorna var i stort lika för alla men några specifika frågor var särskilt riktade till olika verksamheter.

Frågeställningarna:

  • Är kunskapsnivån av hur barnkonventionen ska tillämpas i din verksamhet hög, låg eller ok? Behövs det några särskilda insatser för att höja nivån?
  • Ser ni svårigheter med att beakta barnrättsperspektivet i er verksamhet? Om ja, beskriv på vilket sätt.
  • Beaktas barnrättsperspektivet av er verksamhet i de ärenden där barn berörs? Tänk på att utgå från hela barnkonventionen.

Delfrågor:

  1. Hur säkerställer ni att ni inom verksamheten beaktar barnets bästa vid åtgärder som berör dem (både direkt och indirekt)?
  2. Hur får ni kunskap om vad barnens åsikter är gällande ett ärende där barn berörs? Det kan t.ex. handla om att ni har referensgrupper där barn ingår, genomför medborgardialog där barn tillfrågas, tar in synpunkter från en ungdomspanel.
  3. Finns det särskilda checklistor eller liknande framtagna som säkerställer att barnrättsperspektivet beaktas?
  4. Dokumenterar ni eventuella synpunkter som ni får från barn eller samtal som förs med barn? Om ja, hur dokumenterar ni och hur omfattande är dokumentationen (återspeglas delar samtalet eller synpunkterna som barnet/barnen framfört i dokumentationen)? Om nej, varför inte?
  5. De barn som bidrar med åsikter, får de någon återkoppling om vilket beslut som fattades och varför? Om ja, hur återkopplar ni? Om nej, varför inte?
  6. Beaktas konventionen i övrigt på något sätt?

Frågeställningar fortsättning:

  • Beaktas barnrättsperspektivet i kommunens styrmodell i er verksamhet? Om ja, beskriv hur.
  • Kan man utläsa att någon av barnkonventionens fyra grundläggande artiklar (artiklarna 2, 3, 6 och 12) på något sätt finns med i någon av den egna verksamhetens styrdokument?
  • Har ni förslag/idéer på hur barnrättsperspektivet kan bli en naturlig och integrerad del i de åtgärder som verksamheten gör och som rör barn?

Varje förvaltning fick särskilda frågor att besvara:

Kultur- och fritidsförvaltningen

  • Hur säkerställer ni att alla barn lika tillgång till det utbud av kultur, idrott och fritid som finns inom kommunen?

Barn och ungdomsförvaltningen och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

  • Får varje elev regelbundna möjligheter till delaktighet och att uttrycka sin åsikt samt bli lyssnad på inom skolans verksamhet? Om ja, beskriv hur. Om nej, beskriv varför.

Teknik- och fastighetsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Tillväxtcentrum på Kommunledningskontoret och Karlstads Bostads AB:

  • Har barn möjlighet att ha inflytande över och vara delaktiga i kommunens utveckling, stadsplanering och samhällsplanering. Om ja, beskriv hur. Om nej, beskriv varför.

Verksamheter som utövar myndighetsutövning mot barn Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Överförmyndarkansliet på Kommunledningskontoret och Vård- och omsorgsförvaltningen

  • Får alla barn en möjlighet att komma till tals och få sin inställning synliggjord vid myndighetsutövning. Om ja, beskriv hur. Om nej, beskriv varför.
  • Får alla barn en möjlighet att komma till tals och få sin inställning synliggjord vid beslut eller åtgärder som avser barnets vårdnadshavare eller förälder? Om ja, beskriv hur. Om nej, beskriv varför.

Svaren på ovanstående frågeställningar gav följande:

Nulägesanalys i förvaltningar och bolag

  • Utbildningsbehov
  • Höja kunskapsnivån på alla nivåer i organisationen
  • Konventionsartiklarna in i styrande dokument
  • Vägledning, rutiner, checklistor efterfrågas, inhämta barns åsikter- hur och när

Kommungemensamt arbete, vad efterlyser verksamheterna?

  • Kunskap att kunna tillämpa och koppla konventionsartiklarna till uppdraget för sin verksamhet och till styrande dokument
  • Förståelse för innebörden av de tre olika begreppen (barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv)
  • Konkret information om vad som behöver göras och vad som krävs för att arbeta enligt ett barnrättsperspektiv
  • Kunskap om hur gör man en barnkonsekvensanalys och i vilka typer av ärenden som det är aktuellt

Nästa kommungemensamma steg är att utbilda politiker och tjänstemän.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

En förvaltningsgemensam arbetsgrupp bildades med uppdrag att genomföra och implementera barnrättsperspektivet i förvaltningen. Inledningsvis undersökte gruppen vilken beredskap som fanns och vilka utmaningar verksamheterna stod inför. Gruppen undersökte vilken beredskap som fanns för att konventionen blir lag och vilka utmaningar som fanns. Viktiga frågor att undersöka var: ambitionsnivå, dokumentation, uppföljning, när och hur barn bli delaktiga, hur skapar vi en samsyn inom förvaltningen, hur implementerar vi barnkonventionen på alla nivåer och i alla beslutsprocesser? Frågorna var många men den viktigaste var att ledningens engagemang fanns. Fyra områden identifierades: vardagsperspektiv, samsyn och helhetsperspektiv, utbildning och barnrättsperspektiv.

Vardagsperspektiv

Handlar om att få in barnrättsperspektivet och införandet av barnkonventionen i det dagliga arbetet i hela förvaltningen. Hur kommer barn till tals? När ska vi prata med barnen, hur ska vi delge barnen information, om vi inte pratar med barnen direkt så är det viktigt att vi på ett tydligare sätt synliggör barnen i samtal med den vuxne.

Barnets vilja är en del av bedömningen av barnets bästa och ska alltid synliggöras i beslutet. Om det finns en konflikt mellan barnets vilja och barnets bästa behöver det beskrivas i beslutsunderlaget. Barnet behöver också få veta varför beslutet inte blev som hen önskade.
Ett barnrättsbaserat synsätt ska kunna följas i all dokumentation, såväl utredning som insats. Arbetet med uppföljning, utvärdering och internkontroll kommer att vara viktiga redskap för att kunna följa hur väl vi efterlever barnkonventionen.

Barnrättsperspektiv- vad betyder det för oss?

När och hur ska barnkonsekvensanalyser göras? När finns behov av checklistor och material för vägledning. Barnrättsprövning är stöd och metoder för att få ett allsidigt beslutsunderlag.

  • Barn är också anhöriga och hur fångar vi upp dem i det?
  • Förvaltningsövergripande, barnkonventionen ska genomsyra arbets- och beslutsprocesser i dialog med politiker och våra olika professioner inom vår förvaltning.

Samsyn och helhetsperspektiv, i alla beslutsprocesser och nivåer

Hur skapar vi och får till en helhetssyn och kunskapsutbyte inom förvaltningens avdelningar och enheter? Förutsättningar för arbetet är att det finns tid för förankring, förståelse och motivation till att förändra nuvarande arbetssätt för att efterleva barnkonventionen. Internkontroll ser vi som ett redskap för att följa upp arbetet.

I pågående arbete med att stärka familjeperspektivet är barnen en viktig del och vårt uppdrag är att stärka de vuxna i sin roll.
En förutsättning för att kunna arbeta mer tillsammans inom förvaltningen och med en samsyn kring klienterna. Sekretessen får inte bli ett hinder, barnens situation ska komma först.

Utbildning- vad behövs?

  • Ska utbildningarna vara mer kopplade till det praktiska yrkesutövandet, för att säkerställa att alla efterlever barnkonventionen?
  • Vilken utbildning behövs för olika professioner, politiker, chefer och medarbetare?
  • Vilka utbildningar kan vara gemensamma?
  • Ska någon grupp ha mer specifik utbildning?

Målbild

Tidigt i processen skapade gruppen en målbild och material inhämtades från bland annat Barnombudsmannen, SKR, UNICEF, andra kommuner och böcker. Det togs fram en arbetsplan och en informationsplan.

Barnrättsperspektivet

De tre begreppen barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet var utgångspunkt och summerades så här: Barnperspektiv + Barnets perspektiv = Barnrättsperspektivet.

Vid varje beslut eller åtgärd som rör barn ska vi beakta att barnens rättigheter enligt barnkonventionen tas till vara. Barnrättsperspektivet är grunden för en barnets bästa bedömning. Syftet med barnkonventionen är att barnet får en starkare roll som ett självständigt rättssubjekt. Implementeringen av barnrättsperspektivet och en barnrättssyn är en del av det nya när barnkonventionen blir lag.

För att nå ut med information till alla inom förvaltningen skapade en sida benämnd ”barnkonventionen” på intranätet. Där publiceras regelbundet nyheter, inspirationsmaterial och kunskap om barnkonventionen. Även via månadsuppföljningarna sprids kunskap och information till alla i förvaltningen. Utredningsmallar och dokumentation sågs över för att lyfta fram barnets vilja, inställning och åsikter än mer och tydligare. För att ha ett barnrättsbaserat synsätt i förvaltningen utformades checklistor, hjälptexter och granskningsmallar för att följa upp efterlevnaden barnkonventionen som lag.

Barnombudsmannens framgångsfaktorer beaktas:

  • Ledningens entydiga stöd och engagemang
  • Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument
  • Utbildning och information
  • Utgå från befintliga arbetsprocesser
  • Dialog och erfarenhetsöverföring
  • Uppföljning och utvärdering

Ledningen har det yttersta ansvaret, och de skapar förutsättningar för arbetet med barnkonventionen. I stället för att skapa för mycket nytt bestämdes att förbättra och utveckla redan befintligt material och arbetssätt. Uppföljning och utvärdering är också viktigt för att kunna följa upp hur väl barnkonventionen beaktats.

Alla har ett ansvar åligger. Uthållighet och engagemang är oerhört viktigt. Politiker är ytterst ansvariga, chefer ska vara aktiva och drivande i att barn blir delaktiga och synliggörs, medarbetare måste vilja, förstå och kunna genomföra arbetet. Barn behöver skydd och omsorg men de är även kompetenta individer som ska komma till tals. Det är självklart att utgå från samverkan med fokus på barnets behov och att ha en helhetssyn på barnet.

Målbild för Karlstad kommun

För att säkerställa att konventionen efterlevs är det nödvändigt att hålla målbilden och den befintliga arbetsplanen aktuell. Centralt för arbetet är också att alla i förvaltningen har ett gemensamt förhållningssätt. Utmaningar och avvägningar i det dagligt arbete är barns rätt till information, barns rätt till delaktighet och hur detta ska genomföras för barnen. Arbetsgruppen har tagit fram stödmaterial, hjälptexter och checklistor för användande i det dagliga arbetet.

Kommunen kommer nu att:

  • Fortsätta bedriva en bra verksamhet, men med ett större fokus på att synliggöra barnrättsperspektivet inom alla avdelningar.
  • Efterleva barnkonventionen som lag och integrera den i vardagsarbetet.
  • En trygg bas och grundstruktur ska finnas för alla medarbetarna i förvaltningen oavsett kontakt med barn, unga och vuxna.
  • Samsyn och helhetsperspektiv ska genomsyra förvaltningens arbete utifrån konventionen.

Förvaltningen behöver arbeta vidare med hur implementeringsfasen ska se ut och de utmaningar som har identifierats. Det här är ett arbete som måste ske både på förvaltningsnivå men också mer avdelnings- och enhetsspecifikt. Det här är ett arbete som måste göra tillsammans – där allas insats gör skillnad.

Informationsansvarig

  • Marie Lundin Karphammar
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!