Publicerad: 13 november 2020

Fråga och svar

9. Jämställdhetsintegreringen leder till konkreta och hållbara förbättringar

Jämställdhetsarbetet är en del av det kontinuerliga arbetet för att höja eller säkerställa kvaliteten i verksamheterna och skapa en rättvis fördelning av makt och resurser. Med hållbara verksamhetsförbättringar avses såväl förbättringar i strukturerna för jämställdhetsintegrering som konkreta förbättringar i den service som ges till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

På lång sikt ska arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner och regioner bidra till ett mer jämställt samhälle. Vägen dit sker i steg där kopplingen till jämställdhet inte alltid är uppenbar. Det kan handla om målskrivningar, administrativa rutiner, att justera processer och IT-system. Det kan också ske genom omprioriteringar och omfördelningar av makt och resurser inom verksamheterna i kommunen eller regionen.

För att tydliggöra kopplingen mellan det arbete som görs och målet om ett jämställt samhälle, kan resultaten beskrivas utifrån Statskontorets utvärderingsmodell för jämställdhetsintegrering.

Effektkedjan

Enligt SKR:s anpassade version definieras resultatkedjans steg enligt följande:

En aktivitet är en punktinsats som genomförs under en avgränsad tid. Det kan vara en utbildningsinsats eller en översyn av ett styrdokument.

En ny eller ändrad produkt har en större förändringspotential och föregås ofta av ett politiskt eller administrativt beslut. Det kan handla om nya mål och policys eller ändrade anvisningar för budgetprocessen.

I regionalt utvecklingsarbete skulle det kunna vara att ta fram ett verktyg för olika aktörers projektutveckling och ansökan om offentliga medel. Ett exempel från kommunalt arbete kan vara att jämställdhetsintegrera frågebatteriet som används vid handläggning av biståndsansökningar i socialtjänsten.

Ett nytt arbetssätt är ofta ett resultat av den ändrade produkten. Det kan gälla såväl metoder och rutiner som olika sätt att organisera arbetet.

Ett exempel från en region är att de som beviljar stöd till projektutveckling börjar tillämpa verktyget och avslår ansökningar som inte uppfyller jämställdhetskriterierna. Ett exempel från en kommun är att biståndshandläggare börjar tillämpa rutiner för att säkerställa en jämställd bedömning av hemtjänstbehov.

Ett nytt eller förändrat utfall uppstår när kommunens eller regionens verksamhet förändras så att det medför en förändring för brukare eller invånare.

I det regionala exemplet kan ett nytt eller förändrat utfall vara att uppföljningen av beviljade projekt visar att fördelningen av medel blivit mer jämställd. I det kommunala exemplet kan uppföljningen av beviljad hemtjänst visa att fördelningen av hemtjänsttimmarna blivit mer jämställd.

En samhällseffekt uppstår när dessa förändringar bidrar till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås.

Roller i arbetet

  • Politikerna som fattat beslutet om jämställdhetsintegrering måste efterfråga resultat: vad har förändrats i det dagliga arbetet som riktar sig mot elever, brukare, patienter och andra grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar? Vilka omprioriteringar, omfördelning av resurser etc. behöver politikerna fatta beslut om för ökad jämställdhet? Konkreta exempel på verksamhetsförbättringar är viktiga för att kommunicera jämställdhetsfrågor till invånarna, för att förklara politiska prioriteringar och visa hur de gagnar kommunen och dess invånare.
  • Den högsta ledningen bidrar genom att låta chefer och medarbetare berätta om lärande exempel och se till att dessa sprids i organisationen. Det är viktigt både som inspiration för andra och för att tydliggöra vad förbättringsarbetet ska leda till. Den högsta ledningen skapar drivkrafter för arbetet genom att efterfråga resultat och se till att det finns förutsättningar i form av tid, kultur för lärande och resurser i övrigt. Det handlar om att styra och stödja arbetet, men också om att störa, det vill säga utmana befintliga strukturer, rutiner och tänkesätt.
  • Strategen är länken mellan jämställdhet som kunskapsområde och organisationen som ska jämställdhetsintegreras, men också en länk mellan politiska beslut och verkställighet i organisationen. Strategen stödjer cheferna i arbetet med att följa upp enskilda förbättringsarbeten i verksamheten, samlar och sprider lärande exempel och konkreta förbättringar för invånarna.

Kommunikationstips

Tänk på att olika resultat kan vara intressanta för olika målgrupper. Att kommunen genomfört en utbildningsdag för en förvaltning är kanske mest intressant för en intern målgrupp, medan nya rutiner och särskilt nya arbetssätt också är viktigt att känna till för elever, brukare, föräldrar, anhöriga och andra grupper. Konkreta förbättringar i verksamheten, det vill säga ett förändrat utfall, kan ha stort nyhetsvärde och få god spridning i media.

CEMR-deklarationen

CEMR-deklarationen slår fast att jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet. Syftet med deklarationen är att stödja förverkligandet av den rättigheten för kvinnor och män. Genom närheten till befolkningens vardagsliv har kommuner och regioner möjlighet att genomföra konkreta åtgärder som gör verklig skillnad för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Åtagandet enligt CEMR-deklarationen gäller all verksamhet inom en kommun eller region. Deklarationens 30 artiklar täcker alla välfärdstjänster som lokala och regionala nivåer tillhandahåller: förskola och skola, hälso-och sjukvård, social omsorg och äldreomsorg, integration, bostadsförsörjning, kultur, idrott och fritid, fysisk planering, trygghet och säkerhet, bostadsförsörjning, hållbarhet och miljö m.m. En särskild artikel reglerar ansvaret vid upphandling av varor och tjänster. Innebörden är att åtagandet om jämställdhet också omfattar leverantörer av varor och tjänster.

Jämställd musikskola i Eskilstuna

Filmen visar hur den kommunala kulturskolan i Eskilstuna jobbar för att ge eleverna möjlighet att välja instrument fritt, utan att begränsas av vad tjejer och killar förväntas spela.

Globenmodellen för jämställt ekonomiskt bistånd

Filmen visar Globenmodellen, en processkarta inom försörjningsstödet, som utvecklats av socialförvaltningen i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm. Genom modellen synliggörs skillnader mellan kvinnor och män och jämställdhetsfrågor lyfts upp till en ny nivå inom försörjningsstödsprocessen.

Material

Informationsansvarig

  • Magnus Jacobson
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!