Publicerad: 2 november 2020

Fråga och svar

5. Jämställdhetsperspektivet är synligt i hela styrkedjan från styrning till uppföljning

Inget förbättringsarbete kan göras utan tydlig koppling till ett prioriterat övergripande mål. Jämställdhetsperspektivet kan synliggöras i mål, budget och andra styrdokument på flera sätt:

  • Att verksamhetsmål i verksamhetsplaner specificeras för kvinnor och män. Till exempel att en lika stor andel kvinnor och män som deltar i arbetsmarknadsinsatser, ska få ett arbete efter insatsens slut.
  • Att ordet jämställdhet finns med i målformuleringar. Till exempel att kommunen eller regionen ska erbjuda en jämställd service och jämställda arbetsplatser.
  • Att riktlinjer för olika verksamheter innehåller beskrivningar av hur verksamheten ska göras jämställd, till exempel i riktlinjer för en jämställd biståndsbedömning.

Uppföljning i ordinarie system

Jämställdhetsintegrering innebär att uppföljningen av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv inte ska kräva något eget system, utan framgå av den ordinarie verksamhets- och budgetuppföljningen. Jämställdhetsperspektivet behöver alltså synliggöras i hela styrkedjan.

Att följa upp jämställdhet i ordinarie verksamhets- och budgetuppföljning innebär att ta reda på vilka positiva eller negativa effekter som verksamheten har haft för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, i förhållande till de mål som är satta. För att följa upp hur verksamheten bidrar till en jämställd samhällsutveckling, kan uppföljningen också göras utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen.

Brister i styrkedjan ska åtgärdas

  • Politiker fattar beslut om att jämställdhet ska vara synligt i dokument som är politiskt beslutade och som styr verksamheten, t.ex. i mål, budget och verksamhetsplaner. Brister i styrkedjan behöver undersökas och följas upp. När återapporteringen inte stämmer med de politiska beslut som fattats, behöver orsaken analyseras, så att bristerna kan åtgärdas.
  • Chefer behöver skapa förutsättningar för ett fungerande styrsystem med mål och budget, mallar och rutiner som andra chefer och medarbetare är förtrogna med. I uppföljningen av verksamheterna är det viktigt att undersöka och identifiera var styrkedjan brister så att dessa områden kan åtgärdas.

Ställ tydliga krav i riktlinjer och anvisningar

  • Chefer ansvarar för att uppföljningssystemet visar hur verksamhet och budget faller ut för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Det förutsätter tillgång till könsuppdelad statistik och könsuppdelade mål, samt jämställdhetsindikatorer.
  • Riktlinjer och anvisningar bör ställa tydliga krav på ett jämställdhetsperspektiv i styrdokumenten. Det bör också finnas tydliga rutiner för vad som händer när medarbetare och chefer inte följer anvisningarna, till exempel att styrdokument och uppföljning återremitteras för komplettering. Om det inte finns tid för återremittering kan ledningen påtala bristerna och undersöka vad som behöver åtgärdas vid ett senare tillfälle, och följa upp att det blir gjort. Cheferna bör också tydligt kommunicera vilka konsekvenser det får för verksamheterna, medarbetarna och resultatet, om strategin inte genomförs.

Ställ krav och skapa förutsättningar

  • Chefer behöver skapa drivkrafter för arbetet, där drivkrafterna handlar om att ställa krav, skapa förändringstryck och samtidigt att stödja arbetet och skapa förutsättningar för lärande. Det är viktigt att samla på lärdomar av arbetet, dvs vad som ledde till resultaten samt även lärdomar av mindre lyckade aktiviteter.
  • Controllern har en viktig roll i att följa upp i vilken utsträckning riktlinjer och vägledningar faktiskt tillämpas En annan viktig roll är att fånga upp utvecklingsbehov i verksamheterna för att kommunicera till ledningen.

Utgå från jämställdhetsutmaningar

  • Strategen bidrar med kunskap som säkerställer att målformuleringar och planerade verksamheter utgår från centrala jämställdhetsutmaningar. Det kräver god kännedom om styrsystemet, var jämställdhetsintegreringen går lätt och var det behövs extra insatser. En viktig del i det strategiska arbetet är att identifiera trösklar och hinder för att kunna åtgärda dem. Det kan också behövas stöd kring könsuppdelad statistik och analys.

Kommunikationstips

Sammanfatta verksamhetens resultat för flickor och pojkar, kvinnor och män och presentera det i samband med budgetuppföljningen i början av året. Lyft fram särskilda jämställdhetsutmaningar för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män, men lyft också fram områden där kommunen eller regionen lyckats bra med att ge likvärdig service.

Berätta för alla chefer och anställda hur och varför kön ska synliggöras i styrdokumenten, och vad det kan betyda för deras eget arbete. Berätta även om vilka konsekvenser det blir om jämställdhet inte blir en integrerad del i verksamheten för arbetsplatsen, för de som berörs av verksamheten och för olika grupper av kvinnor och män som är invånare/brukare/patienter/elever/anhöriga.

CEMR-deklarationen

Enligt deklarationen innebär jämställdhetsintegrering att ”såväl kvinnors som mäns synpunkter och upplevelser” är en integrerad del av ”utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program inom alla politiska, ekonomiska och sociala områden”.

En av CEMR-deklarationens sex grundläggande principer är att undertecknaren ska tillämpa jämställdhetsintegrering som strategi för att främja jämställdhet. Deklarationen beskriver detta som att ett jämställdhetsperspektiv måste beaktas ”vid utformningen av politiska åtgärder, metoder och instrument som påverkar människornas vardag – till exempel genom jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) och jämställdhetsintegrering i budgetarbetet (gender budgeting).

Artikel 9 i deklarationen säger att undertecknaren ska låta göra jämställdhetsanalyser inom alla sina ansvarsområden, så att politik, rutiner, praxis och system inte riskerar att medföra diskriminering, att de inte präglas av stereotypa könsrollsmönster, samt att de beaktar både kvinnors och mäns behov.

Alla viktigare förslag till förändringar som gäller politik, rutiner och resursfördelning ska föregås av en konsekvensanalys som belyser möjliga följder för olika grupper av kvinnor och män.

Krav på en jämställdhetsanalys finns också i artikel 21 om säkerhet och trygghet, där undertecknaren förbinder sig att analysera statistik om säkerhet och trygghet ur ett könsperspektiv.

Film: Jämställd cykelplan i Jönköping

Jönköpings kommun har som ett mål i budget att all service, bemötande och myndighetsutövning ska vara likvärdig för kvinnor och män. Filmen berättar hur den kommunala cykelplanen jämställdhetsintegrerades.

Publikationer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Magnus Jacobson
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!