Valfrihetssystem (LOV) - information, stödmaterial

Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och regioner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten.

Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU).
Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster.
Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet.

Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV)

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)

Likheter och skillnader i upphandling enligt LOU och LOV

Ickevalsalternativ i ett valfrihetssystem

Grunden för valfrihetssystem är att den enskilde själv väljer utförare. Valfrihetsystemet måste ändå beakta att en mindre andel personer inte vill eller kan välja själv. Kommunen eller regionen behöver därför på förhand bestämma på vilket sätt personer som inte väljer själv ska få en utförare tilldelad. Ickevalsalternativet ska vara transparent och bekant för leverantörerna och ska därför beskrivas i upphandlingsdokumenten.

Kriterier för ickevalsalternativ

Ett ickevalsalternativ kan utgöras av den offentliga utföraren eller en upphandlad leverantör. Även andra kriterier där huvudmannen väljer istället för individen kan tillämpas om kriterierna är transparenta och likabehandling kan säkerställas. Exempel på sådana är turordningslista eller närhetsprincip.

Konkurrensverkets ställningstagande - Vem får välja i ett valfrihetssystem

Konkurrensverket har i ett ställningstagande bedömt att vissa ickevalsalternativ utgör en upphandlingspliktig tjänst och att ickeval kan vara en otillåten direktupphandling.

SKR delar inte Konkurrensverkets bedömning kring ickeval. SKR anser att Konkurrensverket i ett ställningstagande gjort en övertolkning av EU-rättens senaste utveckling och gör bedömningen att principer för ickeval som grundas på till exempel av turordningslista eller närhetsprincip mycket väl går att tillämpa, under förutsättning att kriterierna är transparenta och att principen om likabehandling kan säkerställas. Konkurrensverkets ställningstagande behöver därför inte föranleda några ändringar i principerna om ickevalsalternativ.

SKR:s bedömning av ickevalsalternativet

Konkurrensverkets ställningstagande 2019:2

Databas för annonsering av tjänster

Valfrihetswebben är den nationella webbplatsen för annonsering av tjänster enligt LOV. Här finns annonser till alla valfrihetssystem i kommuner och regioner. Upphandlingsmyndigheten är ansvarig för driften av databasen.

Valfrihetswebben

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen, vilket innebär att vi ska kontrollera att upphandlande myndigheter följer lagarna om offentlig upphandling och valfrihetssystem.

Konkurrensverket: tillsyn och sanktioner

Stöd för offentlig upphandling och valfrihetssystem

Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling och valfrihetssystem. De ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling.

Lagen om valfrihetssystem (LOV), Upphandlingsmyndigheten

Inköpsprocessen steg-för-steg, Upphandlingsmyndigheten