Demografin förändras och påverkar förskolans och skolans förutsättningar. Det sker i hela landet och kommer att påverka skolan under lång tid framöver. Behovet av omställning innebär ett tillfälle att skapa mer hållbara och likvärdiga skolstrukturer. För att beslut ska upplevas som rättmätiga behöver det finnas en gemensam förståelse för varför lokala beslut och förändringar är nödvändiga och hur de kan genomföras på ett hållbart sätt.

Några centrala lärdomar

• En gemensam problembild minskar konflikter. När politik, förvaltning, verksamhet, medarbetare och fackliga företrädare har samsyn och står bakom samma analys blir diskussionen med medborgarna enklare.
• Förväntan om tillväxt sitter djupt. Även kommuner som minskat länge planerar ofta för befolkningsökning, vilket gör det svårt att ta in att de lägre volymerna nu är ett nytt normalläge.
• Processen är avgörande för legitimiteten. En ogenomtänkt eller utdragen process kan förvärra motståndet.
• Acceptera att frågan är komplex. Kombinera befolkningsdata, ekonomi, kvalitet och opinionsläge. Var tydlig med målkonflikter och vad som måste prioriteras.
• Ömsesidig förståelse för olika roller behövs. Synliggör politikens breda ansvar vs. förvaltningens lagstyrda uppdrag.
• Skolnedläggningar väcker starkt engagemang, särskilt hos de som berörs direkt. Men en skola kan också ha stor betydelse för hela orten.
• Fakta räcker inte – känslor väger tungt. Därför är det viktigt att visa empati och respekt i kommunikationen.

Delad problembild

Att fatta beslut om skolstruktur kräver att förvaltning och politik utgår från samma lägesbild – av utmaningarna, konsekvenserna och omställningsbehoven. Den demografiska utvecklingen med minskade barnkullar och en ökad andel äldre är strukturell och långsiktig, inte en tillfällig svacka.

Fruktsamhetstalet nådde 2024 den lägsta nivån hittills (1,43 barn per kvinna) i Sverige, och vi ser en liknande trend i Norden och globalt. Antalet barn i förskola och grundskola väntas fortsätta minska flera år framåt.

I förskolan har omställningen pågått en tid. Från 2019 till 2024 minskade antalet barn i förskolan med 37 000 barn. Det mesta tyder på att nedgången kommer att fortsätta. Enligt SCB:s framskrivning förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ytterligare 45 000 barn fram till 2030.

När det gäller barn i förskoleålder är prognoser särskilt svåra, eftersom det handlar om barn som inte är födda. Det gör att framförhållning är svårt. RKA:s rapport nedan visar att majoriteten av kommunerna inte har lyckats anpassa sina kostnader i den takt som förändringen skett i förskolan. När de små barnkullarna nu når grundskolan är framförhållning lättare. Därmed är det viktigt att lägga fakta, scenarier och konsekvenser på bordet tidigt – då ökar förståelsen för omfattning och nödvändighet.

Allt färre barn – allt mer anpassning (2025), RKA Länk till annan webbplats.

Urbanisering förstärker utvecklingen och påverkar elevunderlag och struktur i hela landet. Det ställer nya krav på politiskt ledarskap, gemensam lägesbild och tydliga roller mellan politik och förvaltning för att klara omställningen med legitimitet.

Gemensam utmaning men olika förutsättningar

I små kommuner och landsbygdskommuner kan en skola ha stor betydelse för hela orten. På de minsta skolenheterna är det dessutom särskilt svårt att rekrytera behöriga lärare. Små kommuner och landsbygdskommuner har dessutom särskilt svårt att ställa om, bland annat för att avstånden mellan skolor kan vara långa.

Större kommuner har å sin sida utmaningar i att hantera resursfördelning mellan olika kommundelar, samarbete mellan funktioner och förvaltningar och inte minst socioekonomiska aspekter.

Oavsett kommunstorlek är utmaningen densamma: att säkerställa likvärdighet, kvalitet och långsiktig hållbarhet i förskolans och skolans organisation.

Samspel mellan politik och förvaltning

Politik och förvaltning har olika uppdrag, men ett gemensamt ansvar för att skapa förståelse och tillit. Politiken måste väga skolans behov mot hela kommunens och medborgarnas, medan förvaltningen ska arbeta utifrån de professionella och lagstadgade kraven på utbildningens kvalitet.

Utan en gemensam utgångspunkt går politik och förvaltning in i processen med olika logiker – vilket ökar risken för missförstånd och konflikt längre fram. När de olika logikerna möts och bägge perspektiven kommuniceras tydligt blir bilden hel – och besluten mer begripliga och hållbara.

Helhetsperspektiv genom tidig samordning

En ny skolstruktur berör många delar av kommunens organisation. Därför behöver nyckelfunktioner som HR, ekonomi, lokaler, kommunikation och samhällsplanering involveras tidigt för att skapa en samlad analys och en realistisk planering. Inte sällan utgår funktionerna från olika data, bedömningar och prioriteringar, och ett tidigt gemensamt arbete minskar risken för parallella bilder och motstridiga beslutsunderlag.

Att arbeta över politiska gränser

Ett tidigt samarbete över partigränser minskar risken för spänningar och bidrar till mer hållbara beslut som står sig över tid, oavsett politiskt läge. Det är bra att undvika att göra frågan till en ja/nej-strid. Om processen polariseras tidigt minskar möjligheten till nyanserade vägval och legitima avvägningar.

Även förvaltningen har en nyckelroll i att skapa tillit och långsiktighet genom att arbeta transparent mot hela det politiska fältet. När fakta, scenarier och konsekvensanalyser delas öppet med både majoritet och opposition ökar förståelsen för komplexiteten och förutsättningarna för gemensamt ansvarstagande.

Dialog med arbetstagarorganisationer

Genom att tidigt bjuda in fackliga företrädare till en gemensam analys av utmaningar och behov skapas en bredare förståelse. Det går lättare att sprida rätt information, bygga förtroende och motverka missförstånd. Detta tillsammans med en öppen dialog skapar trovärdighet, minskar oro och underlättar förankring bland både fackligt förtroendevalda och medarbetare.

Lärdomar från kommuner

Borås stad

Borås har ett nära samarbete mellan Förskoleförvaltningen och nämnden möjliggjort en anpassning av förskolans organisation med kvalitet i fokus. Kommunen arbetade utifrån en bärande princip att spara personalen närmast barnen. Ta del av denna korta film med Andreas Ekström (S), ordförande för förskolenämnden och Ina Furtenbach, chef för Förskoleförvaltningen. Filmen är cirka fem minuter lång.

Lycksele kommun

Kommunen har under flera decennier mött en minskade befolkning på grund av urbanisering. För att möta den senaste utvecklingen som förstärks av låga födelsetal har kommunen tagit fram en utredning om kommunens skolstruktur. Lycksele har bland annat utvecklat egna lokala prognoser som varit mer träffsäkra än SCB:s.

Utredning av Lycksele kommuns skolstruktur 2024/2025, Lycksele kommun Länk till annan webbplats.

Huddinge kommun

Kommunen har tagit fram ett strukturprogram för förskola och skola. Dokumentet togs fram i en gedigen process med flera kommunala funktioner. Detta grundliga arbete skapar förutsättningar för en organisering som tar hänsyn till elevernas behov, demografin, effektivitet och socioekonomiska aspekter.

Strukturprogram för förskola, grundskola och an­passad grundskola i Huddinge kommun, Huddinge kommun Länk till annan webbplats.