Risk för ökat våld mot kvinnor och barn

När människor isolerar sig hemma på grund av covid-19, ökar risken för våld i nära relationer. Det blir också svårare för utsatta att söka hjälp. Kommuner behöver vara beredda på att fler kan behöva stöd och skydd – både nu och efter pandemin.

Ju längre tid par och familjer isoleras hemma, desto större är risken att kvinnor och barn utsätts för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuellt våld. Isoleringen gör det lättare för våldsutövande partners eller familjemedlemmar att utöva kontroll, och betydligt svårare för utsatta kvinnor och barn att söka hjälp. Oro, stress och ekonomisk osäkerhet ökar risken ytterligare att förövare använder våld.

Barn extra utsatta

För barn som redan lever i en utsatt hemmiljö ökar risken för våld och övergrepp. När barnen stannar hemma från skolan och förlorar en trygg miljö dagtid, kan situationen förvärras ytterligare.

Barn som stannar hemma ökar också ofta sin närvaro online. Det innebär en ökad risk för övergrepp på nätet, inte minst som vuxna som arbetar på distans nu får ökade möjligheter att ta kontakt med barn på nätet och konsumera barnpornografiskt material.

Kvinnor 70 år och äldre

Äldre är en särskilt utsatt grupp. När de drar ner på sina sociala kontakter, minskar också möjligheten för utomstående att upptäcka och ingripa om en äldre utsätts av sin partner.

Det här kan kommunerna göra

• Ställ frågor om våld till vuxna som söker kontakt med socialtjänsten, även om de söker stöd för något annat.
• Ställ frågor om våld till barn, och var uppmärksam på att de kan vara extra utsatta just nu.
• Se till att hemtjänsten är extra vaksam och uppmärksammar om en äldre utsätts för våld av sin partner.
• För våldsutsatta som redan har stöd av socialtjänsten – upprätthåll kontakten och försök hitta andra kontaktvägar om det är svårt för den utsatta att komma på besök eller prata i telefon. Det kan till exempel handla om att om att gå via andra verksamheter som inte väcker misstanke hos våldsutövaren.
• Ta kontakt med kvinnojourerna och se vilket stöd som finns att få. Organisationerna Unizon och Roks har skalat upp sina jourers verksamhet med anledning av pandemin, och har utryckt önskemål att stärka samverkan med kommunerna.
• Om det finns en stödverksamhet för våldsutövare i länet eller kommunen, prata med dem om beredskap och möjlighet att utöka öppettider för att nå de som behöver stöd att förändra sitt beteende.
• Planera för ett ökat tryck, särskilt efter pandemin. Sannolikheten är stor att vi kommer se en ökning av orosanmälningar, polisanmälningar och våldsutsatta som söker hjälp då, precis som efter storhelger, lov och semestrar.

Stöd för yrkesverksamma

SKR:s kvinnofridsnätverk

SKR har ett nätverk för kommuner och regioners yrkesverksamma som arbetar med mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Som medlem i nätverket har du tillgång till ett webbforum där du kan dela erfarenheter, tips och kunskap med kollegor från hela landet.

SKR:s kvinnofridsnätverk

Stödtelefon för frågor om hedersrelaterat våld och förtryck

Nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötland har en stödtelefon där yrkesverksamma kan få vägledning i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Nationell stödtelefon hedersförtryck

Kvinnofridslinjen

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK har en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. Yrkesverksamma kan även vända sig hit för stöd och rådgivning. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt.

Kvinnofridslinjen

Stöd och metoder att nå våldsutsatta under pandemin

Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera och utveckla effektiva arbetssätt för kommuner att nå ut till personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck.

Jämställdhetsmyndighetens stöd till kommuner, covid-19

SKR:s arbete med kvinnofrid