Publicerad: 26 maj 2020

Frågor och svar om äldreomsorg med anledning av Covid-19

Här samlar SKR svar på vanliga frågor inom äldreomsorgen med anledning av det nya coronaviruset. Många av svaren innehåller exempel på hur kommuner löst frågan i praktiken.

Sidan uppdateras löpande och är ett komplement till Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer, stödmaterial och frågor och svar.

Socialstyrelsens information om covid-19

Folkhälsomyndighetens information om covid-19

Dela erfarenheter med andra kommuner

SKR har startat ett digitalt forum där kommuner kan dela erfarenheter och ställa frågor till SKR.

Digitala forum för kommuner, covid-19

Frågor och svar

Arbetssätt för att förhindra smitta

Vilka principer och förhållningssätt kan verksamheten jobba efter för att hindra smitta?

Principer och förhållningssätt för att skydda de äldre:

  • Basala hygienrutiner
  • Rätt använd skyddsutrustning
  • Skilja smittade från osmittade, till exempel genom kohortvård
  • Personalkontinuitet
  • Ersätta fysiska besök med digitala
  • Utöka användning av välfärdsteknik

Dessa bygger på en sammanvägning av myndigheternas rekommendationer och erfarenheter från kommuner och regioner.

Goda exempel, IVO:s tillsyn inom hemtjänst och särskilt boende med anledning av covid-19

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder

Basala hygienrutiner, Socialstyrelsen

Hur kan verksamheten ligga steget före och ha koll på smittspridning?

Exempel på förebyggande arbetssätt:

  • Ta fram tydliga handlingsplaner som innefattar förstärkt samarbete mellan kommun och region/vårdcentral. Då kan verksamheterna snabbt ställa om till nya rutiner för att hantera sjukdomen så effektivt som möjligt med bibehållen medicinsk kvalitet.
  • Enkla och tydliga kontaktvägar på verksamhetsnivå i det lokala vårdsystemet behövs såväl dagtid som jourtid. All personal i kommunens äldreomsorg behöver veta vart de ska vända sig med medicinska frågor.
  • Avstämningsmöten på ledningsnivå mellan ansvariga inom kommun och region i det lokala vårdsystemet underlättar. Det kan göras genom korta digitala avstämningar cirka en gång i veckan eller oftare vid behov. Vårdsamordnare på vårdcentral och i kommun kan ha en samordnande och övergripande roll.
  • Tillgång till aktuell information på webben underlättar för medarbetare. Det ska vara lätt att hitta gällande rutiner och riktlinjer. Täta uppdateringar behövs vid snabba förlopp.
  • Digitala möten är effektivt och kan användas till exempel vid digital konsultation mellan omsorgspersonal och legitimerad personal eller mellan läkare och sjuksköterska. Planerade digitala ronder är ett annat sätt där teamet kan mötas på distans.

Dessa förebyggande arbetssätt är sammanställda av SKR utifrån hygienrutiner, föreskrifter, Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt kommuners/regioners erfarenheter.

Koll över smittspridning

Skellefteå kommun har tagit fram en mall som ledning kan använda som arbetsmaterial för att kontinuerligt få översikt över lägesbild och åtgärder vid misstänkt smitta/konstaterad smitta. Mallen är inte avsedd att sparas. Uppgifter kan förändras snabbt och mallen kan användas som en ”tavla” när ledningsgruppen planerar.

Lägesbild och åtgärder vid smitta, mall Skellefteå kommun

Kontakt om du vill veta mer om mallen:

Ejja Häman Aktell, äldreomsorgschef, Skellefteå kommun
ejja.hamanaktell@skelleftea.se

Hur kan äldreomsorgen arbeta med kohortvård?

Kohortvård i särskilt boende innebär att de äldre som exponerats för smitta/har symtom, skiljs från övriga boende och vårdas separat med särskilt avdelad personal. På ett boende med smitta bör ingen annan personal från andra avdelningar komma in.

Inom hemtjänst kan kohortvård innebära att en särskild utsedd personalgrupp arbetar med brukare som exponerats för smitta/har symptom, och att den personalen inte besöker brukare utan smitta.

Exempel från kommuner

Stockholm: Förstärkningsteam i hemtjänst och korttidsboenden för äldre med covid-19

Stockholm har ställt om trygg hemgång/mottagningsteamen till att arbeta som förstärkningsteam med covid-19-patienter. En digital snabbutbildning togs fram specifikt kring hygienrutiner för arbetet i teamen. Teamen har också prioriterats gällande skyddsutrustning. Förstärkningsteamen tar även hand om brukare till de privata hemtjänstutförare som inte har möjlighet att skapa egna team. De privata utförarna får då, trots att de inte har hand om brukaren, ersättning med 60 % av de ursprungliga beställningen.

Stockholm har även ställt om till speciella korttidsboenden enbart för covid-19 patienter. Dessa är ofta i behov av längre återhämtning och kan initialt behöva korttidsboende. Stockholm uppmanar de som söker och beviljas särskilt boende och är smittade av covid-19 att istället söka korttidsboende. Brukaren får i dessa fall vistas på korttidsboendet tills personen är smittfri.

Kontakt om du vill veta mer:

Linda Hamnes, biträdande avdelningschef äldreförvaltningen i Stockholm linda.hamnes@stockholm.se


Eskilstuna: fyra specialteam

Eskilstuna kommun tillämpar kohortvård med stöd av fyra olika specialteam:

  • Provtagningsteam med två skolsköterskor som tar alla ordinerade prover på personal och brukare inom äldreomsorgen och LSS . Provtagning kan även utföras av undersköterska.
  • Förkylningsteam i hemtjänsten som har hand om alla brukare med symptom innan provsvar kommit.
  • Covid-19- team som tar hand om alla brukare med känd smitta i hemtjänsten.
  • Kortvårdsavdelning med åtta platser för personer som inte klarar sig hemma eller som behöver eftervård och rehabilitering efter utskrivning från sjukhus. Avdelningen kan skala upp till 30 platser med kort varsel.

Kontakt om du vill veta mer:

Åsa Andersson, Verksamhetschef hälso- och sjukvård Eskilstuna kommun asa.andersson9@eskilstuna.se


Söderhamn: Team i hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Söderhamns kommun skapade tidigt ett särskilt covid-19-team, där 13 undersköterskor utbildats för att kunna ta hand om covid-19-smittade i hemtjänsten. Undersköterskorna har kunskap, utrustning och rutiner för att direkt rycka ut om någon brukare misstänks smittad. Teamet träffas två gånger i veckan för att få mer kunskap och diskutera med varandra, vilket också skapar trygghet.

Kommunen har även ett covid-19-team med tolv sjuksköterskor som ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården på särskilt boende och i hemsjukvården. Teamet är ett stöd till personalen och kontaktas när en brukare har symtom på smitta. Teamet:

  • besöker brukaren och gör en bedömning
  • tar prover och bevakar provsvar
  • kontaktar läkare
  • förser omsorgspersonal med skyddsutrustning och instruerar hur den ska användas
  • ansvarar för lagerhållning av skyddsutrustning och inventerar lagern varje vecka.

Kontakt om du vill veta mer:

Marianne Undvall, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Söderhamns kommun marianne.undvall@soderhamn.se

Hur kan smittspridning förhindras vid demens?

Socialstyrelsen har tagit fram kunskapsstöd om arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom.

Kunskapsstöd för personal i socialtjänst, Socialstyrelsen

Exempel från kommun

Stockholm: Särskilda korttidsplatser för patienter med demens

I Stockholm kan personer med covid-19 som bor på särskilt boende och har ett riskbeteende på grund av en kognitiv svikt eller demenssjukdom, erbjudas särskilda korttidsplatser. När personen är smittfri får hen flytta tillbaka till sitt ordinarie boende igen.

Kontakt om du vill veta mer om Stockholms arbete:
Linda Hamnes, biträdande avdelningschef, äldreförvaltningen Stockholm
linda.hamnes@stockholm.se

Var hittar jag utbildningar för personal?

På Socialstyrelsens webbplats finns utbildningar om att hindra smittspridning och att använda skyddsutrustning. Det finns även ett introduktionspaket för ny personal.

Utbildning och vägledning för personal, Socialstyrelsen

Många kommuner/regioner har tagit fram eget utbildningsmaterial.

Film om skyddsutrustning, Region Örebro län

Basala hygienrutiner och skyddsutrustning, Stockholms stad

Hemtjänst i annan kommun ("semesterkommun")

Vad gäller för den som vill ha hemtjänst i en annan kommun under semester/vistelse i fritidshus?

För att få hemtjänst i annan kommun ska den enskilde ansöka om hjälpen hos sin hemkommun (bosättningskommun) som sedan utreder och fattar beslut. Bosättningskommunen begär sedan att semesterkommunen (vistelsekommunen) verkställer beslutet.

Den enskilde har ingen reglerad rätt att få sin hemtjänst utförd av en annan kommun, utan kan bara få det om bosättningskommunen begär det av vistelsekommunen.

Får vistelsekommuner neka sommargäster hemtjänst?

Drygt 60 kommuner har meddelat att de inte kommer att ge hemtjänst till personer från andra kommuner. Skälet är att man vill minska risken för smittspridning och att kommunerna på grund av corona-pandemin inte har tillräckligt med personal i sommar.

Detta är inte förenligt med socialtjänstlagen eftersom vistelsekommunerna måste utföra hemtjänst om bosättningskommunerna begär det.

SKR har vid två tillfällen begärt att lagstiftningen tillfälligt ska ändras för att ge kommuner möjlighet att under pandemin neka hemtjänst till de som inte är bosatta i kommunen. Socialministern har sagt nej till detta, och istället hänvisat till att kommunerna kan lösa frågan genom dialog sinsemellan.

SKR:s hemställan till regeringen om behov av regellättnader med anledning av covid-19 (PDF, nytt fönster)

SKR:s hemställan införande av en lag om kommuners prioriteringar under covid-19-epidemin (PDF, nytt fönster)

Vad kan kommunerna göra nu för att minska belastningen på vistelsekommunerna?

Bosättningskommunen kan, om semesterkommunen saknar möjlighet att utföra insatserna, säga nej till att begära att hemtjänst ska utföras av semesterkommunen. Den enskilde kan istället få hjälpen utförd av bosättningskommunen på hemmaplan.

Lösningen innebär att bosättningskommunerna får ansvara för att säga nej till hjälp med hemtjänst i semesterkommunerna. SKR har haft dialog med ett flertal kommuner, inklusive storstadskommunerna, som säger att de kan hantera ansökningar på detta sätt, trots att det inte är förenligt med lagens intentioner. SKR ser detta som en möjlig lösning, men både SKR och kommunerna hade önskat att regeringen gav tydligare lagstöd på området.

SKR:s analys av rättsläget

Enligt SKR:s analys finns alltså utrymme att inte besluta om verkställighet i en annan kommun. De bestämmelser i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som reglerar insatser vid en kortare tids vistelse i en annan kommun är ansvarsfördelningsbestämmelser, inte rättighetsparagrafer. Det innebär att det inte finns en reglerad rätt för den enskilde att få ett beslut verkställt av en annan kommun. I propositionen 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, framför regeringen följande:

”Vistelsekommunen är bara skyldig att bistå med utredning och med att verkställa beslut om bosättningskommunen begär det. Bosättningskommunen kan behöva hjälp med att informera sig om vilka förhållanden som gäller på plats och förvissa sig om att insatserna är genomförbara.”

Får en bosättningskommun besked om stora svårigheter i en vistelsekommun med anledning av covid-19 kan bedömningen bli att insatserna inte kan genomföras. Denna kontroll av situationen i vistelsekommunen måste dock göras innan bosättningskommunens fattar beslut om att bevilja verkställighet av en insats i en vistelsekommun. När beslutet väl är fattat måste vistelsekommunen verkställa beslutet om bosättningskommunen begär det.

I ovan nämnda propositionen framgår att beslut om insats i en annan kommun, när det gäller en insats som brukaren redan får utförd i bosättningskommunen, är att betrakta som ett beslut om verkställighetsåtgärder. Ett nytt beslut om insatser fattas alltså inte, utan det är endast verkställigheten som ändras. Det finns ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen där det klargörs att det är kommunen som inom vissa ramar bestämmer hur, var och när ett beslut om insatser verkställs (se t.ex. RÅ 2007 ref. 62 och RÅ 2010 ref. 91). Domstolens prövning av beslut om verkställighetsåtgärder är begränsad till att avse frågan om den enskilde tillförsäkras skälig levnadsnivå (SoL) respektive goda levnadsvillkor (LSS) genom den beviljade insatsen.

Det finns kammarrättsdomar där en prövning har gjorts av huruvida hemtjänst utförd i en tillfällig vistelsekommun är en nödvändighet för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå (KR i Sthlm mål nr 4080-17, 3892-11 och 5766-15). Någon dom från Högsta förvaltningsdomstolen finns inte om just detta. Enligt SKR:s mening torde det dock inte ingå i skälig levnadsnivå att få sin hemtjänst eller annan insats utförd i en tillfällig vistelsekommun i ett läge då Folkhälsomyndigheten i allmänna råd rekommenderar alla enskilda att avstå från icke nödvändiga resor för att inte bidra till smittspridning och inte heller i onödan belasta andra regioners hälso- och sjukvård. Samma resonemang bör gälla även en onödig belastning inom t.ex. hemtjänsten.

Besöksförbud på äldreboende

Vad innebär besöksförbudet?

Regeringen har beslutat att besöksförbud ska gälla på alla äldreboenden från 1 april till och med 30 juni 2020. Syftet är att förhindra spridning av covid-19.

Besöksförbudet gäller inte yrkesverksamma på boendet. Men i övrigt råder förbud mot alla besök. Verksamhetsansvarig får i enskilda fall medge undantag, men bara om det finns särskilda omständigheter och om risken är låg.

Förordning om tillfälligt förbud mot besök i särskilda boendeformer för äldre för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19 (PDF, nytt fönster)

Vem räknas som verksamhetsansvarig?

Enligt SKR:s tolkning avses ansvarig nämnd. Beslut om delegering, lämpligen till ansvarig chef för respektive boendeenhet, bör fattas omgående. Delegationsbeslutet bör kunna fattas av nämndens ordförande, då detta kan ses som så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Vad gäller för undantag?

Undantag ska användas mycket restriktivt. Verksamhetsansvarig får i enskilda fall medge undantag, men bara om det finns särskilda omständigheter och om risken för spridning av covid-19 är låg.

Allmänna råd

Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd för när verksamhetsansvarig kan medge undantag från besöksförbudet.

Tillämpning av besöksförbudet på äldreboenden

Folkhälsomyndighetens rekommendationer

Folkhälsomyndigheten har tagit fram rekommendationer för hur äldreboenden kan ta fram lokala rutiner för att minska smittspridning. Rekommendationerna kan också användas för rutiner när verksamhetsansvarig har beviljat undantag från besöksförbudet.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer, besök i särskilda boenden för äldre

Dokumentation

Alla beslut om undantag som rör besök till enskilda ska dokumenteras i den enskildes personakt enligt vanliga dokumentationsregler i socialtjänstlagen. Undantag som rör boendet i allmänhet, exempelvis för en praktikant, behöver inte dokumenteras.

På vilka typer av äldreboenden gäller besöksförbudet?

Besöksförbudet gäller alla särskilda boenden för äldre, inklusive biståndsbedömda trygghetsboenden. Det gäller inte seniorbostäder och andra trygghetsboenden som inte erhållits genom ett biståndsbeslut.

Gäller besöksförbudet även de äldres lägenheter?

Ja, besöksförbudet gäller hela äldreboendet, både gemensamma lokaler och de äldres lägenheter.

Omfattas studenter och praktikanter av besöksförbudet?

Frågan om studenter och praktikanter finns inte reglerad, men verksamhetsansvarig kan besluta om avsteg. Det är troligen inte en avsikt med förordningen att de som studerar eller har praktik på ett boende ska omfattas av förbudet.

Hur kan äldreboendet stödja de äldre att ha kontakt med anhöriga?

Äldreboendet kan uppmuntra anhöriga att hålla kontakten med sina närstående via telefon eller videochat. Boendet kan själv köpa in mobiltelefon eller surfplatta om det finns möjlighet, eller be anhöriga att ordna med det till sina närstående.

Det är också viktigt att boendet har löpande dialog med anhöriga om hur de äldre har det, för att minska eventuell oro.

Får personal tömma lägenheten i anhörigas ställe då en boende avlidit?

För att boendets personal ska få tömma lägenheten i anhörigas ställe behövs medgivande från samtliga dödsbodelägare. Det kan lösas med ett skriftligt samtycke. Tömningen av lägenheten bör göras av två anställda tillsammans, och detta bör dokumenteras.

Om det inte är känt vilka dödsbodelägarna är ska kommunen kontakta Riksarkivet. Genom Riksarkivet kan kommunen få uppgift om närmaste släkt till en boende som ligger för döden eller har avlidit. Kommunen kan få uppgifterna på kort varsel eftersom Riksarkivet har beslutat att prioritera ärenden med anledning av det nya coronaviruset.

För det fall boendet väljer att tömma lägenheten utan samtycke från dödsboet, har hyresvärden en skyldighet att magasinera lösöre 3-6 månader

Vård vid livets slutskede

Hur kan äldreomsorgen säkerställa god palliativ vård?

Socialstyrelsen har tagit fram behandlingsråd om symptomlindring och läkemedel i palliativ vård vid covid-19.

Vård vid livets slutskede, behandlingsråd kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen

Kunskapen ökar succesivt om vård i livets slut vid covid-19. De första resultaten från Svenska Palliativregistret visar att de flesta som dör i covid-19 på äldreboenden gör det på ett stillsamt sätt. Andnöd i livets slutskede är vanligare på sjukhus än på äldreboenden. Samarbete med ASIH/SSIH/Palliativa konsultteam kan behövas vid palliativ vård.

För sjuka äldre som befinner sig i livets slutskede är det ofta bäst att få stanna kvar i det särskilda boendet. Därför behöver den äldre ha en individuell plan som tas fram i dialog med läkare och brukaren/närstående.

Exempel från kommuner

Etiska planer i Sundsvall

Sundsvalls kommun arbetar för att alla brukare i särskilt boende ska få en etisk vårdplan. Personalen och brukaren/närstående för en dialog kring frågor som ”Vad är viktigt för dig?” ”Ska vi sträva mot att förlänga livet även på bekostnad av livskvalitet?”. Diskussionen sammanfattas i en individuell etisk plan som blir en vägledning vid eventuella akuta situationer.

Etisk vårdplanering, information till brukare och anhöriga, Sundsvalls kommun

Kontakt om du vill veta mer:
Anders Engelholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Sundsvalls kommun anders.engelholm@sundsvall.se

 

Samtal om vård vid livets slutskede

Region Jämtland Härjedalen har tagit fram en film hur äldreomsorgen kan hålla samtal med äldre och anhöriga om vård i livets slutskede.

Film ”Det viktiga samtalet”, Region Jämtland Härjedalen

Samverkan

Hur kan samverkan stärkas lokalt och regionalt?

Väl fungerande samarbete mellan äldreomsorg, vårdcentraler, sjukhus och regionens smittskyddsenhet är en framgångsfaktor för att skydda och vårda äldre under corona-epidemin. Avstämningsmöten på ledningsnivå mellan kommun och region i det lokala vårdsystemet underlättar. Vårdsamordnare på vårdcentral och i kommun kan ha en samordnande och övergripande roll.

Exempel från kommuner

Västra Götaland: Avstämningsmöten inom sjukhusområden och på länsnivå

I Västra Götaland har flertalet delregioner avstämningsmöten en gång i veckan inom respektive sjukhusområde (närområde) där medicinskt ansvariga sjuksköterskor, chefer från vårdcentraler, sjukhus och kommun medverkar för att få en gemensam lägesbild.

På länsgemensam nivå genomförs avstämningsmöten två gånger i veckan mellan ledning från Västra Götalandsregionen, VästKom samt representanter från delregional vårdsamverkan.

Kontakt om du vill veta mer:
Jeanette Andersson Strateg Välfärdsutveckling, Nära vårdjeanette.andersson@vastkom.se

 

Skellefteå: Operativ krisledning i äldreomsorgen

En lokal operativ krisledning har bildats i Skellefteå. Initialt sammanträdde gruppen dagligen cirka 30 minuter. Nu möts gruppen två gånger per vecka eller vid behov. Samarbetet har bidragit till att skapa starka relationer. Gruppen tar upp frågor som daglig lägesuppdatering, gemensamma rutiner, kontaktvägar mellan personal, provtagningar, hur skyddsutrustning ska användas samt aktuella problem.

I krisledningsgruppen ingår:

  • Från kommun: vård- och omsorgschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef för hälso- och sjukvård.
  • Från region: närsjukvårdschef (primärvård), medicinskt ledningsansvarig på sjukhus, företrädare för palliativ medicin och en primärvårdsläkare.

Kontakt om du vill veta mer:
Ejja Häman Aktell, äldreomsorgschef Skellefteå kommunejja.hamanaktell@skelleftea.se

 

Stockholm: Samverkan kring provtagning

Region Stockholm har beslutat att samtliga patienter som skrivs ut från slutenvården till ett särskilt boende ska provtas för Covid-19 om detta inte gjorts under vårdtiden.

Om en äldre person i Stockholm ska flytta från ordinärt boende till särskilt boende görs provtagning innan flytt av ansvarig husläkare (Stockholm har inte kommunaliserat hemsjukvården).

Kontakt om du vill veta mer:
Linda Hamnes, biträdande avdelningschef äldreförvaltningen i Stockholm linda.hamnes@stockholm.se

Hur kan läkarmedverkan till äldre organiseras effektivt?

För att minska fysiska kontakter ska personer 70 år och äldre inte uppsöka sjukhus eller vårdcentral i onödan. Därför sker nu en omställning av hälso- och sjukvården till äldre. Generellt ökar läkartiden i kommunal vård och omsorg samtidigt som många vårdcentraler väljer att koncentrera verksamheten till en eller två läkare.

Exempel från kommuner och regioner

Jönköping: fler digitala besök i primärvården

I Region Jönköpings län har antalet digitala besök i primärvården ökat från 300 besök per månad till 1 000 besök per vecka sedan coronaepidemin startade.

Kontakt om du vill veta mer:
Susanne Lundblad, utvecklingsledare Qulturum, Region Jönköpings län Susanne.lundblad@rjl.se


 

Jämtland Härjedalen: läkarstöd till sjuksköterskor och äldre

I Krokoms kommun har alla äldre i särskilt boende en aktuell vårdplan. Kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska deltar på möten med läkarna. En läkare har avsatts att stötta alla kommunens sjuksköterskor. Det finns en särskild beredskapstelefon till hälsocentralen sju dagar i veckan kl. 8 –17.

I kommunen används ambulansens kommunikationssystem ”Mobimed” för att i realtid skicka information om den äldres EKG, saturation, blodtryck och puls till läkare. Patient, distriktssköterska och läkare kan samtala via video. Om detta inte räcker kan kommunens sjuksköterska göra hembesök tillsammans med läkaren.

I regionen accelereras också införandet av egenmonitorering vid hypertoni. Målet är att 4 000 personer ska använda tekniken före sommaren.

Kontakt om du vill veta mer:
Elsy Bäckström, systemansvarig samordnad planering, Region Jämtland Härjedalen elsy.backstrom@regionjh.se

Läs vidare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!