Publicerad: 28 april 2020

Frågor och svar om kommunala och regionala näringslivsåtgärder

SKR presenterar här frågor och svar om kommunala och regionala åtgärder för att mildra coronavirusets konsekvenser för företag. Sidan uppdateras kontinuerligt.

SKR får många frågor om vilka förutsättningar som finns för kommuner att ge stöd till och förbättra näringslivets villkor med anledning av coronaviruset.

Frågorna till SKR handlar om:

  • Möjlighet att ge anstånd med att betala avgifter enligt taxor eller andra fordringar
  • Möjlighet att sätta ned eller efterskänka avgift eller annan fordran
  • Möjlighet att avvakta med att vidta vissa åtgärder och
  • Möjlighet att korta ner betalningstider till leverantörer
  • Möjlighet att ge anstånd med eller nedsättning av hyra

Vilka gränser sätter kommunallagen för stöd till näringslivet?

Regler om stöd till näringslivet finns i 2 kap. 8 § KL. Enligt 2 kap. 8 § första stycket KL får kommuner och regioner genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det, 2 kap. 8 § andra stycket KL.

Om en kommun exempelvis generellt beslutar om att göra ett tillägg i sina taxor av innebörd att uppskov med betalning på begäran kan medges, skulle detta möjligen kunna betraktas som ett generellt riktat stöd till näringslivet enligt 2 kap. 8 § första stycket KL och därmed kunna godtas. Den situation vi nu befinner oss i får vidare betraktas som extraordinär, vilket också aktualiserar möjligheten att ”synnerliga skäl” enligt paragrafens andra stycke kan vara uppfyllt när det gäller vissa typer av stöd, i vart fall om företaget tillhör en bransch som drabbats hårt av pandemin. Det finns också anledning att ha en differentierad bedömning i förhållande till vilken typ av stöd det rör sig om. Ett betalningsanstånd finns det sannolikt större utrymme för att medge än en ren eftergift. Visserligen framgår av lagens förarbeten att det ska råda en restriktiv syn på kommunala stödinsatser gentemot enskilda företag. Det framhålls dock, när det gäller avgränsningen av tillåtna insatser, att rättstillämpningen måste kunna anpassas till samhällsutvecklingen. Någon relevant praxis finns av lätt insedda skäl inte. Det kan alltså enligt vår mening inte uteslutas att olika former av stöd till följd av covid-19 kan ges ut utan hinder av 2 kap. 8 § KL. Som alltid blir det dock en bedömning från fall till fall. Det är klokt att dokumentera vilka överväganden som ligger till grund för beslutet.

Föreningsliv och andra ideella organisationer utan kommersiellt inslag

Naturligt nog omfattas inte dessa organisationer av huvudregeln om förbud mot att lämna individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare, eftersom de inte driver någon näringsverksamhet. Ett sätt att hantera eventuella svårigheter för föreningarna är genom föreningsbidrag.

Stödåtgärder till näringslivet är en möjlighet och ingen skyldighet

Anstånd och nedsättningar är en möjlighet för kommunen, inte en skyldighet. Varje kommun måste överväga de egna förutsättningarna och påverkan på ekonomin med hänsyn till andra utgifter, inte minst utgifter relaterade till virusutbrottet, exempelvis ökade kostnader för försörjningsstöd.

Avgifter till kommunerna är relativt små belopp och torde i många fall inte ha en avgörande påverkan på företagens livskraft. Detta bör beaktas, tillsammans med det faktum att avgifterna finansierar viktiga samhällsfunktioner som behöver säkerställas nu.

En annan risk som kommunen behöver ta höjd för är att gäldenärer i ökad utsträckning kommer på obestånd och slutligen inte kan betala sina avgifter.

Fullmäktige kan fatta beslut om att kommunstyrelsen ska reservera medel för intäktsbortfall för nämnder inom ramen för kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov. Det kan också i vissa fall finnas anledning för fullmäktige att fatta beslut om utökad upplåningsram.

Beslut om anstånd, om sådana ska fattas, kan vara brådskande. Det kan däremot finnas anledning att avvakta med beslut om slutlig nedsättning eller eftergift till det finns en bättre bild av hur krisen har slagit och hur olika avgifter kan hanteras i respektive taxa.

Vilka möjligheter finns att ge anstånd med att betala avgifter enligt taxor?

Kommunens avgifter kallas ofta taxor även om de t.ex. handlar om ersättning för upplåtelse av en lokal eller mark för idrottsutövning eller tjänster kommunen utför utan särskild lagreglering. De avgifter som avses här är framförallt lagreglerade avgifter.

Frågor om anstånd måste skiljas från frågor om avskrivning, eftergift eller nedsättning eller eventuell återbetalning av fordran. Att medge anstånd hindras normalt inte av speciallagstiftning. Det finns möjlighet att ha en generös inställning om anstånd inte påverkar likviditeten inom kommunen eller ansvarsområdet.

Ett sätt för en kommun att genomföra en generell hantering av anstånd är att fullmäktige fattar ett beslut om att frågor rörande anstånd med avgifter enligt taxor ska hanteras av nämnderna. Beslutet kan innebära att relevanta taxor förses med ett tillägg om att beslut om anstånd med betalning av avgift fattas av den nämnd som har att tillämpa taxan. Vid beslutet måste avgiftens underliggande reglering beaktas; avgifter för livsmedelskontrollen behöver exempelvis behandlas separat då livsmedelslagstiftningen, som grundas på EU-rätt, ställer särskilda krav på kontrollverksamhetens finansiering. Livsmedelsregelverket i sig hindrar dock inte anstånd.

Fullmäktige kan också uppdra till nämnderna att under rådande omständigheter som utgångspunkt bevilja anstånd i enskilda fall, när det finns ett behov och så länge det är påkallat. Fullmäktiges beslut kan med fördel göras tidsbegränsat, så att man får en tidpunkt då det generella behovet av anstånd måste omprövas. Fullmäktige kan också på vissa områden bestämma att anstånd ska förenas med villkor om ränta på fordringen under den tid som anstånd beviljas. Att ränta utgår kan också ha den effekten att åtgärden löper mindre risk att bedömas som ett otillåtet stöd till enskild näringsidkare. När anstånd medgetts är reglerna om dröjsmålsränta i räntelagen inte aktuella.

Kommunen ska enligt 1 kap. 9 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen iaktta saklighet och opartiskhet. Detta medför att man inte kan stödja enbart det lokala näringslivet vid utformningen av tillägget till taxorna. Det råder också ett krav på proportionalitet, som innebär att den kommunala insatsen måste stå i rimlig proportion till den förväntade nyttan av åtgärden (RÅ 2006 ref. 81).

Vid prövning i de enskilda fallen får den som begär anstånd visa att det finns ett behov av anstånd genom hänvisning till den särskilda påverkan som covid-19 innebär för verksamheten och hur länge ett anstånd är påkallat.

Vilka möjligheter finns för fullmäktige att besluta om nedsättning av avgifter enligt taxor?

Kommunens avgifter kallas ofta taxor även om de t.ex. handlar om ersättning för upplåtelse av en lokal eller mark för idrottsutövning eller tjänster kommunen utför utan särskild lagreglering. De avgifter som avses här är framförallt lagreglerade avgifter.

Kommunfullmäktige kan genom att ändra viss taxa bestämma en lägre avgift 2020 för vissa verksamheter. Varje taxa måste bedömas för sig.

För taxor med fasta årsavgifter kan den möjligheten bli aktuell när det finns möjlighet för kommunen att anpassa verksamheten inom ett ansvarsområde efter den nya situationen t.ex. genom reviderade tillsynsplaner. Ett exempel är om hälsoskyddstillsyn inte genomförs genom fysiska besök för vissa branscher, t.ex. skönhetssalonger (hygienisk verksamhet), under 2020.

Avgifter för livsmedelskontroll styrs av EU:s kontrollförordning på området som begränsar möjligheterna till nedsättning av avgifter. SKR avser att återkomma i denna fråga.

Kommunfullmäktige kan också genom ett generellt beslut göra tillägg i taxorna innebärande att t.ex. avgifter för dispens, tillstånd och anmälan inte ska tas ut om ansökan eller anmälan återkallas mot bakgrund av covid-19 innan beslut har meddelats.

Om taxan förändras så att avgiften för 2020 sänks innebär det att återbetalningar kan bli aktuella för de som redan betalat sina avgifter.

Kommunfullmäktige kan även fatta ett generellt beslut om att nedsättningar och eftergifter ska hanteras på visst sätt av nämnder, t.ex. att nedsättning ska beviljas i enskilt fall, när det behövs. I vilka fall nedsättning kan komma i fråga kan specificeras i beslutet.

Nedsättningar kommer att generera ett intäktsbortfall i kommunerna. Fullmäktige kan fatta beslut om att kommunstyrelsen ska reservera medel för detta intäktsbortfall för nämnden inom ramen för kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov. Det kan också i vissa fall finnas anledning för fullmäktige att fatta beslut om utökad upplåningsram.

Vilka möjligheter har ansvarig nämnd att fatta beslut om nedsättning av avgifter enligt taxa?

Kommunens avgifter kallas ofta taxor även om de t.ex. handlar om ersättning för upplåtelse av en lokal eller mark för idrottsutövning eller tjänster kommunen utför utan särskild lagreglering. De avgifter som avses här är framförallt lagreglerade avgifter.

Nämnden kan fatta beslut om nedsättning med stöd i aktuell taxa om anledningen till nedsättningen innefattas i den bestämmelse om nedsättning som finns i taxan. Utformningen av bestämmelser om nedsättning av avgift brukar variera, men uttrycker ofta att det ska föreligga särskilda skäl med hänsyn till vissa omständigheter t.ex. verksamhetens art, omfattning, tillsynsbehov, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter. Har fullmäktige fattat beslut om lättnader till följd av covid-19, kan nämnden givetvis tillämpa dessa bestämmelse.

Nämnden bör kunna fatta beslut om nedsättning av avgifter utan stöd i taxan när nämndens verksamhetsområde kunnat anpassats efter covid-19 på så sätt att nämndens motprestation har förändrats. Det bör t.ex. kunna vara fallet vid tillsyn av hälsoskyddsverksamheter som skönhetssalonger. De schablonavgifter som gäller inom flera områden innebär dock att nämnden kan välja utföra 2020 års tillsyn ett annat år i stället för att anpassa avgifterna. Anpassning bör avspeglas i reviderade tillsynsplaner.

I den mån verksamheterna inte har fasta avgifter blir avgiftsuttag endast aktuella när tillsyn genomförts. Under rådande förhållanden blir anpassning av tillsynen nödvändig. Covid-19 påverkar förutsättningarna att genomföra tillsyn på vanligt sätt inom alla områden under en period. Hur lång den perioden blir vet vi inte ännu. Myndigheterna måste följa Folkhälsomyndighetens föreskrifter i sin verksamhet. Tillsynsvägledande myndigheter har kommit med råd om hur tillsyn kan bedrivas i den nu aktuella situationen.

Beslut om nedsättning av avgift kan även fattas av tjänsteman med stöd av delegation. Delegationsförbudet i 6 kap. 38 § KL måste dock iakttas.

Ett sådant beslut bör innehålla en motivering av varför anstånd medges i det enskilda fallet. Motiveringen bör behandla frågan om varför omständigheterna i det enskilda fallet medför att det föreligger sådana synnerliga skäl som anges i 2 kap. 8 § KL.

Fullmäktige kan i samband med uppdrag att fatta beslut om anstånd och nedsättningar av avgifter fatta beslut om att kommunstyrelsen ska reservera medel för intäktsbortfall för nämnden inom ramen för kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov. Det kan också i vissa fall finnas anledning för fullmäktige att fatta beslut om utökad upplåningsram.

Kan man återbetala avgifter för 2020 som företag redan har debiterats av kommunen?

Beslut om återbetalning behöver skiljas från beslut om anstånd med betalning. Frågor om eventuell återbetalning får liksom beslut om avskrivning, eftergift eller nedsättning prövas i ett senare skede mot bakgrund av inom området tillämplig lagstiftning och regeringsformens principer om objektivitet och likabehandling. Eventuell effekt på kommunen, regionens eller verksamhetsområdet ekonomi och likviditet behöver beaktas. I vissa fall finns regler om återbetalning i taxorna, och i sådan fall kan de tillämpas direkt när taxans förutsättningar är uppfyllda.

Finns möjlighet att avvakta med vissa åtgärder?

Enligt vår mening kan fullmäktige fatta ett generellt beslut om att nämnderna under en viss tid inte går vidare med ansökan om betalningsföreläggande eller med verkställighet av avgiftsbeslut mot företag, om inte särskilda skäl kräver det.

Hur hanteras avgifter i de kommunala bolagen?

Fullmäktige kan på olika sätt – precis som för nämnderna – besluta om tillägg till taxor, förutsättningar för möjligheter till anstånd, nedsättning eller eftergifter av avgifter.

Vissa taxor, exempelvis va-taxor, ska beslutas av fullmäktige. Va-lagstiftningen gör att va-bolaget har att följa taxan utan särskilt ägardirektiv.

När det gäller andra taxor, exempelvis el, fjärrvärme eller bredband kan antingen kommunfullmäktige eller bolagen fatta beslut om dessa. Om fullmäktige fattar beslutet, måste man genom ägardirektiv se till att bolaget blir bundet. Om däremot bolaget ska fatta beslut har bolaget en skyldighet att se till att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas (10 kap. 3 § 4 KL). Beslut om taxor kan utgöra beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. I dessa fall blir det alltså en omvänd situation där bolaget måste låta fullmäktige ta ställning innan beslut fattas.

Om fullmäktige fattar generella beslut om exempelvis anstånd med betalning, måste kommunen som ägare ge ägardirektiv till bolagen att följa beslutet.

För att bolagen ska bli bundna av fullmäktiges ägardirektiv måste direktiven antas på en bolagsstämma. Några anpassningar av bolagsordningen behövs inte. Bolagsstämman behöver dock inte hållas i fysisk form, utan kan genomföras som pappersstämma, i vart fall om det rör sig om ett helägt kommunalt bolag.

Vilken betydelse har regelverket om statligt stöd?

Beslut om avgiftssänkningar till enskilda företag kan anses som statligt stöd enligt artikel 107.1 EUF-fördraget. Sänkningar av kommunala avgifter borde med hänsyn till avgiftsbeloppens storlek dock inte uppgå till belopp som överstiger vad som kan ses som s.k. de minimis-stöd. Den kommun som efterskänker avgifter bör dock hålla sig till informerad om vad näringsidkaren har fått för annat stöd av staten eller andra kommuner. Mer information finns hos Upphandlingsmyndigheten.

Stöd av mindre betydelse, Upphandlingsmyndigheten

Går det att korta ner betalningstider till leverantörer?

Det finns inget generellt hinder mot att kommunerna och regionerna ser över sina rutiner för att kunna betala leverantörerna snabbare när det behövs, särskilt i de fall tjänsterna redan utförts. I fråga om vilket utrymme upphandlingslagstiftningen medger hänvisar SKR till Upphandlingsmyndighetens information om i vilka fall villkor i avtal kan ändras utan att det medför krav på ny konkurrensutsättning.

Ändringar av avtal, Upphandlingsmyndigheten

Går det att ha en generös hållning till leverantörer vid inställda konferenser, föredrag, resor och dylikt, exempelvis genom att dela på faktiska kostnader?

I fråga om att dela på kostnader vid ett inställt arrangemang gäller i första hand de avboknings- och betalningsregler som framgår av avtalet. Om kommuner och regioner vill täcka kostnader som redan uppkommit för ett arrangemang behöver det ske förenligt med kommunalrättsliga principer och inte innebära ett gynnande av enskild enligt 2 kap. 8 § KL. Regeringsformens krav på objektivitet och likabehandling måste iakttas.

När det gäller vilket utrymme upphandlingslagstiftningen medger hänvisar SKR till Upphandlingsmyndighetens information om i vilka fall villkor i avtal kan ändras utan att det medför krav på ny konkurrensutsättning.

SKR hänvisar till Upphandlingsmyndighetens information aktuella frågor om covid 19.

Information med anledning av covid-19, Upphandlingsmyndigheten

SKR hänvisar till Upphandlingsmyndighetens information när det gäller de upphandlingsrättsliga möjligheterna att ändra upphandlade avtal.

Ändringar av avtal, Upphandlingsmyndigheten

Är det möjligt att låta restaurangernas uteserveringar öppna tidigare och stänga senare på säsongen och att vara generös med serveringstider och uteserveringarnas ytor?

Markupplåtelser för denna typ av företeelse hanteras först och främst genom Polismyndighetens tillståndsgivning. Kommunen har inga rättsliga möjligheter att ge tillstånd eller att meddela avvikelser från tillstånd för sådant som omfattas av Polismyndighetens ansvarsområde. Kommunen kan se över sina rutiner och så snabbt som möjligt svara på Polismyndighetens remisser inför beslut. Fullständiga svar ger snabbare beslut. Mer information om dessa frågor hittar du i SKR:s skrift På rätt plats.

På rätt plats, SKR:s webbutik

Avseende serveringstider får detta förstås som tider för när utskänkning av alkohol är tillåten. Riktlinjer för serveringstillstånd beslutas på lokal nivå och kan förändras, om kommunen finner det påkallat. Det är ofta flera intressen, som ljudnivån för närboende, som måste avvägas vid förändringar.

Går det att förlänga tidsfrister i tillstånds- och tillsynsärenden?

Vad gäller den löpande tillsynsverksamheten och planerade besök finns redan på grund av smittspridningen i många fall anledning att se över vilka tillsyns- och kontrollåtgärder som behöver utföras. I vissa fall innehåller regelverken krav på att tillsyn eller kontroll ska ske med ett visst intervall, till exempel för direktivet om industriutsläpp (IPPC-direktivet). Miljölagstiftningen och tillstånd enligt lagstiftningen innebär ofta villkor med frister som ska följas. Tillsynsmyndigheten har normalt inga mandat att ändra sådana frister. Kontakt bör tas i enskilda fall. Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Information med anledning av coronaviruset, Naturvårdsverket

Är det möjligt att skjuta på tillsynsbesök och kontroller som inte är kritiska?

I nuvarande situation behöver tillsynsplanering ses över för vissa verksamheter. Centrala tillsynsvägledande myndigheter till exempel Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, och Folkhälsomyndigheten har kommit med vägledning om vilken tillsyn som behöver prioriteras i nuläget.

Allmänna tillsynsfrågor med anledning av coronaviruset, Naturvårdsverket

Information till företag om livsmedelskontroll, Livsmedelsverket

Information till landets miljö- och hälsoskyddsnämnder om covid-19, Folkhälsomyndigheten

Hur bör kommuner förhålla sig till om företag vill pausa eller avbryta tillstånds- och tillsynsärenden?

SKR anser att en dialog är ett bra sätt att komma överens om pågående tillstånds- och tillsynsärenden. Det är dock svårt för tillsynsmyndigheten att veta vad som behövs i respektive verksamhet varför initiativ från respektive verksamhetsutövare är välkomna. Tillsynsvägledande myndigheter har en viktig roll att fylla för att stötta kommunerna i sina beslut. Information om hur tillsyn och kontroll kan bedrivas under nuvarande situation finns t.ex. på Naturvårdsverket.se, Folkhälsomyndigheten.se och Livsmedelsverket.

Allmänna tillsynsfrågor med anledning av covid-19, Naturvårdsverket

Information till företag om livsmedelskontroll, Livsmedelsverket

Information till landets miljö- och hälsoskyddsnämnder om covid-19

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!