Publicerad: 11 juni 2020

Krisledningsnämnden med anledning av covid-19

Den pågående spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 har inneburit att många kommuner och regioner har övervägt att aktivera sina krisledningsnämnder.

Krisledningsnämnden – en funktion för snabbare beslut i kris

Enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH, ska alla kommuner och regioner ha en nämnd som ansvarar för de uppgifter som åläggs kommuner och regioner enligt lagen – en krisledningsnämnd.

Syftet med krisledningsnämnden är att snabba upp beslutsfattandet.

Lagen syftar till syftar bl.a. till att kommuner och regioner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Det finns inget krav på att det ska finnas en krisledningsnämnd i kommunalförbund.

SKR har gett ut skriften Samhällskriser och katastrofer – juridisk handbok.

Samhällskriser och katastrofer - juridisk handbok (PDF, nytt fönster)

Fullmäktige tillsätter krisledningsnämnd

Eftersom kommunen eller regionen alltid ska ha en krisledningsnämnd och mandattiderna inte är bestämda för nämnden är det viktigt att fullmäktige säkerställer att nämnden vid varje tid är besatt.

Ofta utses de förtroendevalda i styrelsens arbetsutskott till att vara krisledningsnämnd. Det är dock inte tillräckligt att fullmäktige beslutar att arbetsutskottet ska vara krisledningsnämnd.

En krisledningsnämnd måste alltid utses genom ett särskilt nämndval på samma sätt som gäller för andra nämnder. Det innebär att fullmäktige väljer ledamöter och ersättare, ordförande, vice ordförande och, i förekommande fall andre vice ordförande, 6 kap. 16–22 § kommunallagen, KL. Proportionellt val är också möjligt enligt reglerna i 5 kap 58 § KL.

Nämndens uppgifter framgår av det reglemente som fullmäktige antagit för nämnden.

Krisledningsnämndens roll i organisationen

Krisledningsnämndens roll är att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid, 2 kap. 2 § LEH.

En extraordinär händelse definieras som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller en region, 1 kap. 4 § LEH.

Det gemensamma för sådana händelser är att de ligger mellan normaltillstånd och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses inte en enskild händelse som en olycka, ett sabotage etc. Det som avses är i stället sådana händelser eller skeenden som får till följd att det bl.a. uppstår allvarliga störningar i samhället och som kräver samordning mellan flera olika myndigheter och organ.

Aktivering av krisledningsnämnden

I ett normaltillstånd är krisledningsnämnden inte i funktion. Det är ordföranden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, i nämnden som bedömer när en extraordinär händelse gör att nämnden behöver träda i funktion, 2 kap. 3 § första och tredje styckena LEH.

En vanlig fråga är när krisledningsnämnden bör aktiveras. Om detta kan följande sägas.

Svensk krisberedskap utgår från principen att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande verksamhetsansvar vid en kris (ansvarsprincipen). En grundtanke bakom denna princip är att den som ansvarar för en viss verksamhet i normalfallet också har bäst förutsättningar för att göra det vid en extraordinär händelse.

Genom inrättande av nya strukturer för politiskt beslutsfattande samtligt som en akutsituation ska hanteras kan man skapa en ytterligare påfrestning för organisationen som får negativa konsekvenser för själva hanteringen av den extraordinära händelsen.

Mot denna bakgrund bör det politiska beslutsfattandet, så långt möjligt, i en extraordinär händelse hanteras inom ramen för den ordinarie nämndsorganisationen. Nämnderna fattar, som vanligt, de beslut som kan bli aktuella med anledning av samordningen inom respektive ansvarsområde enligt reglemente. Normalt sett sker den löpande samordningen förvaltningarna emellan.

Krisledningsnämnden har en funktion att fylla först när det uppstår ett behov av att samordna verksamhet som normalt handhas av facknämnderna genom dess förvaltningsorganisation, som inte går att samordna genom den kommunövergripande krishanteringsorganisationen.

Det mest framträdande organisatoriska behovet avseende samordningsfunktionen har legat i att samordna övriga nämnders insatser samt hantera det interna och externa informationsflödet. Dessa uppgifter kan i allmänhet fullgöras utan rättsligt övertagande av beslutanderätt och verksamhetsansvar från andra nämnder. I vissa fall kan dock en centralisering av beslutanderätten vara nödvändig för att möjliggöra ett snabbt beslutsfattande. Man ska dock vara medveten om att aktiveringen av krisledningsnämnden i sig innebär en administrativ börda för förvaltningen, som kan ta kraft från hanteringen av händelsen.

Det mest konkreta exemplet på en situation när aktivering av krisledningsnämnden bör ske är när de ordinarie beslutsstrukturerna inte räcker till för att hantera den extraordinära händelsen. Så kan exempelvis vara fallet:

  • När beslut inte kan fattas med tillräcklig skyndsamhet.
  • När det inte är möjligt att koordinera de kommunala/regionala resurserna på ett ändamålsenligt sätt inom ramen för den ordinarie nämndsorganisationen.
  • När personal behöver omfördelas mellan olika verksamhetsområden ur ett övergripande perspektiv.

Regelverken om offentlighet och sekretess, arkiv, dataskydd, med mera gäller även för krisledningsnämnden.

Regler om verksamhet och arbetsformer

Som huvudregel gäller kommunallagens bestämmelser om nämnderna i 6 kap. KL även för krisledningsnämnden. Det innebär bland annat att dess verksamhet och arbetsformer styrs av de reglementen som fullmäktige har antagit enligt 6 kap. 44 § KL. Det finns vissa avvikande bestämmelser i 2 kap. LEH. Ett exempel är den lagreglerade befogenheten för ordföranden att fatta beslut i brådskande ärenden. Ett annat är kravet på rapportering till fullmäktige av fattade beslut.

Befogenheter

Beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder

Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller regionen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning, 2 kap. 4 § LEH.

Krisledningsnämnden kan bara överta den beslutsbefogenhet som de andra nämnderna har. LEH ger i sig inte krisledningsnämnden några extraordinära beslutsbefogenheter. Nämnden ersätter heller inte kommunstyrelsen.

Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde.

Den föreskrivna rapporteringsskyldigheten motsvarar vad som gäller enligt 6 kap. 5 § KL. Syftet är att fullmäktige ska hållas informerad om krisledningsnämndens aktivitet och om den extraordinära händelsens förlopp. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna.

Som beslut av krisledningsnämnden betraktas även beslut som fattas av ordföranden eller vice ordföranden i nämnden med stöd av den lagreglerade rätten att fatta beslut i brådskande ärenden. Detsamma gäller beslut som fattas av en förtroendevald, ett utskott, presidiet eller en tjänsteman med stöd av delegation enligt de vanliga reglerna i 6 resp. 7 kap. KL.

Beslut i brådskande ärenden

Ordföranden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden, 2 kap. 3 § andra resp. tredje stycket LEH.

Befogenheten följer redan av LEH och det krävs därför ingen delegation från nämnden för att beslutanderätten ska kunna utövas.

Avveckling av krisledningsnämnden

När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd.

När krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, får styrelsen besluta att verksamheten ska upphöra.

Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd.

Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra kan även fattas av fullmäktige.

Bistånd mellan kommuner och regioner och till enskilda vid extraordinära händelser

Bestämmelserna i 4 kap. 1 resp. 3 §§ LEH ger kommuner och regioner möjlighet att lämna stöd både till andra kommuner/regioner och, i viss utsträckning, även till enskilda.

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!