Riskbedömning och arbetsmiljö, arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

Arbetsgivare har ansvar för att verksamheten upprätthålls på ett så funktionellt och godtagbart sätt som möjligt, även under det rådande pandemiutbrottet. Det ställer stora krav på arbetsgivaren.

• Identifiera vilka arbetsuppgifter som måste utföras, gör en prioriteringsordning för personalen att följa.
• Se till att personalen som utför arbetsuppgifterna arbetar under så säkra förhållanden som möjligt. En viktig del här är att göra en riskbedömning tillsammans med skyddsombuden. Se över vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta de anställda för coronaviruset, covid-19.
• Riskbedömningen ska genomföras skriftligt. Beakta även inhyrda och inlånade arbetstagare. Tänk på att elever och studenter likställs med arbetstagare i arbetsmiljölagen.
  • Gör bedömningar och ta fram riktlinjer vad gäller hygien, förebyggande av smittspridning och andra arbetsmiljöfaktorer. Dessa bedömningar ska brytas ned och anpassas och kompletteras lokalt utifrån verksamheternas speciella förutsättningar. Givetvis bör arbetet med att hantera risker bedrivas samtidigt på central- och lokal nivå. Säkerställ en fungerande kommunikation mellan central och lokal nivå i genomförandet av riskbedömning och åtgärder.
• Struktur för att genomföra riskbedömning beträffande arbetsmiljöriskerna.
  • Central nivå - Skapa en struktur för hur riskbedömningar förväntas genomföras. Några lämpliga punkter att tänka på är:
    • Finns (behov av) gemensamma mallar?
      Mall: Handlingsplan där man kan genomföra en riskbedömning, Arbetsgivarverket (PDF, nytt fönster)
      Coronaviruset, Arbetsmiljöverket
      
    • Finns tydliga centrala riktlinjer för hygienhantering vid covid-19? Vilka rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, smittskyddet etc. är lämpliga att integrera som åtgärder eller i handlingsplaner?
    • Samla in riskbedömningar som genomförs på lokal nivå. På så sätt kan information aggregeras om risker som identifierats lokalt. Använd informationen för att besluta om åtgärder som bör genomföras på central nivå för att på bästa sätt stötta den lokala nivån.
    • Vilka risker är generella och därför mest fördelaktiga att riskbedöma och hantera på en central organisatorisk nivå?
    • Tydliggör ansvar för åtgärd, när det ska vara genomfört och ett tillfälle/datum när åtgärd ska följas upp.
    • Beakta när det lämpligt att uppdatera riskbedömningen.
  • Lokal nivå
    • Undersök arbetsförhållandena och identifiera riskkällor. Detta kan göras genom en ”brainstorming” med chef och skyddsombud samt genom att beakta input från arbetstagarna.
    • Värdera de riskkällor som identifierats! Ange om risken är allvarlig eller inte.
    • Om risken inte kan undvikas måste man hantera den på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd, handledning eller använder personlig skyddsutrustning. Tillse att arbetstagarna har kunskap om hur skyddsutrustning används. Tydliggör ansvar för åtgärd, när det ska vara genomfört och ett tillfälle/datum när åtgärd följs upp.
    • Genomför åtgärder. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart. Beakta riktlinjer och åtgärder från central nivå. Följ upp att det finns handlingsplaner med åtgärder på lokal nivå när skyddskommittén/samverkansgruppen har möten.
    • Kontrollera att åtgärderna haft effekt. Justera om inte åtgärder har effekt.
    • Beakta behov av att uppdatera riskbedömningen.
• Anmäla allvarliga olycksfall eller tillbud (om de sker på arbetet) till Arbetsmiljöverket. (se AML 3.3a) Dokumentera exponering för smittämnen i samband med tillbud och olyckor.
  Covid-19 rubriceras som riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets smittföreskrifter, vad behöver arbetsgivare göra då angående rapportering och dokumentation?
• Genomför riskbedömning inför evenemang och (större) personalmöten.
  Information till arrangörer av evenemang, Folhälsomyndigheten
• Beakta konsekvenserna av den oro som kan sprida sig i organisationen. Det är viktigt att även bedöma arbetsbelastning på grund av exempelvis personalbortfall där arbetsgivaren ska ge stöd till arbetstagarna att prioritera bland arbetsuppgifterna. Därför behöver arbetsgivaren se till att det finns en person i arbetsledande ställning som ständigt är tillgänglig för stöd, råd och hjälp med prioritering.
• Eftersom fakta tillkommer under smittspridningens förlopp är det av vikt att uppdatera riskbedömningen och kommunicera åtgärder i de kanaler som är snabba där ändringar kan göras och kommuniceras. Det finns skäl att använda flera kommunikationskanaler för att nå fram till arbetstagarna. Här är det viktigt för arbetsgivaren att se över så att arbetstagarna har kompetens att använda verksamhetens digitala kommunikationsvägar.
• Tänk på att arbetsmiljölagen även gäller de som arbetar hemma. Kommunicera och visa omtanke!
• Samarbeta med funktioner/kollegor som arbetar med riskanalys beträffande frågor som rör samhällsskydd och med de som arbetar med patientsäkerhet. Dessa frågor regleras visserligen utifrån olika lagrum men det överordnade syftet är att hantera risker. Kravet på samverkan med skyddsombuden är speciellt för arbetsmiljölagen. Det är viktigt med en helhetssyn beträffande riskhantering.

Skydda dig och andra från smittspridning, Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för handläggning av bekräftade fall av covid-19, Folkhälsomyndigheten (PDF, nytt fönster)

Checklista från Prevent

Arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott, SKR

Samtidigt som Arbetsmiljöverket poängterar vikten av att genomföra riskbedömningar är kunskaperna begränsade om smittspridning och epidemiologi på många arbetsplatser inom kommuner och regioner. Visserligen är kunskaperna om denna fråga högre inom kommuner och regioner än i övrigt i arbetslivet men ofta inte tillräckliga att för att värdera och bedöma risker med det nya coronavirus, som upptäcktes i slutet av 2019. Slutsatsen är att det är annorlunda att riskbedöma denna smittspridning än andra faktorer som präglar den vardagliga arbetsmiljön.

Under denna akuta situation med smittspridningen har arbetsgivare i kommuner och regioner ansvaret för att verksamheten upprätthålls på ett så funktionellt och godtagbart sätt som möjligt, även under det rådande pandemiutbrottet. En lika viktig del av arbetsgivarens ansvar är det systematiska arbetsmiljöarbetet som bland annat innefattar att göra en riskbedömning där du som arbetsgivare ser över vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta dina anställda för coronaviruset, covid-19.

Det innebär att riskbedömningen samtidigt bör genomföras med både ett top down perspektiv och lokalt - bottom up. Centralt, görs bedömningar och vissa riktlinjer tas fram vad gäller hygien och andra arbetsmiljöfaktorer. Dessa bryts ned samt anpassar lokalt. Det innebär att genomföra riskbedömningen centralt och göra kompletteringar utifrån olika verksamhetsområden samt på arbetsplatser med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund är det avgörande med en fungerande kommunikation mellan central och lokal nivå i genomförandet av riskbedömning och åtgärder.

Så som framgår i tidigare FAQ om riskbedömning handlar det om att värdera de riskkällor som identifierats och åtgärda de risker som kommit fram. Arbetsgivaren ska därefter eliminera de allvarligaste riskerna först. Om riskerna inte kan undvikas måste man hantera dem på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd, handledning eller använder personlig skyddsutrustning. Därefter ska en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart upprättas och åtgärderna följas upp så att de har avsedd effekt.

Eftersom fakta tillkommer under smittspridningens förlopp är det av vikt att uppdatera riskbedömningen och kommunicera åtgärder i de kanaler som är snabba där ändringar kan göras och kommuniceras. Utifrån Folkhälsomyndighetens råd är det viktigt med rätt skyddsåtgärder i rätt skede. Även på denna punkt är det en skillnad att genomföra en riskbedömning beträffande covid-19. Det handlar om att i åtgärder och handlingsplan följa myndigheternas rekommendationer för att primärt genomföra sådana åtgärder där det finns vetenskaplig evidens.

Sist men inte minst finns skäl att poängtera att i riskbedömningen även beakta konsekvenserna av den oro som sprider sig i organisationen. Dessutom är det även viktigt att bedöma arbetsbelastning exempelvis på grund av personalbortfall där arbetsgivaren måste ge stöd till arbetstagarna att prioritera beträffande arbetsuppgifter.

I flertalet regioner upprättas tillfälliga mottagningar för att sortera och prioritera patienter. Det kan handla om att tillfälligt utnyttja befintliga lokaler, uppföra tillfälliga byggnader eller tält där mottagning sker genom bil- eller promenadspår. Det är viktigt att ur arbetsmiljösynpunkt genomföra riskbedömningar inför upprättandet av dessa.

Riskbedömningar och arbetsmiljö

Att upprätta tillfälliga mottagningar innebär nya och oväntade risker som måste identifieras och hanteras. Det kan handla om att undersöka:

• Distributionen av skyddsutrustning till mottagningen
• Möjligheten att följa basala hygienrutiner
• Smittrisken bland ordinarie personal, inhyrd- eller inlånad personal, väktare och andra som arbetar i eller i anslutning till mottagningen
• Risken för hot och våld som påverkas när människor befinner sig samtidigt i lokaler och miljöer som inte är verksamhetsanpassade. Risken kan förstärkas av att patienter och anhöriga känner sig oroliga
• Informationsvägar mellan chefer och medarbetare och möjligheten att rapportera avvikelser och tillbud
• Olycksrisken då medarbetare, fotgängare, cyklar och bilar befinner sig i närheten av varandra
• Lokalerna är som inte alltid är anpassade till nya verksamheten avseende exempelvis klimat, luftkvalitet, belysning, buller, personalutrymmen, larm, utrymning etc.

Det är viktigt att beakta hur smittspridningen påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det innebär bland annat att när man genomför riskbedömningen även hantera oro och ohälsosam arbetsbelastning (se FAQ om riskbedömning). Det är viktigt att bedöma arbetsbelastning på grund av exempelvis personalbortfall eller tillfälliga arbetstoppar. Därför behöver arbetsgivaren se till att det finns en person i arbetsledande ställning som ständigt är tillgänglig för stöd, råd och hjälp med prioritering.

Nedan följer några råd om hur du som arbetsgivare kan minska oron angående rådande smittspridningssituation.

Lyssna på råd från myndigheter

Kommunikation i samband med rådande pandemi bidrar till att upprätthålla förtroendet för myndigheternas och sjukvårdens bedömning av situationen. Motsatsen kan leda till ryktesspridning, oro och misstro.

Klar, tydlig och tillgänglig information

Klar, tydlig och tillgänglig information motiverar medarbetarna att vidta förebyggande åtgärder. Det gör att medarbetarna känner igen symtom på sjukdomen, att om de har något eller några av förkylningssymtomen feber, hosta, snuva eller ont i halsen, ska de stanna hemma och undvika att träffa andra än dem du bor med och att de vet var de får svar på sina frågor. Använd flera olika kanaler för att nå fram. Eftersom situationen är osäker och fakta tillkommer under smittspridningens förlopp gång är det av vikt att använda snabba kanaler där ändringar kan göras och kommuniceras.

Läs på och var källkritisk

Samtidigt kan det vara bra att inte uppmuntra till överkonsumtion av information om smittspridningen. Det kan snarare öka oron än minska den. Som arbetsgivare är det viktigt att ibland påminna om att emellanåt ta en paus eller en promenad för att skingra tankarna.

Se över och poängtera det som arbetstagarna själva faktiskt kan kontrollera

Det kan exempelvis vara bra att regelmässigt påminna om att rutiner för god hygien är grundläggande för att förebygga smitta hos arbetstagare och undvika att sprida smitta vidare.

Prata om oron

Fysisk beröring av en person som är orolig är inte lämplig i rådande smittskede. Det är viktigt att se till det individuella behovet hos varje medarbetare. För vissa medarbetare räcker det inte att få tydlig information på intranätet och via mejl utan de behöver ett personligt samtal för att öka tryggheten på jobbet. Medmänskligt beteende och omsorg om varandra är en hörnsten för att hantera oro.

Vid riskbedömningen av covid-19 är det som vanligt viktigt att beakta den rådande situation i verksamheten med tanke på exempelvis oro, bemanning, arbetsbelastning, arbetstider och risker för kränkningar, hot och våld. För att bedöma risken för smitta är det även avgörande att ha koll på myndigheternas råd och rekommendationer. Den viktigaste informationen finns på Folhälsomyndighetens webbplats och den uppdateras kontinuerligt.

Folkhälsomyndigheten

Eftersom fakta tillkommer under smittspridningens förlopp är viktigt att uppdatera riskbedömningen och kommunicera åtgärder i de kommunikationskanaler som är snabba där ändringar kan göras och kommuniceras.

Länkar för kommuner och regioner när man genomför riskbedömning

Allmänna frågor och svar om covid-19, Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen utbildningsmaterial om covid-19 för sjukvård och omsorg

Information till skola, förskola, gymnasieskola och lärosäten om covid-19, Folkhälsomyndigheten

Riskbedömning av evenemang och sammankomster med anledning av covid-19, Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonal samt laboratoriepersonal angående covid-19, Folkhälsomyndigheten

Information om skyddsåtgärder vid smittspridning, Folkhälsomyndigheten

Information om covid-19 på olika språk, Folkhälsomyndigheten

Under rådande situation gällande smittspridning är det viktigt att i riskbedömningen se över personalens kompletterande utbildningsbehov (se FAQ om riskbedömning). Detta är även viktigt som del av en introduktion för inhyrd och inlånad personal. Mot denna bakgrund har Socialstyrelsen tagit fram hjälpmedel för utbildningar, material och vägledning.

Utbildningar, material och vägledning, Socialstyrelsen

Utbildning 1 ger baskunskap om Covid-19. Den handlar om att hindra smittspridning och skydda personalen inom vård och omsorg

Utbildning 1 ger baskunskap om Covid-19

Utbildning 2 handlar om triage och att hantera skyddsutrustning inom sjukvården.

Utbildning 2 - triage och användande av personlig skyddsutrustning

Fördjupningsmaterial för sjukvården om covid-19 från Karolinska Institutet

Fördjupningsmaterial för sjukvården om covid-19, Karolinska Institutet

Folkhälsomyndigheten har tagit fram information om covid-19 på olika språk.

Information om covid-19 på olika språk

Personalen inom vård och omsorg har generellt utbildning i att hantera smitta mot bakgrund av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:1) om basal hygien i vård och omsorg. Observera att föreskrifterna om smitta och kravet på utbildning (§ 13) enbart gäller medarbetare inom förskola, vård och omsorg.

Arbetsmiljöverkets smittföreskrifter (AFS 2018:4)

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:1) om basal hygien i vård och omsorg (PDF, nytt fönster)

Smittrisker i arbetsmiljön, Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker § 13 specificerar att utbildningen ska ta upp hur man ska

1. undvika smittrisker
2. skydda sig mot stick- och skärskador i arbetet
3. följa särskilda hygienåtgärder när det finns risk för att komma i kontakt med kroppsvätskor (§ 14)
4. agera, för att minska risken för smittöverföring, om en oönskad händelse har inträffat
5. rapportera oönskade händelser internt.

Det är viktigt att arbetsgivaren ser till så att samtliga medarbetare får klar, tydlig och tillgänglig information som motiverar att vidta förebyggande åtgärder. Det gör att medarbetarna känner igen symtom på sjukdomen, vet vad de ska göra om de blir smittade och vet var de får svar på sina frågor. Använd flera olika kanaler för att nå fram. Eftersom situationen är osäker och fakta tillkommer under smittspridningens förlopp gång är det av vikt att använda snabba kanaler där ändringar kan göras och kommuniceras.

I det ansträngda läge som vi nu befinner oss i är det många och ofta snabba beslut som måste fattas för att hantera alla olika situationer. Många beslut påverkar direkt eller indirekt arbetsmiljön för våra medarbetare och det viktigt att skyddsombuden involveras. Skyddsombuden med sin kompetens har en naturlig plats i arbetsmiljöarbetet och i redan etablerade samverkansformer som samverkansgrupper och skyddskommittéer. I det rådande läget kan det krävas att man på olika nivåer i organisationen sätter ihop nya, tillfälliga och snabbfotade samverkansgrupper eller krisgrupper. Säkerställ då att skyddsombud och fackliga företrädare fortsatt ges möjlighet att delta i de forum där arbetsmiljöfrågor hanteras.

Skyddsombuden är också en viktig resurs för chefen i det lokala och dagliga arbetsmiljöarbetet och de har även en viktig roll i att hålla övriga medarbetare informerade om vad de kommer fram till ifråga om skyddsåtgärder. Tillsammans med skyddsombuden kan arbetsgivaren identifiera och hantera de arbetsmiljörisker som olika beslut för med sig och på så sätt kan ni förebygga ohälsa eller olycksfall bland medarbetarna.

Covid-19 rubriceras som smittklass 3. Det handlar om den klass ett smittämne kategoriseras utifrån förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga följderna kan bli. Det påverkar bland annat hur hanteringen ska ske utifrån Arbetsmiljöverkets smittföreskrifter (AFS 2018:4).

Enligt smittföreskrifterna 11 § innebär detta bl.a. att arbetsgivare ska dokumentera exponering för smittämnen i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

Gäller dokumentationskravet för alla yrken och arbetsuppgifter?

Observera att smittföreskrifterna gäller enbart yrken och arbetsuppgifter som innebär nära kontakt med människor där man särskilt behöver beakta och förebygga sådana smittrisker, till exempel inom vård och omsorg, inom förskola och sjukhuslaboratorier.

Smittrisker i arbetsmiljön, Arbetsmiljöverket

När måste arbetsgivaren dokumentera att en arbetstagare exponerats för coronaviruset?

Kravet att dokumentera gäller då arbetstagaren exponerats för smitta där det konstaterats via provtagning att exempelvis patienten, brukaren eller förskolebarnet är smittad. Det ska stå klart att exponeringen beror på tillbud, olycka eller annan oönskad händelse i samband med arbetstagarens arbetsuppgifter.

Vad är en exponering av coronaviruset?

Exponering är inte helt lätt att avgöra enligt Arbetsmiljöverket men det bör vara vid någon form av kontakt med den smittade eller med avfall från den smittade. Då coronaviruset sprids via droppsmitta torde också arbetstagare i patientens direkta närhet betraktas som exponerade.

Vad är en oönskad händelse?

Oönskad händelse faller under tillbud eller olycka.

Vad är en olycka?

Då exponering skett på grund av att något brustit i arbetsgivarens system med åtgärder för att förebygga risker. Det kan till exempel vara att skyddsutrustning gått sönder, inte använts eller att gällande rutiner inte har följts.

Följande uppgifter ska dokumenteras:

1. Namn på de personer som har exponerats.
2. Vilken typ av arbete som utfördes.
3. Vilket eller vilka smittämnen, i riskklass 3 eller 4, som arbetstagaren
   exponerades för, i den utsträckning kunskap finns.
4. En beskrivning av hur exponeringen skedde.

Uppgifterna ska sparas i tio år efter den senast kända exponeringen, eller i fyrtio år om exponeringen gäller smittämnen som kan ha långtidseffekter.

Glöm inte att arbetsgivaren är skyldig att anmäla allvarliga tillbud och arbetsolyckor till Arbetsmiljöverket enligt Arbetsmiljölagen kap.3, 3a § och till Försäkringskassan enligt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 §.

Allvarliga tillbud och arbetsolyckor som är kopplade till coronaviruset, hur ska arbetsgivaren hantera skyldigheten att anmäla dessa till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan?

Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, i alla situationer. Lagstiftningen ska tillämpas parallellt med övrig lagstiftning. Det innebär ibland regelkonflikter då behovet av att bedriva verksamheten ställs emot kraven på god arbetsmiljö. Det kan leda till svåra avvägningar för arbetsgivaren.

Arbetsgivare har ett långtgående arbetsmiljöansvar och om en situation uppstår där det föreligger omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa ska arbetsgivaren stoppa verksamheten eller vidta andra åtgärder så att faran undanröjs. Vidare ska arbetsgivaren göra kontinuerliga riskbedömningar av verksamheten.

Skyddsombudsstopp innebär att skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet inom det egna skyddsområdet om det anses utgöra en omedelbar och allvarlig fara för medarbetarnas liv och hälsa (skyddsombudet har även rätt att avbryta arbeten som utförs av inhyrd arbetskraft). Skyddsstopp gäller i avvaktan på att Arbetsmiljöverket tar ställning i frågan.
En förutsättning för skyddsstopp är att skyddsombudet, som huvudregel, först har vänt sig till arbetsgivaren med sin begäran om att stoppa verksamheten. Kan rättelse inte genast uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren kan arbetet stoppas i avvaktan på ställningstagande från Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren ansvarar för att bedriva verksamheten. Ett omedelbart stopp kan få allvarliga konsekvenser. Ett skyddstopp kan, beroende på omständigheterna, verksamhetens art och förutsättningar, utgöra en samhällsfarlig situation där t.ex. patienter eller brukare inte får medicinsk behandling. Denna typ av regelkonflikt kan vara svår eller omöjlig att hantera vilket innebär att arbetsgivare i något enstaka fall kan tvingas bryta igenom ett skyddsombudsstopp.

Om arbetsgivaren inte respekterar ett skyddsombudsstopp kan det anses utgöra hindrande av skyddsombud vilket är skadeståndssanktionerat i 6 kap 10 § arbetsmiljölagen.

SKR:s rådgivning är följande

SKR:s rådgivning är att respektera ett skyddsstopp i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande.

I skedet före ett eventuellt skyddsstopp är det viktigt att ta frågor och farhågor från skyddsombuden på stort allvar och snarast möjligt boka en träff/överläggning med fackliga företrädare/skyddsombud för genomgång av arbetsmiljö och förebyggande arbete i syfte att undvika smittspridning.

Se över om det finns behov av förändringar av bemanning, utrustning eller utbildning.
Behoven kan vara mer eller mindre angelägna. Gör en riskbedömning utifrån arbetsmiljölagen och dokumentera den.

Vid behov av förändringar som rör verksamheten, gör en planering som förankras med fackliga organisationer och skyddsombud före beslut. Informera alla berörda fackliga organisationer.

Föreskrifter från Arbetsmiljöverket om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)

Några råd för hur arbetsgivare bör agera om ett skyddsombud beslutat om skyddsombudsstopp för arbete på grund av smittspridning:

• Respektera skyddsombudets beslut. Kontrollera att ombudet anmälts till arbetsgivaren på ett korrekt sätt.
• Ta omedelbart kontakt med skyddsombudet, red ut eventuella oklarheter kring vilket arbete som avbrutits och vilka villkor som ställs för att arbetet kan återupptas.
• Ta omedelbart kontakt med Arbetsmiljöverket.
  

Dokumentera gjorda insatser och beslut, till exempel om skyddsombudet återkallat sitt beslut, och anmäl ärendet till ansvarigt arbetsgivarorgan, till exempel aktuell nämnd, och till samverkansgruppen.

Kontaktuppgifter Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket kan nås på telefon 010-730 90 00 (vardagar 08.00- 16.30) eller via deras hemsida www.av.se
Jourtelefon: 08-737 15 55 (vardagar kl.16.30 - 08.00 samt lördagar och söndagar)

I nuvarande situation med snabb smittspridning av Covid-19, är frågan om tillräcklig bemanning av största vikt. Detta innebär ett behov av att med ett övergripande helhetsperspektiv tillgodose personalbehov i utsatta kommuner och regioner. Här finns två parter som har ansvar att samordna och komma överens om vem som gör vad i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att de som lånar in och ut personal tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till och hur arbetsmiljöarbetet bedrivs för att förebygga risker beträffande smitta, hög arbetsbelastning etc. bland inlånad personal.

Inlånaren

Arbetsgivare som lånar in personal är arbetsledare och har arbetsmiljöansvar för sådant som är kopplat till det utförda arbetet. Inlånad personal ska ges möjlighet till att medverka i arbetsmiljöarbetet och riskbedömningen av det dagliga arbete. Det är viktigt att inlånaren ger en introduktion beträffande rutiner och förutsättningar på den nya arbetsplatsen.

Utlånaren

Arbetsgivare som lånar ut personal har ansvar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete oavsett var den utlånade personalen arbetar. Utlånaren har rätt att undersöka arbetsmiljön alternativt begära att få ta del av inlånarens riskbedömningar. Utlånaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och vid allvarliga tillbud och arbetsolyckor under utlåningstiden är det utlånaren som gör anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Inlånarens skyddsombud

Inlånarens skyddsombud har rätt att företräda inlånad personal. Skyddsombudet kan, med utgångspunkt i det egna skyddsområdet, ställa krav beträffande den egna arbetsgivarens arbetsmiljöarbete.

Utlånarens skyddsombud

Utlånarens skyddsombud har rätt att företräda utlånad personal. Skyddsombudet kan, med utgångspunkt i det egna skyddsområdet, ställa krav gentemot den egna arbetsgivaren.

Att hyra ut och hyra in personal – det gemensamma arbetsmiljöansvaret, Arbetsmiljöverket

Kan kommunen/regionen låna ut personal till andra vid omfattande personalbrist?

Frågan är aktuell mot bakgrund av myndigheternas rekommendation att vissa anställda ska arbeta hemma för att minska smittspridning.

Ja, arbetsgivaren har fortfarande ansvar för att arbetstagarens arbetsmiljö är säker och inte skapar ohälsa. Det gäller att tänka på till exempel arbetsutrustning, belysning och ergonomi. Vid hemarbete/distansarbete finns också risk för en upplevelse av isolering och det är därför viktigt att underlätta kommunikationen mellan medarbetarna och dig som chef. Exempelvis kan APT och andra möten ske genom digitala kanaler och att arrangera ”Skypefika” kan vara ett sätt att ha bredare kontakt med kollegor. Diskutera med medarbetarna och stäm kontinuerligt av om hur ni på bästa sätt säkerställer en god arbetsmiljö. Om man exempelvis inte kan ordna en lika bra sittplats i hemmet kan till exempel tätare pauser för att röra på sig var en åtgärd. Omfattningen av vilka åtgärder som arbetsgivaren behöver vidta vid hemarbete/distansarbete beror på hur ofta, hur länge och hur intensivt arbetet utförs. Samverka med skyddsombuden kring frågor som rör arbetsmiljön.

Med anledning av pandemin COVID-19 finns ett stort behov av personlig skyddsutrustning. Mot denna bakgrund har Arbetsmiljöverket tagit ett beslut om ändringsföreskrift för att möjliggöra för personal inom bland annat hälso- och sjukvården, äldre- och handikappomsorgen. ambulansen och räddningstjänsten att använda skyddsmask 90, om andningsskydd som uppfyller kraven i 3 § föreskrifterna (AFS 2001:3) inte finns tillgängliga.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lagt ut information på sin hemsida om hur skyddsmask 90 ska användas för att fungera på bästa sätt. Bland annat finns en instruktionsbok och särskilda rutiner som beskriver en förenklad tillpassning av masken.

Stöd till kommunal räddningstjänst gällande det nya coronaviruset

Detta beslut gör det generellt möjligt att använda funktionell skyddsutrustning som inte är CE-märkt. CE-märkning är en produktmärkning inom främst EU men även inom EES. En produkt med CE-märkning får säljas i EES-området utan ytterligare krav. Att tillfälligt undanta kravet på CE-märkning möjliggör under året nationell produktion av funktionell skyddsutrustning. Den utrustning arbetsgivaren väljer att använda måste fortfarande vara anpassad till och fungera för ändamålet, trots att kravet om CE-märkning tillfälligt är borttaget.

Arbetsmiljöverket informerade den 25 mars 2020 bland annat om att arbetsgivare som använder skyddsutrustning som inte är CE-märkt inte riskerar sanktionsavgifter.

Inga sanktionsavgifter på grund av skyddsutrustning, Arbetsmiljöverket

SKR och de centrala fackliga organisationerna inom kommun- och regionsektorn har i en hemställan till regeringen föreslagit att företagshälsovårdens uppdrag snabbt ska utökas och stärkas.

Företagshälsovården kan under rådande situation vara en underanvänd resurs. Här finns ofta en multidisciplinär kompetens som inbegriper medicin och psykologi samt skyddsingenjörer som till exempel är specialiserade på skyddsutrustning och att genomföra riskbedömningar.

Hemställan är en uppmaning till regeringen att inom ramen för utlovade satsningar, kompensera för de merkostnader ett utökat uppdrag till företagshälsovården kan innebära för arbetsgivarna. Det handlar dessutom om att tillfälligt ta bort hinder för upphandling av ett sådant förstärkt uppdrag för företagshälsovården.

Förstärk företagshälsovården under coronakrisen

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) står följande om företagshälsovårdstjänster (12 §):

När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete.

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns både en film och informationsmaterial om att Skydda sig själv och andra som är fritt att använda.

Skydda dig och andra, Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten skriver såhär på sin hemsida om gravida:

För närvarande finns det endast begränsad information om coronavirussjukdom covid-19 och graviditet. Vi rekommenderar att gravida kvinnor vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten

Råd om hur arbetsgivaren kan hantera oroliga medarbetare finns också i frågan:

Hur kan arbetsgivaren hantera arbetstagare som vägrar ha kontakt med personer som riskerar vara smittade, smittade eller sjuka i Covid-19?

Läs också mer om hantering i frågan:

Frågor om oro bör beaktas när man genomför riskbedömning gällande Coronaviruset.

Därutöver finns mer om gravidas arbetsskyldighet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Föreskrifterna gäller verksamhet där arbete utförs av arbetstagare som är gravid, har fött barn högst 14 veckor innan arbetet ska utföras eller ammar.

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Kravet på riskbedömning angiven i föreskriften gäller alltid om:

• Det finns ett speciellt krav på undersökning och riskbedömning vid risk för smittämnen i riskklasserna 3 (covid-19), om det är känt att dessa smittämnen eller de behandlingsåtgärder som är nödvändiga på grund av dem innebär risk för att kvinnan, fostret eller ammande barn påverkas skadligt. (AFS 2018:7).
• Vid psykosociala faktorer med arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört psykisk uttröttning.

Det kan även i vissa lägen och förutsättningar bli aktuellt för arbetsgivaren att undersöka om den gravida medarbetaren tillfälligt behöver förflyttas till lämpliga arbetsuppgifter eller arbetsplats. Alltså med utgångspunkt i sedvanlig hantering utifrån flertalet regleringar.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) gör ingen skillnad på om arbetet utförs på en arbetsplats som arbetsgivaren tillhandahåller eller om arbetet utförs i arbetstagarens hem eller om det utförs någon annanstans.

När det gäller försäkringsskyddet (TFA-KL) vid distansarbete, det vill säga om arbetstagaren skulle skada sig utanför arbetsplatsen, så föreligger ett något svagare skydd än vid skador som sker på arbetsplatsen. Skälet till det är att arbetsgivaren inte har något inflytande på eventuella skaderisker i arbetstagarens hem eller på annan plats.

Huvudregeln att TFA-KL, när det gäller hemarbete/distansarbete, inte täcker skada som uppkommer i hemmet eller på den plats man väljer att arbeta som exempelvis tåg eller fik. Till skillnad från arbete på arbetsplatsen krävs att olycksfallet står i direkt samband med det arbete utförs. För det fallet att arbetsgivaren och arbetstagare har träffat avtal om hemarbetsplats så kan distansarbetet anses mer reglerat, arbetsgivaren har till exempel lånat ut möbler och IT-utrustning. Om skada skulle uppkomma här så får man titta på vad avtalet säger, hur skadan uppkommit och göra en bedömning i det enskilda fallet.

Corona - vilka försäkringar gäller?, AFA försäkring

När ska anmälan om allvarliga tillbud och arbetsolyckor som är kopplade till coronaviruset göras?

Anmälan ska göras när en medarbetare är misstänkt eller konstaterat smittad. Det gäller för arbetstagare som har arbetsuppgifter där det typiskt sett finns risk för smitta. Smittan ska ha ett samband med medarbetarens arbetsuppgifter och det ska stå klart att arbetsgivarens skyddsåtgärder eller skyddsrutiner har brustit.

Var ska arbetsgivaren anmäla allvarliga tillbud och arbetsolyckor?

Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan har en gemensam och digital anmälningssida där anmälan automatiskt sänds till respektive myndighet. När anmälan görs väljs ett anmälningsalternativ, se nedan hjälptext för stöd att välja.Anmäl arbetsskada

En medarbetare är misstänkt smittad i arbetet av coronaviruset efter att arbetsgivarens skyddsåtgärder eller skyddsrutiner har brustit, vilket anmälningsalternativ ska väljas?

Anmälan ska utan dröjsmål göras som ”Allvarligt tillbud utan personskada”. Smittkällan behöver inte vara konstaterat smittad för att en anmälan ska göras.

En medarbetare är konstaterat smittad i arbetet av coronaviruset efter att arbetsgivarens skyddsåtgärderna eller skyddsrutinerna har brustit men har inte utvecklat sjukdom covid-19, vilket anmälningsalternativ ska väljas?

Anmälan ska utan dröjsmål göras som ”Allvarligt tillbud utan personskada”. Om medarbetaren senare utvecklar sjukdom covid-19, se nedan.

En medarbetare är konstaterat smittad i arbetet av coronaviruset efter att arbetsgivarens skyddsåtgärderna eller skyddsrutinerna har brustit och har utvecklat sjukdom covid-19, vilket anmälningsalternativ ska väljas?

Anmälan ska utan dröjsmål göras som ”Allvarlig arbetsolycka”. Anmälan ska göras även om det tidigare gjorts en anmälan om ”Allvarligt tillbud utan personskada”. Anmälan ska göras i samråd med skyddsombud och den drabbade och dessa ska ha en kopia av anmälan.

Vilka är reglerna för arbetsgivarens skyldigheter att anmäla allvarliga tillbud och arbetsskador till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan?

Enligt arbetsmiljölagens 3 kap. 3 a § är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål till Arbetsmiljöverket anmäla dödsfall eller svårare personskada, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Skyldigheten gäller då det finns ett samband med arbetet.

Enligt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 § är arbetsgivaren skyldig att omedelbart till Försäkringskassan anmäla en inträffad arbetsskada eller arbetssjukdom. Skyldigheten gäller då skadan eller sjukdomen uppkommit på grund av olycksfall eller på annat sätt orsakats av arbetet eller inträffat på väg till eller från arbetet.

Glöm inte att arbetsgivaren enligt 11 § i AFS 2018:4 Smittrisker är skyldig att dokumentera exponering för smittämnen i samband med tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser.

Covid-19 rubriceras som riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets smittföreskrifter, vad behöver arbetsgivare göra då angående rapportering och dokumentation?

I det ansträngda läget vi befinner oss i kan det finnas arbetsgivare som har stora behov av att snabbt kunna upphandla företagshälsovårdstjänster. Det kan handla om stöd i att göra riskbedömningar kopplat till smittrisker eller att förebygga och omhänderta medarbetare som upplever oro och negativ stress.

I första hand måste man se över sitt existerande avtal med en privat utförare. Detta i syfte att undvika avtalsbrott med existerande leverantör.

Den 1 januari 2019 trädde förenklade regler för upphandling av välfärdstjänster understigande ca 7,7 miljoner, dit företagshälsovård ingår, i kraft. Dessa innebär bland annat att direktupphandlingsgränsen har höjts till drygt 2 150 000 kronor. Liksom tidigare finns det även andra möjligheter i Lag om offentlig upphandling (LOU) att göra direktupphandlingar exempelvis pga. synnerlig brådska.

Tillämpning av LOU i akuta situationer, Upphandlingsmyndigheten

Det finns även möjlighet att ändra i ingångna avtal vilket också regleras också i LOU. Man kan t.ex. ändra omfattningen av uppdraget inom vissa ramar.

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), Riksdagen

SKR, Sobona och facken lämnade 21 mars in en hemställan till regeringen om stöd för att stärka företagshälsovården. Det handlar bland annat om att täcka kostnader och att undanröja olika hinder vid upphandling.

Förstärk företagshälsovården under coronakrisen

Ja, Dessa föreskrifter gäller såväl restauranger, barer, caféer, cateringverksamhet, nattklubbar som skolmatsalar, personalmatsalar och andra verksamheter som serverar mat eller dryck.

Reglerna innebär bland annat att verksamheterna måste säkerställa att det inte uppstår trängsel och därmed stor risk för spridning av covid-19. Det innebär att det inte längre är möjligt att ha barn, brukare, patienter eller gäster som trängs framför den eller de som står och väntar på att beställa eller serveras för nära varandra.

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m. Folkhälsomyndigheten

Kommentarer till regler för restauranger, barer och caféer, SKR

Kan barn och elever själva förse sig med mat, trots att skolrestauranger omfattas av Folkhälsomyndighetens restriktioner om att förhindra smitta på restauranger caféer och barer?, SKR

Nedan finns några exempel på material om arbetsmiljö och smittprevention som är riktat till vissa specifika yrkesgrupper:

Arbete med nära vård- och omsorgstagare inom socialtjänsten

Stöd till personal inom socialtjänsten, Socialstyrelsen

Arbete med hälso- och sjukvård samt laboratoriepersonal

Information till vården, Folkhälsomyndigheten

Stöd till hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

Arbete inom tandvård

Stöd till tandvården, Socialstyrelsen

Arbete i skola och förskola

Information till skola och förskola om den nya sjukdomen covid-19, Folkhälsomyndigheten

Arbete i gymnasieskolor och lärosäten

Information till lärosäten och gymnasieskolor, Folkhälsomyndigheten

Arbete vid idrotts- och träningsanläggningar

Information till idrotts- och träningsanläggningar, Folkhälsomyndigheten

Arbete i restauranger och matserveringar

Restauranger och krogar, Folkhälsomyndigheten

Arbete med miljö- och hälsoskyddstillsyn

Hälsoskyddstillsyn, Folkhälsomyndigheten

Arbete med evenemang och sammankomster

Information till arrangörer av evenemang, Folkhälsomyndigheten

Arbete med äldre

Information till äldre, Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har uppdaterat vägledning och rekommendationer för vård- och omsorgspersonal kring skyddsutrustning vid kontakt med personer som har insjuknat i, eller misstänks vara smittade, av covid-19. Dessa bygger på den senaste kunskapen om covid-19 och hur den sprids.

Rekommendationerna ska ligga till grund för det lokala arbetsmiljöarbetet när kommuner och regioner – i dialog mellan chefer, medarbetare och skyddsombud samt den egna organisations experter på smittskydd – utformar lokala tillämpningar av Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

SKR hänvisar till Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och smittskyddet/vårdhygien i respektive region avseende information om samt prioritering av skyddsutrustning.

Folkhälsomyndighetens uppdaterade rekommendationer för skyddsåtgärder i vård och omsorg

Personlig skyddsutrustning, Arbetsmiljöverket

Uppdaterade rekommendationer för skyddsutrustning

Enligt 11 § Arbetsmiljöverkets minderårigföreskrifter, AFS 2013:3 samt 2018:8 är det förbjudet för arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän samt praktikgivare att låta minderåriga utföra arbeten som kan medföra risk för kontakt med smitta som tillhör riskklass 3 (Covid-19).

Det är inte heller tillåtet för minderåriga om arbetsuppgiften medför risk för kontakt med smittämnen som tillhör riskklass 3 (Covid-19)

om det ingår i undervisning som är förlagd till en skollokal eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisning,
ingår i handledarledd praktik för ungdomar eller
utförs av ungdomar som fullgjort gymnasieutbildning eller likvärdig utbildning för arbetsuppgiften.

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker med risk för kontakt med smitta finns i såväl sjukvården som äldreomsorg, barnomsorg och funktionshinderområdet.

Minderåriga och ungdomar som fyller minst 16 år under det pågående kalenderåret, får generellt ha ett normalt och ofarligt arbete. Föreskrifterna om minderåriga understryker då vikten av att arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare genomför en riskbedömning samt att den minderåriga får en introduktion.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (PDF, nytt fönster)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö (PDF, nytt fönster)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker (PDF, nytt fönster)