Publicerad: 11 maj 2020

Riskbedömning och arbetsmiljö, arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

För att minimera risken för smittspridning, ska alla arbetsgivare göra en bedömning av risk för ohälsa och olycksfall i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

Arbetsgivaren behöver planera för hur verksamheten ska hantera ett utbrott av den smittsamma sjukdomen på arbetsplatsen, identifiera vilka arbetsuppgifter som måste utföras samt se till att personalen som utför arbetsuppgifterna arbetar under så säkra förhållanden som möjligt. Riskbedömningen ska ske i samverkan med skyddsombud och ligger som grund ifall nödvändiga skyddsåtgärder behöver vidtas för att ingen ska bli smittad i arbetet. Mot bakgrund av det förändrade läget beträffande smittspridningen av covid-19 är det viktigt att se över och uppdaterar en tidigare genomförd riskbedömning.

Vid smittrisk på arbetsplatsen ansvarar arbetsgivaren för att

  • Utreda vilken smittrisk som finns och bedöma den risk det kan utgöra för arbetstagarna. – tänk på att elever och studenter även omfattas av Arbetsmiljölagen, AML – tänk även på att riskbedömningen ska ske i samverkan med skyddsombud.
  • Riskbedömningen ska genomföras skriftligt och beakta huruvida risk är allvarlig eller inte.
  • Beakta smittriskernas sociala konsekvenser för arbetstagarna.
  • Åtgärda risker och vidta skyddsåtgärder där det behövs.
  • Ge arbetstagarna de instruktioner och den information som de behöver för att utföra arbetet på ett säkert sätt och säkerställa att arbetstagaren kan tillgodogöra sig informationen.
  • Påminna om att god hygien är grundläggande för att förebygga smitta hos arbetstagare och undvika att sprida smitta vidare.
  • Förse arbetstagarna med personlig skyddsutrustning och ge dem instruktioner och utbildning hur den används om det behövs.
  • Anmäla allvarliga olycksfall eller tillbud (om de sker på arbetet) till Arbetsmiljöverket. (se AML 3.3a)

Frågor och svar om riskbedömningar i arbetsmiljöarbetet

Råd vid riskbedömning vid covid-19 och det nya coronaviruset. (Uppdaterad: 14 september 2020 )

Arbetsgivare har ansvar för att verksamheten upprätthålls på ett så funktionellt och godtagbart sätt som möjligt, även under det rådande pandemiutbrottet. Det ställer stora krav på arbetsgivaren. En viktig del av arbetsgivarens ansvar är det systematiska arbetsmiljöarbetet som bland annat innefattar att göra en riskbedömning där arbetsgivaren ser över vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta de anställda för coronaviruset, covid-19. Folkhälsomyndigheten rekommendationer är att visir och munskydd används vid all vård och omsorg vid misstänkt och bekräftad covid-19.

Riskbedömningen bör genomföras med både ett centralt och ett lokalt perspektiv och ska vara skriftlig. Riskbedömningen på den centrala nivån bryts ned samt anpassas lokalt.

Eftersom fakta tillkommer under smittspridningens förlopp är det av vikt att uppdatera riskbedömningen och kommunicera åtgärder i de kanaler som är snabba där ändringar kan göras och kommuniceras. Utifrån Folkhälsomyndighetens råd är det viktigt med rätt skyddsåtgärder i rätt skede.

Riskbedömning på central nivå

Skapa en struktur för hur riskbedömningar förväntas genomföras. Några lämpliga punkter att tänka på är:

  • Finns (behov av) gemensamma mallar?

Mall från Arbetsmiljöverket (PDF, nytt fönster)

  • Finns tydliga centrala riktlinjer för hygienhantering vid covid-19? Vilka rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, smittskyddet etc. är lämpliga att integrera som åtgärder eller i handlingsplaner?
  • Samla in riskbedömningar som genomförs på lokal nivå. På så sätt kan information aggregeras om risker som identifierats lokalt. Använd informationen för att besluta om åtgärder som bör genomföras på central nivå för att på bästa sätt stötta den lokala nivån.
  • Vilka risker är generella och därför mest fördelaktiga att riskbedöma och hantera på en central organisatorisk nivå?
  • Tydliggör ansvar för åtgärd, när det ska vara genomfört och ett tillfälle/datum när åtgärd ska följas upp.
  • Beakta när det lämpligt att uppdatera riskbedömningen.

Riskbedömning på lokal nivå

Lämpliga punkter att tänka på vid lokal riskbedömning är:

  • Undersök arbetsförhållandena, vilka arbetsuppgifter måste utföras, och identifiera riskkällor. Detta kan göras genom en ”brainstorming” med chef och skyddsombud samt genom att beakta input från arbetstagarna.
  • Värdera de riskkällor som identifierats. Ange om risken är allvarlig eller inte.
  • Tydliggör ansvar för åtgärder, när det ska vara genomfört och ett tillfälle/datum när åtgärd följs upp.
  • Genomför åtgärder. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart. Beakta riktlinjer och åtgärder från central nivå. Följ upp att det finns handlingsplaner med åtgärder på lokal nivå när skyddskommittén/samverkansgruppen har möten.
  • Kontrollera att åtgärderna haft effekt. Justera om inte åtgärder har effekt.
  • Beakta behov av att uppdatera riskbedömningen.

Det kan även finnas skäl att genomföra riskbedömning när det finns personal som tillhör en riskgrupp.

Om du tillhör riskgrupp; Arbetsmiljöverket

Det är vid en riskbedömning viktigt att bedöma arbetsbelastning på grund av exempelvis personalbortfall där arbetsgivaren ska ge stöd till arbetstagarna att prioritera bland arbetsuppgifterna. Därför behöver arbetsgivaren se till att det finns en person i arbetsledande ställning som ständigt är tillgänglig för stöd, råd och hjälp med prioritering. Beakta även konsekvenserna av den oro som kan sprida sig i organisationen.

Tänk på att arbetsmiljölagen även gäller de som arbetar hemma, och beakta även inhyrda och inlånade arbetstagare. Tänk på att elever och studenter likställs med arbetstagare i arbetsmiljölagen.

I det systematiska arbetsmiljöarbetet är den så kallade åtgärdstrappan en viktig princip. I första hand ska man alltid titta på vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt personalen. Den personliga skyddsutrustningen är den sista åtgärd man tar till för att skydda personalen. Tillse att arbetstagarna har kunskap om när och hur skyddskläder och personlig skyddsutrustning ska användas och tas av.

Samarbeta med funktioner/kollegor som arbetar med riskanalys beträffande frågor som rör samhällsskydd och med de som arbetar med patientsäkerhet.

Checklista för riskbedömning vid smittspridning

Som arbetsgivare tycker vi att det är svårt att genomföra en riskbedömning beträffande smitta. Vad är speciellt med en riskbedömning vid covid-19? (Uppdaterad: 26 juni 2020 )

Samtidigt som Arbetsmiljöverket poängterar vikten av att genomföra riskbedömningar är kunskaperna begränsade om smittspridning och epidemiologi. Visserligen är kunskaperna högre inom kommuner och regioner än i övrigt i arbetslivet men ofta inte tillräckliga att för att värdera och bedöma risker med det nya coronavirus, som upptäcktes i slutet av 2019. Slutsatsen är att det är annorlunda att riskbedöma denna smittspridning än andra faktorer som präglar den vardagliga arbetsmiljön. Mot denna bakgrund är det viktigt att beakta råd och rekommendationer från expertmyndigheter såsom Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och regionens smittskyddsenhet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar exempelvis att visir och munskydd används vid all vård och omsorg vid misstänkt och bekräftad covid-19.

Under den akuta situation med smittspridning har arbetsgivare i kommuner och regioner ansvaret för att verksamheten upprätthålls på ett funktionellt och godtagbart sätt. En lika viktig del av arbetsgivarens ansvar är det systematiska arbetsmiljöarbetet som bland annat innefattar att göra en riskbedömning och ser över vilka arbetsuppgifter och/eller situationer som kan tänkas utsätta de anställda för coronaviruset, covid-19.

Det innebär att riskbedömningen samtidigt bör genomföras med både ett top down perspektiv och lokalt - bottom up. Centralt, görs bedömningar och vissa riktlinjer tas fram vad gäller hygien och andra arbetsmiljöfaktorer. Dessa bryts ned samt anpassas lokalt. Det innebär att genomföra riskbedömningen centralt och göra kompletteringar utifrån olika verksamhetsområden samt på arbetsplatser med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund är det avgörande med en fungerande kommunikation mellan central och lokal nivå i genomförandet av riskbedömning och åtgärder.

Så som framgår i tidigare FAQ om riskbedömning handlar det om att värdera de riskkällor som identifierats och åtgärda de risker som kommit fram. Arbetsgivaren ska därefter eliminera de allvarligaste riskerna först. Om riskerna inte kan undvikas måste man hantera dem på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd, handledning eller använder personlig skyddsutrustning. Därefter ska en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart upprättas och åtgärderna följas upp så att de har avsedd effekt.

Eftersom fakta tillkommer under smittspridningens förlopp är det av vikt att uppdatera riskbedömningen och kommunicera åtgärder i de kanaler som är snabba där ändringar kan göras och kommuniceras.

Sist men inte minst finns skäl att poängtera att i riskbedömningen även beakta konsekvenserna av den oro som sprider sig i organisationen. Dessutom är det även viktigt att bedöma arbetsbelastning exempelvis på grund av personalbortfall där arbetsgivaren måste ge stöd till arbetstagarna att prioritera beträffande arbetsuppgifter.

Hur kan en riskbedömning genomföras vid arbete med enskild brukare inom äldre- och funktionshinderomsorgen? (Uppdaterad: 26 juni 2020 )

Det är av yttersta vikt att det förebyggande arbetsmiljöarbetet i syfte att förhindra smittspridning inom äldre- och funktionshinderomsorgen utgår från lokala förutsättningar och regelbundet uppdaterade riskbedömningar. Folkhälsomyndigheten rekommendationer är att visir och munskydd används vid all vård och omsorg vid misstänkt och bekräftad covid-19. Läget kan förändras snabbt och det är viktigt att bedömningen av vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas förändras i samma takt.

Att förebygga och hantera smittrisker i arbetet handlar bland annat om att genomföra en skriftlig riskbedömning av de arbetsmoment som ska utföras. Ta fram och genomför åtgärder utifrån riskbedömningen för att ta bort eller minimera identifierade smittrisker. Uppdatera riskbedömningen kontinuerligt. Genomför riskbedömningen och ta fram åtgärderna i samverkan med skyddsombud och medarbetare. Ta stöd i Folkhälsomyndighetens rekommendationer, Arbetsmiljöverkets regler, centralt genomförda riskbedömningar och det regionala smittskyddet, vårdhygienenheterna och i kommunerna de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna (MAS). Patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbetet har likartad systematik och det finns stora fördelar med att integrera arbetet inom dessa områden. Säkerställ att personalen får kännedom om riskbedömningen och åtgärderna.

Genomför en skriftlig riskbedömning av smittrisker. Riskerna är exempel från arbetssätt i olika kommuner. Anpassa undersökning och riskbedömning utifrån lokala förutsättningar

  • Bedöm risk för att brukare är smittad av coronaviruset. Det kan exempelvis handla om temperatur, hosta, snuva, illamående, diarré, huvudvärk, ont i halsen, värk i kroppen
  • Identifiera vilka arbetsmoment som har ingen eller låg smittrisk och vilka arbetsmoment som har hög smittrisk
  • Identifiera om det finns arbetsmoment hos brukaren som påverkar möjligheten att arbeta utifrån gällande rutiner och på ett smittsäkert sätt. Det kan exempelvis handla om demens, oro, aggressivitet

Ta fram och genomför åtgärder för att ta bort eller minimera identifierade smittrisker. Åtgärda först de mest betydande riskerna. Åtgärderna nedan är exempel. Anpassa åtgärderna utifrån aktuell riskbedömning och lokala förutsättningar

  • Genomför tekniska och organisatoriska åtgärder
    • Utbilda personalen i hur smitta förebyggs genom basala hygienrutiner och i användandet av skyddskläder
    • Använda andra arbetsmetoder för att minska smittrisken
    • Prioritera arbetsmoment som medför låg eller ingen smittrisk
    • Begränsa om möjligt fysisk kontakt med brukaren
    • Begränsa antalet medarbetare som ger stöd till brukaren
    • Annan vård- eller omsorgsnivå (exempelvis Kohort-avdelning eller vård på sjukhus)
  • Använd personlig skyddsutrustning när övriga åtgärder inte går att tillämpa eller när de inte är tillräckliga
    • Identifiera vilken personligt skyddsutrustning som krävs i de olika arbetsmomenten
    • Utbilda personalen i vilken personlig skyddsutrustning som krävs i de olika arbetsmomenten, hur skyddsutrustningen tas på, används och tas av. Visa gärna praktiskt

Följ upp om åtgärderna fått effekt

  • Ändra åtgärderna vid behov

Socialstyrelsens utbildningar, material och vägledningar i arbetet med att förhindra smittspridning

Riskbedömning inom vård och omsorg

Vad kan arbetsgivaren tänka på vid riskbedömning inför upprättande av tillfälliga mottagningar?

I flertalet regioner upprättas tillfälliga mottagningar för att sortera och prioritera patienter. Det kan handla om att tillfälligt utnyttja befintliga lokaler, uppföra tillfälliga byggnader eller tält där mottagning sker genom bil- eller promenadspår. Det är viktigt att ur arbetsmiljösynpunkt genomföra riskbedömningar inför upprättandet av dessa.

Riskbedömningar och arbetsmiljö

Att upprätta tillfälliga mottagningar innebär nya och oväntade risker som måste identifieras och hanteras. Det kan handla om att undersöka:

  • Distributionen av skyddsutrustning till mottagningen
  • Möjligheten att följa basala hygienrutiner
  • Smittrisken bland ordinarie personal, inhyrd- eller inlånad personal, väktare och andra som arbetar i eller i anslutning till mottagningen
  • Risken för hot och våld som påverkas när människor befinner sig samtidigt i lokaler och miljöer som inte är verksamhetsanpassade. Risken kan förstärkas av att patienter och anhöriga känner sig oroliga
  • Informationsvägar mellan chefer och medarbetare och möjligheten att rapportera avvikelser och tillbud
  • Olycksrisken då medarbetare, fotgängare, cyklar och bilar befinner sig i närheten av varandra
  • Lokalerna är som inte alltid är anpassade till nya verksamheten avseende exempelvis klimat, luftkvalitet, belysning, buller, personalutrymmen, larm, utrymning etc.

Frågor om oro och arbetsbelastning ska beaktas när man genomför riskbedömning beträffande coronaviruset! Uppdaterad: 19 maj 2020

Det är viktigt att beakta hur smittspridningen påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det innebär bland annat att när man genomför riskbedömningen även hantera oro och ohälsosam arbetsbelastning (se FAQ om riskbedömning). Det är viktigt att bedöma arbetsbelastning på grund av exempelvis personalbortfall eller tillfälliga arbetstoppar. Därför behöver arbetsgivaren se till att det finns en person i arbetsledande ställning som ständigt är tillgänglig för stöd, råd och hjälp med prioritering.

Nedan följer några råd om hur du som arbetsgivare kan minska oron angående rådande smittspridningssituation.

Lyssna på råd från myndigheter

Kommunikation i samband med rådande pandemi bidrar till att upprätthålla förtroendet för myndigheternas och sjukvårdens bedömning av situationen. Motsatsen kan leda till ryktesspridning, oro och misstro.

Klar, tydlig och tillgänglig information

Klar, tydlig och tillgänglig information motiverar medarbetarna att vidta förebyggande åtgärder. Det gör att medarbetarna känner igen symtom på sjukdomen, att om de har något eller några av förkylningssymtomen feber, hosta, snuva eller ont i halsen, ska de stanna hemma och undvika att träffa andra än dem du bor med och att de vet var de får svar på sina frågor. Använd flera olika kanaler för att nå fram. Eftersom situationen är osäker och fakta tillkommer under smittspridningens förlopp gång är det av vikt att använda snabba kanaler där ändringar kan göras och kommuniceras.

Läs på och var källkritisk

Samtidigt kan det vara bra att inte uppmuntra till överkonsumtion av information om smittspridningen. Det kan snarare öka oron än minska den. Som arbetsgivare är det viktigt att ibland påminna om att emellanåt ta en paus eller en promenad för att skingra tankarna.

Se över och poängtera det som arbetstagarna själva faktiskt kan kontrollera

Det kan exempelvis vara bra att regelmässigt påminna om att rutiner för god hygien är grundläggande för att förebygga smitta hos arbetstagare och undvika att sprida smitta vidare.

Prata om oron

Fysisk beröring av en person som är orolig är inte lämplig i rådande smittskede. Det är viktigt att se till det individuella behovet hos varje medarbetare. För vissa medarbetare räcker det inte att få tydlig information på intranätet och via mejl utan de behöver ett personligt samtal för att öka tryggheten på jobbet. Medmänskligt beteende och omsorg om varandra är en hörnsten för att hantera oro.

Stödlista: Psykisk hälsa i kristid, Uppdrag psykisk hälsa

Vilken information från myndigheterna är viktig att beakta när riskbedömning uppdateras? (Uppdaterad: 29 maj 2020 )

Vid riskbedömningen av covid-19 är det som vanligt viktigt att beakta den rådande situation i verksamheten med tanke på exempelvis oro, bemanning, arbetsbelastning, arbetstider och risker för kränkningar, hot och våld. För att bedöma risken för smitta är det även avgörande att ha koll på myndigheternas råd och rekommendationer. Den viktigaste informationen finns på Folhälsomyndighetens webbplats och den uppdateras kontinuerligt.

Folkhälsomyndigheten

Eftersom fakta tillkommer under smittspridningens förlopp är viktigt att uppdatera riskbedömningen och kommunicera åtgärder i de kommunikationskanaler som är snabba där ändringar kan göras och kommuniceras.

Länkar för kommuner och regioner när man genomför riskbedömning

Allmänna frågor och svar om covid-19, Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen utbildningsmaterial om covid-19 för sjukvård och omsorg

Information till skola, förskola, gymnasieskola och lärosäten om covid-19, Folkhälsomyndigheten

Riskbedömning av evenemang och sammankomster med anledning av covid-19, Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonal samt laboratoriepersonal angående covid-19, Folkhälsomyndigheten

Information om skyddsåtgärder vid smittspridning, Folkhälsomyndigheten

Information om covid-19 på olika språk, Folkhälsomyndigheten

Riskbedömning inom vård och omsorg

Hur ska vi som arbetsgivare resonera beträffande personalens akuta utbildningsbehov i vård och omsorg vid smittspridningen av covid-19? – Bland annat mot bakgrund av utbildningskravet i Arbetsmiljöverkets smittföreskrifter (AFS 2018:4)? (Uppdaterad: 8 april 2020 )

Utbildningar från Socialstyrelsen

Under rådande situation gällande smittspridning är det viktigt att i riskbedömningen se över personalens kompletterande utbildningsbehov (se FAQ om riskbedömning). Detta är även viktigt som del av en introduktion för inhyrd och inlånad personal. Mot denna bakgrund har Socialstyrelsen tagit fram hjälpmedel för utbildningar, material och vägledning.

Utbildningar, material och vägledning, Socialstyrelsen

Utbildning 1 ger baskunskap om Covid-19

Den handlar om att hindra smittspridning och skydda personalen inom vård och omsorg

Utbildning 1 ger baskunskap om Covid-19

Utbildning 2

Den handlar om triage och att hantera skyddsutrustning inom sjukvården

Utbildning 2 - triage och användande av personlig skyddsutrustning

Kompletterande utbildning i att hindra smittspridning och använda skyddsutrustning för vård och omsorg

Till dig som arbetar inom vård och omsorg – covid-19 - Hindra smittspridning och använda skyddsutrustning, Socialstyrelsen (PDF, nytt fönster)

Introduktionsutbildning av ny personal i socialtjänst och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård

Introduktionspaket för ny personal, Socialstyrelsen

Fördjupningsmaterial för sjukvården om covid-19 från Karolinska Institutet

Fördjupningsmaterial för sjukvården om covid-19, Karolinska Institutet

Information om covid-19 på olika språk från Folkhälsomyndigheten

Information om covid-19 på olika språk, Folkhälsomyndigheten

Föreskrifter om smittrisker och om basal hygien

Personalen inom vård och omsorg har generellt utbildning i att hantera smitta mot bakgrund av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:1) om basal hygien i vård och omsorg. Observera att föreskrifterna om smitta och kravet på utbildning (§ 13) enbart gäller medarbetare inom förskola, vård och omsorg.

Arbetsmiljöverkets smittföreskrifter (AFS 2018:4)

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:1) om basal hygien i vård och omsorg (PDF, nytt fönster)

Smittrisker i arbetsmiljön, Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker § 13 specificerar att utbildningen ska ta upp hur man ska

  1. undvika smittrisker
  2. skydda sig mot stick- och skärskador i arbetet
  3. följa särskilda hygienåtgärder när det finns risk för att komma i kontakt med kroppsvätskor (§ 14)
  4. agera, för att minska risken för smittöverföring, om en oönskad händelse har inträffat
  5. rapportera oönskade händelser internt.

Det är viktigt att arbetsgivaren ser till så att samtliga medarbetare får klar, tydlig och tillgänglig information som motiverar att vidta förebyggande åtgärder. Det gör att medarbetarna känner igen symtom på sjukdomen, vet vad de ska göra om de blir smittade och vet var de får svar på sina frågor. Använd flera olika kanaler för att nå fram. Eftersom situationen är osäker och fakta tillkommer under smittspridningens förlopp gång är det av vikt att använda snabba kanaler där ändringar kan göras och kommuniceras.

Arbetsmiljöarbete övrigt

Vad händer om en chef vill returnera en arbetsmiljöuppgift när denna inte anser att de underställdas arbetet kan utföras säkert? (Uppdaterad: 18 maj 2020 )

Huvudprincipen är att den högsta ledningen har arbetsmiljöansvaret såsom representant för den juridiska personen om inte arbetsmiljöarbetet har tilldelats någon annan person eller funktion på ett klart och tydligt sätt. Även om så har skett har den högsta ledningen ändå kvar det yttersta ansvaret att försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande genom att följa upp verksamheten och att reagera och ingripa om något inte fungerar som det ska.

Den chef som fördelat arbetsmiljöuppgifter till underställd chef eller medarbetare ska säkerställa att den som tagit emot uppgiften också har förutsättningar att klara av den. Om exempelvis en chef, arbetsledare eller medarbetare har åtagit sig en arbetsmiljöuppgift men inte har tillräckliga kunskaper, befogenheter eller resurser för att lösa den, är det viktigt att han eller hon återkopplar till den som har fördelat uppgiften för att få stöd och diskutera hur uppgiften ska utföras. Det kan bland annat resultera i utökade befogenheter och resurser tillförs. Han/hon kan också returnera uppgiften till den som har delat ut den. Det innebär att arbetsmiljöansvaret för den returnerade uppgiften går över till en högre instans i ansvarskedjan. Ansvaret för övriga arbetsmiljöuppgifter kvarstår som tidigare.

Uppgiftsfördelningen innebär inte att den som får uppgifterna blir straffad vid en arbetsplatsolycka. Detta (straff-) ansvar fastställs av domstol i efterhand. Det har ofta betydelse om en åtalad fått tydlig uppgiftsfördelning, haft tillräckliga kunskaper, kompetens, befogenheter och resurser för sina uppgifter.

Chefens arbetsmiljöansvar

Hur kan skyddsombudens kunskaper användas på bästa sätt? (Uppdaterad: 20 mars 2020 )

I det ansträngda läge som vi nu befinner oss i är det många och ofta snabba beslut som måste fattas för att hantera alla olika situationer. Många beslut påverkar direkt eller indirekt arbetsmiljön för våra medarbetare och det viktigt att skyddsombuden involveras. Skyddsombuden med sin kompetens har en naturlig plats i arbetsmiljöarbetet och i redan etablerade samverkansformer som samverkansgrupper och skyddskommittéer. I det rådande läget kan det krävas att man på olika nivåer i organisationen sätter ihop nya, tillfälliga och snabbfotade samverkansgrupper eller krisgrupper. Säkerställ då att skyddsombud och fackliga företrädare fortsatt ges möjlighet att delta i de forum där arbetsmiljöfrågor hanteras.

Skyddsombuden är också en viktig resurs för chefen i det lokala och dagliga arbetsmiljöarbetet och de har även en viktig roll i att hålla övriga medarbetare informerade om vad de kommer fram till ifråga om skyddsåtgärder. Tillsammans med skyddsombuden kan arbetsgivaren identifiera och hantera de arbetsmiljörisker som olika beslut för med sig och på så sätt kan ni förebygga ohälsa eller olycksfall bland medarbetarna.

Vilket arbetsmiljöansvar har arbetsgivare som hyr/lånar in eller hyr/lånar ut personal?

I nuvarande situation med snabb smittspridning av Covid-19, är frågan om tillräcklig bemanning av största vikt. Detta innebär ett behov av att med ett övergripande helhetsperspektiv tillgodose personalbehov i utsatta kommuner och regioner. Här finns två parter som har ansvar att samordna och komma överens om vem som gör vad i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att de som lånar in och ut personal tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till och hur arbetsmiljöarbetet bedrivs för att förebygga risker beträffande smitta, hög arbetsbelastning etc. bland inlånad personal.

Inlånaren

Arbetsgivare som lånar in personal är arbetsledare och har arbetsmiljöansvar för sådant som är kopplat till det utförda arbetet. Inlånad personal ska ges möjlighet till att medverka i arbetsmiljöarbetet och riskbedömningen av det dagliga arbete. Det är viktigt att inlånaren ger en introduktion beträffande rutiner och förutsättningar på den nya arbetsplatsen.

Utlånaren

Arbetsgivare som lånar ut personal har ansvar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete oavsett var den utlånade personalen arbetar. Utlånaren har rätt att undersöka arbetsmiljön alternativt begära att få ta del av inlånarens riskbedömningar. Utlånaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och vid allvarliga olyckor, allvarliga tillbud och arbetsskador under utlåningstiden är det utlånaren som gör anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Detta förutsätter att inlånaren snarast rapporterar allvarliga olyckor, allvarliga tillbud och arbetsskador till utlånaren. Tänk på att om du som arbetsgivare (utlånaren) inte anmält en allvarlig händelse till Arbetsmiljöverket kan bli dömd i domstol att betala böter.

Anmäl arbetsskada

Inlånarens skyddsombud

Inlånarens skyddsombud har rätt att företräda inlånad personal. Skyddsombudet kan, med utgångspunkt i det egna skyddsområdet, ställa krav beträffande den egna arbetsgivarens arbetsmiljöarbete.

Utlånarens skyddsombud

Utlånarens skyddsombud har rätt att företräda utlånad personal. Skyddsombudet kan, med utgångspunkt i det egna skyddsområdet, ställa krav gentemot den egna arbetsgivaren.

Att hyra ut och hyra in personal – det gemensamma arbetsmiljöansvaret, Arbetsmiljöverket

Kan kommunen/regionen låna ut personal till andra vid omfattande personalbrist?

Har arbetsgivaren ansvar för arbetsmiljön vid hemarbete/distansarbete? Uppdaterad: 18 maj 2020

Frågan är aktuell mot bakgrund av myndigheternas rekommendation att vissa anställda ska arbeta hemma för att minska smittspridning.

Ja, arbetsgivaren har fortfarande ansvar för att arbetstagarens arbetsmiljö är säker och inte skapar ohälsa. Det gäller att tänka på till exempel arbetsutrustning, belysning och ergonomi. Vid hemarbete/distansarbete finns också risk för en upplevelse av isolering och det är därför viktigt att underlätta kommunikationen mellan medarbetarna och dig som chef. Exempelvis kan APT och andra möten ske genom digitala kanaler och att arrangera ”Skypefika” kan vara ett sätt att ha bredare kontakt med kollegor. Diskutera med medarbetarna och stäm kontinuerligt av om hur ni på bästa sätt säkerställer en god arbetsmiljö. Om man exempelvis inte kan ordna en lika bra sittplats i hemmet kan till exempel tätare pauser för att röra på sig var en åtgärd. Omfattningen av vilka åtgärder som arbetsgivaren behöver vidta vid hemarbete/distansarbete beror på hur ofta, hur länge och hur intensivt arbetet utförs. Samverka med skyddsombuden kring frågor som rör arbetsmiljön.

Arbetsmiljöarbete i tider av corona, Suntarbetsliv

Vi har behov av att snabbt upphandla kompletterande företagshälsovårdstjänster. Hur ska vi agera? (Uppdaterad: 19 maj 2020 )

I det ansträngda läget vi befinner oss i kan det finnas arbetsgivare som har stora behov av att snabbt kunna upphandla företagshälsovårdstjänster. Det kan handla om stöd i att göra riskbedömningar kopplat till smittrisker eller att förebygga och omhänderta medarbetare som upplever oro och negativ stress.

I första hand måste man se över sitt existerande avtal med en privat utförare. Detta i syfte att undvika avtalsbrott med existerande leverantör.

Den 1 januari 2019 trädde förenklade regler för upphandling av välfärdstjänster understigande ca 7,7 miljoner, dit företagshälsovård ingår, i kraft. Dessa innebär bland annat att direktupphandlingsgränsen har höjts till drygt 2 150 000 kronor. Liksom tidigare finns det även andra möjligheter i Lag om offentlig upphandling (LOU) att göra direktupphandlingar exempelvis pga. synnerlig brådska.

Tillämpning av LOU i akuta situationer, Upphandlingsmyndigheten

Det finns även möjlighet att ändra i ingångna avtal vilket också regleras också i LOU. Man kan t.ex. ändra omfattningen av uppdraget inom vissa ramar.

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), Riksdagen

SKR, Sobona och facken lämnade 21 mars in en hemställan till regeringen om stöd för att stärka företagshälsovården. Det handlar bland annat om att täcka kostnader och att undanröja olika hinder vid upphandling.

Förstärk företagshälsovården under coronakrisen

Media har skrivit om nya regler för restauranger. Gäller dessa nya regler även skolmatsalar och övriga matsalar inom kommuner och regioner? (Uppdaterad: 1 juli 2020 )

Ja, Dessa föreskrifter gäller såväl restauranger, barer, caféer, cateringverksamhet, nattklubbar som skolmatsalar, personalmatsalar och andra verksamheter som serverar mat eller dryck.

Reglerna innebär bland annat att verksamheterna måste säkerställa att det inte uppstår trängsel och därmed stor risk för spridning av covid-19. Det innebär att det inte längre är möjligt att ha barn, brukare, patienter eller gäster som trängs framför den eller de som står och väntar på att beställa eller serveras för nära varandra.

Ny restauranglag ska bidra till minskad spridning av covid-19, Folkhälsomyndigheten

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m. Folkhälsomyndigheten

Kommentarer till regler för restauranger, barer och caféer, SKR

Kan barn och elever själva förse sig med mat, trots att skolrestauranger omfattas av Folkhälsomyndighetens restriktioner om att förhindra smitta på restauranger caféer och barer?, SKR

Vilken specifik information och stödmaterial finns som är riktat till olika yrkesgrupper? (Uppdaterad: 18 augusti 2020 )

Nedan finns några exempel på material om arbetsmiljö och smittprevention som är riktat till vissa specifika yrkesgrupper:

Arbete med nära vård- och omsorgstagare inom socialtjänsten

Stöd till personal inom socialtjänsten, Socialstyrelsen

Arbete i socialtjänst och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård - Introduktion av ny personal, Socialstyrelsen

Arbete i hälso- och sjukvård - Anpassat arbetssätt och aktiviteter under covid-19-pandemin, Socialstyrelsen

Riskbedömning inom vård och omsorg, Arbetsmiljöverket

Arbete med hälso- och sjukvård samt laboratoriepersonal

Information till vården, Folkhälsomyndigheten

Stöd till hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

Riskbedömning inom vård och omsorg, Arbetsmiljöverket

Arbete inom tandvård

Stöd till tandvården, Socialstyrelsen

Arbete i skola och förskola

Information till skola och förskola om den nya sjukdomen covid-19, Folkhälsomyndigheten

Coronaviruset och covid-19 – frågor och svar om förskola, skola och vuxenutbildning, Skolverket

Coronaviruset och covid-19 - regler för skolor och förskolor, Skolverket

Arbete i lärosäten och annan högre utbildning

Information till lärosäten och annan högre utbildning om covid-19, Folkhälsomyndigheten

Arbete vid idrotts- och träningsanläggningar

Information till idrotts- och träningsanläggningar, Folkhälsomyndigheten

Arbete i restauranger och matserveringar

Restauranger och krogar, Folkhälsomyndigheten

Arbete med miljö- och hälsoskyddstillsyn

Hälsoskyddstillsyn, Folkhälsomyndigheten

Arbete med evenemang och sammankomster

Information till arrangörer av evenemang, Folkhälsomyndigheten

Arbete med äldre

Information till äldre, Folkhälsomyndigheten

Arbete i räddningstjänst, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Exempel på åtgärder för att minska spridning av covid-19 på särskilda boenden för äldre,  Folkhälsomyndigheten

Resor med kollektivtrafik till och från arbete

Inrikesresor och kollektivtrafik, Krisinformation

Läs vidare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

Har du en fråga om arbetsrätt och kollektivavtal med anledning av det pågående virusutbrottet? Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kommer att kontakta dig inom två arbetsdagar. För att underlätta återkoppling ber vi dig ange vilka tider du är tillgänglig via telefon. Om kontakt ej kan etableras kan ärendet komma att avslutas.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.






Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef
Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!