Publicerad 20 april 2021

Frågor och svar om ersättningar, sjukledighet och annan ledighet

  • Vilken ersättning kan medarbetare få som av läkare har fått förhållningsregler att stanna hemma, utifrån konstaterad covid-19 hos annan individ i hushållet? (Uppdaterad: 1 januari 2022 )

    Folkhälsomyndigheten har meddelat att boende i samma hushåll som någon med konstaterad covid-19 kan kontaktas av läkare och få förhållningsregler som innebär att individen ska hålla sig i hemmet under en begränsad tid. Syftet är att förhindra vidare smittspridning av viruset och sjukdomen.

    Det är hälso- och sjukvården (behandlande läkare) som meddelar den som blir berörd av ovanstående. Krav på att stanna i hemmet kan alltså inte initieras av individen själv. Meddelade förhållningsregler anges gälla under begränsad tid, med utgångspunkt från det datum den smittade personen i hushållet konstaterades ha covid-19.

    Viktigt att notera är att ovanstående är rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, och gäller för alla. Hanteringen av förhållningsregler för hushållskontakter har regionerna ansvaret för. Respektive regions beslut, rutiner och utförande ska därför följas av berörda individer. Enligt smittskyddslagen finns ett tydligt individuellt ansvar för alla att förhindra smittspridning av covid-19, som är klassat som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

    Boende i samma hushåll som individ med konstaterad covid-19 och som fått förhållningsregler av läkare, kan ansöka hos Försäkringskassan om smittbärarpenning. Det krävs då även att individen inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet samt vanligtvis ett läkarintyg. Krav på intyg är dock borttaget för perioden 27 december 2021 till 31 mars 2022. Smittbärarpenningen utgör knappt 80 % av lönen, med högsta belopp på 1027 kronor/dag från 1 januari 2022.

    Efter mottagande av förhållningsregler från läkare ska medarbetare omgående även kontakta och meddela arbetsgivaren detta. Medarbetaren har då också rätt till ledighet utan lön från arbetsgivaren. Sjukledighet ska endast användas som frånvaroorsak om medarbetaren själv insjuknar. Åtgärden avstängning från arbetsplatsen (AB §10 mom.4) för att förhindra att smitta sprids, är inte möjlig att tillämpa i denna situation. Ersättning till medarbetaren är avsedd lösas genom socialförsäkringen, det vill säga smittbärarpenning.

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

  • Vilken ersättning kan medarbetare som ingår i en riskgrupp få? (Uppdaterad: 8 december 2021 )

    Regeringen har föreslagit att ersättningen till riskgrupper ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut väntas tas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021.

    Under tidigare period med möjlighet till ersättning för riskgrupper gällde följande:

    Tillfällig ersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) kunde utges till personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet omfattade anställda som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas, och gällde från 1 juli 2020 till 30 september 2021. Ersättning kunde ges för samtliga dagar i perioden.

    Försäkringskassan beslutade om viss sjukpenning i förebyggande syfte. Ersättningen utgavs i form av ett schablonbelopp, med högst 810 kronor/dag (2021 års nivå). Läkarintyg som styrkte tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävdes för att kunna få ersättningen. Tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävdes för att kunna få ersättningen. Beviljades medarbetaren ersättning så följde med det även en ledighetsrätt under samma period.

    Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, ska arbetsgivaren anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken eller undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån. Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning till exempel genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning.

    Om det inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt, och inte heller hemarbete är möjligt, kunde medarbetaren tidigare söka den tillfälliga ersättningen hos Försäkringskassan.

    Det är sannolikt att den föreslagna ersättningen i huvudsak kommer att hanteras på samma sätt som tidigare. Gällande lista över riskgrupper anges på Socialstyrelsens hemsida.

    Innan Försäkringskassan beslutat om den tillfälliga ersättningen föreligger formellt inte ledighetsrätt. Arbetsgivaren bör trots detta ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Viktigt är då att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren. Sjukledighet eller avstängning från arbetsplatsen ska inte användas som frånvaroorsak. Ersättningar enligt AB § 28 utges inte.

    Lista över riskgrupper, Socialstyrelsen

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

    Ska arbetsgivaren göra tjänstepensionsavsättning vid frånvaro när arbetstagaren får ersättning från Försäkringskassan utifrån tillhörighet till en riskgrupp?

  • Vilken ersättning kan föräldrar få som behöver avstå från arbete då deras barn varit allvarligt sjuka och behöver skyddas från covid-19? (Uppdaterad: 20 januari 2022 )

    Regeringen har fattat beslut att föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från arbete för att de har barn som under pandemin har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19. En läkare måste bedöma att barnet behöver skyddas från smitta av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Arbetsgivaren ska undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen. Om det inte går att anpassa arbetssituationen kan medarbetaren söka tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan.

    För rätt till ersättning krävs det att föräldern har behov av att avstå arbete den aktuella tiden. Möjligheten till ersättning gäller för perioden 1 juli 2020 – 31 mars 2022.

    Tiden med tillfällig föräldrapenning ger semesterlönegrundande frånvaro. Det totala antalet dagar som är semesterlönegrundande under ett år är enligt SemL 120 dagar (180 dagar för ensamstående). Om medarbetaren får ersättning så följer med det även en ledighetsrätt från arbetet under samma period. Arbetsgivaren kan bevilja ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

  • Vilken ersättning kan medarbetare som är anhörig till person i riskgrupp få? (Uppdaterad: 8 december 2021 )

    Regeringen har föreslagit att ersättningen till anhöriga till personer i riskgrupp ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut väntas tas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021.

    Under tidigare period med möjlighet till ersättning för anhöriga till personer i riskgrupp gällde följande:

    Vissa anhöriga till personer i riskgrupp enligt Socialstyrelsens definition, kunde ha rätt till viss smittbärarpenning för att avstå arbete under perioden 1 juli 2020 – 30 september 2021. Ersättning kunde ges för samtliga dagar i den ovan nämnda perioden. Möjligheten till viss smittbärarpenning gällde dem som förvärvsarbetar och därutöver arbetar som personlig assistent till anhörig (minst 80 tim/mån) utifrån LSS-beslut. Ersättningen kunde även ges till dem som förvärvsarbetar men vars anhöriga hade beviljats assistansersättning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken.

    För viss smittbärarpenning krävdes det att den anhörige inte hade möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kunde erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte gick att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt för att undvika spridning av sjukdomen covid-19.

    Det är sannolikt att den föreslagna ersättningen i huvudsak kommer att hanteras på samma sätt som tidigare.

    Formellt finns inte någon rätt till ledighet innan Försäkringskassan fattat ett beslut, men arbetsgivaren bör ändå ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar eller arbete i hemmet är möjligt då det handlar om att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

  • En skola stänger för att förhindra smittspridning av Covid-19. Vad gäller för föräldrar som är anställda och som då behöver stanna hemma för att ta hand om barn? (Uppdaterad: 20 januari 2022 )

    Från och med den 25 april 2020 till och med den 31 mars 2022 gäller en förordning som innebär att föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med eventuella skolstängningar, kan få tillfällig föräldrapenning. I samband med att de uppbär tillfällig föräldrapenning har dessa föräldrar också rätt att vara lediga med stöd av föräldraledighetslagen.

    Tillfällig föräldrapenning enligt ovan utges med en annan beräkningsgrund som innebär att föräldrar kommer att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning.

    Förordning (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19

  • Vad gäller angående slopat karensavdrag och hur ska det hanteras? (Uppdaterad: 1 januari 2022 )

    Regeringen har föreslagit att ersättning till individen för karensavdrag ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut väntas tas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021.

    Under tidigare period med möjlighet att söka ersättning från Försäkringskassan för karensavdraget gällde följande:

    Staten kompenserade tillfälligt för karensavdraget som en åtgärd för att hantera smittspridning av coronaviruset med syftet att uppmana alla att stanna hemma även vid lindriga symptom, såsom Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Karensavdraget har framförts vara en vägande orsak till sjuknärvaro på arbetet, vilket kan öka smittspridningen. Beslutet gällde från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021, oavsett sjukdomsorsak.

    Arbetsgivare gjorde karensavdrag som vanligt vid start av en sjuklöneperiod. Arbetstagaren kunde sedan i efterhand få ersättning från Försäkringskassan med ett schablonbelopp. För 2021 är ersättningen som högst 810 kronor och för 2022 1027 kronor.

    Försäkringskassan har en e-tjänst inrättad för ansökan om ersättning för karensavdraget.

    Det är sannolikt att den föreslagna ersättningen i huvudsak kommer att hanteras på samma sätt.

    Coronaviruset – det här gäller, Försäkringskassan

  • Vad gäller angående ersättning för medarbetare som har rest från utlandet in i Sverige? (Uppdaterad: 16 december 2021 )

    Folkhälsomyndighetens rekommendationer till personer som reser in i Sverige är föränderliga utifrån läget i pandemin. Det är därför viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som gäller för närvarande. Läs mer om detta på Folkhälsomyndighetens hemsida.

    Rekommendationer till dig som reser in i Sverige, Folkhälsomyndigheten

    I det fall att Folkhälsomyndighetens rekommendationer innebär att en medarbetare efter utlandsvistelse förväntas stanna hemma och testa sig efter hemkomst och medarbetaren inte kan utföra arbete hemifrån, står medarbetaren inte till arbetsgivarens förfogande. Därmed ska inte heller lön utges under denna perioden.

    Åtgärden avstängning från arbetsplatsen (AB §10 mom. 4) för att förhindra att smitta sprids, är inte möjlig att tillämpa i denna situation. Grunden till frånvaron är myndighets rekommendation och individens ansvar enligt lag, vilket gör att medarbetaren inte står till arbetsgivarens förfogande att utföra arbete.

    Eftersom medarbetaren inte står till arbetsgivarens förfogande ska denne inte heller vistats på arbetsplatsen. Men om situationen ändå skulle uppstå att en medarbetare infinner sig på arbetsplatsen kan arbetsgivaren fatta beslut om avstängning enligt AB § 10 mom. 2. SKR bedömer att under sådan avstängning ska inga avlöningsförmåner utges.

    Det är Försäkringskassan som beslutar om smittbärarpenning, med grund i regionens smittskydds beslut till individen.

    Information om smittbärarpenning med anledning av Coronaviruset, Försäkringskassan

  • Vad gäller angående sjukanmälan och ersättningar när man har symptom på covid 19-infektion? (Uppdaterad: 19 januari 2022 )

    Det är allas ansvar att hindra spridningen av sjukdomen covid-19 och det är viktigt att stanna hemma vid symptom, även lindriga sådana. Se 1177 för mer information om symptom och för att ta reda på hur det är ordnat med testningen i de olika regionerna.

    Lämna prov för Covid-19, 1177

    Sjukledighet och ersättning

    Arbetstagaren ska vid symptom sjukanmäla sig och då får hen sjuklön de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden.

    Regeringen har lämnat förslag på att ersättning till individen för karensavdrag ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut förväntas fattas utifrån extra ändringsbudget i början av februari 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021. Vidare har regeringen även föreslagit att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden (dag 8-14) ska slopas. Bestämmelsen om slopat krav på läkarintyg föreslås träda ikraft den 7 februari 2022 och ska kunna tillämpas från och med den 19 januari 2022 till och med den 31 mars 2022. SKR bedömer att bestämmelsen kan tillämpas från 19 januari även om beslutet inte har fattats ännu.

    Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning. En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.

    Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.

  • En arbetstagare har fått beslut från läkare om avstängning från arbetet av eftersom man misstänker att denne blivit smittad av covid-19. Vilka ersättningar kan bli aktuella? (Uppdaterad: 12 januari 2022 )

    Smittbärarpenning

    Om läkare bedömer att arbetstagaren har eller kan antas ha en smittsam sjukdom, ska läkaren stänga av arbetstagaren från arbetet för att förhindra smittspridning. Detta sker med stöd av smittskyddslagen. I sådana fall bör arbetstagaren ansöka om smittbärarpenning hos Försäkringskassan. Frånvaro från arbetet är alltså utifrån läkarens avstängningsbeslut, inte sedvanlig sjukskrivning.

    Information om smittbärarpenning med anledning av Coronaviruset, Försäkringskassan

    Det krävs att arbetstagaren blivit avstängd från arbetet genom läkares beslut, det vill säga fått förhållningsregler om avstängning från arbetsplatsen på grund av risk att sprida smitta. Försäkringskassan efterfrågar vanligtvis läkarintyg på detta vid anmälan från dag 1. Under perioden 27 december 2021 till 31 mars 2022 är dock kravet på inlämnande av läkarintyg för att få smittbärarpenning borttaget utifrån ett regeringsbeslut.

    Ersättning vid sjukdom

    Om arbetstagaren själv insjuknar och får nedsatt arbetsförmåga, har hon eller han i stället rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Regeringen har lämnat förslag på att ersättning till individen för karensavdrag ska återinföras för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut förväntas fattas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från 8 december 2021. Vidare har regeringen föreslagit att krav på läkarintyg under sjuklöneperioden (dag 8-14) ska slopas. Bestämmelsen om slopat krav på läkarintyg föreslås träda ikraft den 7 februari 2022 och ska kunna tillämpas från och med den 19 januari 2022 till och med den 31 mars 2022.

    Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.

    En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.

    Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.

  • Hur länge ska arbetstagare stanna hemma vid symtom och vad gäller när arbetstagare stannar hemma extra dagar i slutet av sjukledigheten, på rekommendation av Folkhälsomyndigheten? (Uppdaterad: 22 november 2021 )

    Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla som känner sig sjuka ska stanna hemma. Från och med den 22 november 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att regionerna erbjuder testning för covid-19 av alla som är 6 år och äldre som får symtom som kan vara covid-19. Det gäller både personer som är vaccinerade och personer som inte är vaccinerade.

    Med en konstaterad covid-19-infektion ska man stanna hemma tills man känner en stabil förbättring med feberfrihet i minst två dygn och det gått minst sju dagar sedan symtomen började.

    Hur länge bör jag stanna hemma?, Folkhälsomyndigheten

    Enligt smittskyddslagen har den enskilde ett stort ansvar för att inte sprida smitta vidare.

    De extra feberfria dygnen ska inräknas i sjukledigheten och arbetstagaren får ersättning med sjuklön under dag 1-14. Efter sjuklöneperioden övergår bedömningen om ersättning till Försäkringskassan.

    Arbetstagare som insisterar på att bryta rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och genast återgå i arbete bör arbetsgivaren särskilt ha en kontakt och dialog med. Arbetsgivaren bör tydligt redogöra för vad som gäller enligt Folkhälsomyndigheten och informera om det egna ansvaret att inte sprida smitta vidare enligt smittskyddslagen. Skulle arbetstagaren trots detta komma till arbetet kan arbetsgivaren bli tvungen att fatta beslut om avstängning. Arbetsgivaren har i denna situation även en överläggningsskyldighet med berört fackförbund, utifrån AB:s bestämmelser.

    Under pågående pandemi kan man nog ändå förvänta sig hög efterlevnad av Folkhälsomyndighetens rekommendation att stanna hemma de extra dagarna.

  • Hur ersätter staten arbetsgivare för sjuklönekostnader som är högre än normalt och hur ska det hanteras i praktiken? (Uppdaterad: 8 december 2021 )

    Regeringen har föreslagit att ersättningen till arbetsgivare för sjuklönekostnader som är högre än normalt, ska återinföras för perioden 1 december 2021 – 31 mars 2022. Beslut väntas tas utifrån extra ändringsbudget i början av 2022 och gälla retroaktivt från den 1 december 2021.

    Under tidigare period med möjlighet till ersättning för högre sjuklönekostnader än normalt gällde följande:

    Arbetsgivare fick delvis ersättning av staten för högre sjuklönekostnader som arbetsgivaren hade från 1 april 2020 till 30 september 2021. Det skedde genomen tillfällig ändring av regelverket för ersättning för höga sjuklönekostnader med syfte att omhänderta ersättningen till arbetsgivarna.

    Arbetsgivaren gör sedvanlig inrapportering av sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Ersättningen till arbetsgivaren sker sedan genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

    För arbetsgivardeklarationerna avseende perioden 1 april 2020 – 31 juli 2020 ersattes sjuklönekostnader fullt ut. För arbetsgivardeklarationerna avseende perioden 1 augusti 2020 – 30 september 2021 ersattes arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt. Ersättningen var fastställd till olika procentsatser beroende på storleken av arbetsgivarens totala lönekostnader.

    Det är sannolikt att den föreslagna ersättningen i huvudsak kommer att hanteras på samma sätt.

    Åtgärder inom sjukförsäkringen med anledning av nya coronaviruset, Regeringen

Prenumerera

Kontakt

Kontakta SKR