Publicerad: 19 maj 2020

Arbetsmiljöarbete övrigt

Vad händer om en chef vill returnera en arbetsmiljöuppgift när denna inte anser att de underställdas arbetet kan utföras säkert? (Uppdaterad: 18 maj 2020 )

Huvudprincipen är att den högsta ledningen har arbetsmiljöansvaret såsom representant för den juridiska personen om inte arbetsmiljöarbetet har tilldelats någon annan person eller funktion på ett klart och tydligt sätt. Även om så har skett har den högsta ledningen ändå kvar det yttersta ansvaret att försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande genom att följa upp verksamheten och att reagera och ingripa om något inte fungerar som det ska.

Den chef som fördelat arbetsmiljöuppgifter till underställd chef eller medarbetare ska säkerställa att den som tagit emot uppgiften också har förutsättningar att klara av den. Om exempelvis en chef, arbetsledare eller medarbetare har åtagit sig en arbetsmiljöuppgift men inte har tillräckliga kunskaper, befogenheter eller resurser för att lösa den, är det viktigt att han eller hon återkopplar till den som har fördelat uppgiften för att få stöd och diskutera hur uppgiften ska utföras. Det kan bland annat resultera i utökade befogenheter och resurser tillförs. Han/hon kan också returnera uppgiften till den som har delat ut den. Det innebär att arbetsmiljöansvaret för den returnerade uppgiften går över till en högre instans i ansvarskedjan. Ansvaret för övriga arbetsmiljöuppgifter kvarstår som tidigare.

Uppgiftsfördelningen innebär inte att den som får uppgifterna blir straffad vid en arbetsplatsolycka. Detta (straff-) ansvar fastställs av domstol i efterhand. Det har ofta betydelse om en åtalad fått tydlig uppgiftsfördelning, haft tillräckliga kunskaper, kompetens, befogenheter och resurser för sina uppgifter.

Chefens arbetsmiljöansvar

Hur kan skyddsombudens kunskaper användas på bästa sätt? (Uppdaterad: 20 mars 2020 )

I det ansträngda läge som vi nu befinner oss i är det många och ofta snabba beslut som måste fattas för att hantera alla olika situationer. Många beslut påverkar direkt eller indirekt arbetsmiljön för våra medarbetare och det viktigt att skyddsombuden involveras. Skyddsombuden med sin kompetens har en naturlig plats i arbetsmiljöarbetet och i redan etablerade samverkansformer som samverkansgrupper och skyddskommittéer. I det rådande läget kan det krävas att man på olika nivåer i organisationen sätter ihop nya, tillfälliga och snabbfotade samverkansgrupper eller krisgrupper. Säkerställ då att skyddsombud och fackliga företrädare fortsatt ges möjlighet att delta i de forum där arbetsmiljöfrågor hanteras.

Skyddsombuden är också en viktig resurs för chefen i det lokala och dagliga arbetsmiljöarbetet och de har även en viktig roll i att hålla övriga medarbetare informerade om vad de kommer fram till ifråga om skyddsåtgärder. Tillsammans med skyddsombuden kan arbetsgivaren identifiera och hantera de arbetsmiljörisker som olika beslut för med sig och på så sätt kan ni förebygga ohälsa eller olycksfall bland medarbetarna.

Vilket arbetsmiljöansvar har arbetsgivare som hyr/lånar in eller hyr/lånar ut personal?

I nuvarande situation med snabb smittspridning av Covid-19, är frågan om tillräcklig bemanning av största vikt. Detta innebär ett behov av att med ett övergripande helhetsperspektiv tillgodose personalbehov i utsatta kommuner och regioner. Här finns två parter som har ansvar att samordna och komma överens om vem som gör vad i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att de som lånar in och ut personal tydligt kommer överens om hur denna samordning ska gå till och hur arbetsmiljöarbetet bedrivs för att förebygga risker beträffande smitta, hög arbetsbelastning etc. bland inlånad personal.

Inlånaren

Arbetsgivare som lånar in personal är arbetsledare och har arbetsmiljöansvar för sådant som är kopplat till det utförda arbetet. Inlånad personal ska ges möjlighet till att medverka i arbetsmiljöarbetet och riskbedömningen av det dagliga arbete. Det är viktigt att inlånaren ger en introduktion beträffande rutiner och förutsättningar på den nya arbetsplatsen.

Utlånaren

Arbetsgivare som lånar ut personal har ansvar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete oavsett var den utlånade personalen arbetar. Utlånaren har rätt att undersöka arbetsmiljön alternativt begära att få ta del av inlånarens riskbedömningar. Utlånaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och vid allvarliga tillbud och arbetsolyckor under utlåningstiden är det utlånaren som gör anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Inlånarens skyddsombud

Inlånarens skyddsombud har rätt att företräda inlånad personal. Skyddsombudet kan, med utgångspunkt i det egna skyddsområdet, ställa krav beträffande den egna arbetsgivarens arbetsmiljöarbete.

Utlånarens skyddsombud

Utlånarens skyddsombud har rätt att företräda utlånad personal. Skyddsombudet kan, med utgångspunkt i det egna skyddsområdet, ställa krav gentemot den egna arbetsgivaren.

Att hyra ut och hyra in personal – det gemensamma arbetsmiljöansvaret, Arbetsmiljöverket

Kan kommunen/regionen låna ut personal till andra vid omfattande personalbrist?

Har arbetsgivaren ansvar för arbetsmiljön vid hemarbete/distansarbete? Uppdaterad: 18 maj 2020

Frågan är aktuell mot bakgrund av myndigheternas rekommendation att vissa anställda ska arbeta hemma för att minska smittspridning.

Ja, arbetsgivaren har fortfarande ansvar för att arbetstagarens arbetsmiljö är säker och inte skapar ohälsa. Det gäller att tänka på till exempel arbetsutrustning, belysning och ergonomi. Vid hemarbete/distansarbete finns också risk för en upplevelse av isolering och det är därför viktigt att underlätta kommunikationen mellan medarbetarna och dig som chef. Exempelvis kan APT och andra möten ske genom digitala kanaler och att arrangera ”Skypefika” kan vara ett sätt att ha bredare kontakt med kollegor. Diskutera med medarbetarna och stäm kontinuerligt av om hur ni på bästa sätt säkerställer en god arbetsmiljö. Om man exempelvis inte kan ordna en lika bra sittplats i hemmet kan till exempel tätare pauser för att röra på sig var en åtgärd. Omfattningen av vilka åtgärder som arbetsgivaren behöver vidta vid hemarbete/distansarbete beror på hur ofta, hur länge och hur intensivt arbetet utförs. Samverka med skyddsombuden kring frågor som rör arbetsmiljön.

Arbetsmiljöarbete i tider av corona, Suntarbetsliv

Vi har behov av att snabbt upphandla kompletterande företagshälsovårdstjänster. Hur ska vi agera? (Uppdaterad: 19 maj 2020 )

I det ansträngda läget vi befinner oss i kan det finnas arbetsgivare som har stora behov av att snabbt kunna upphandla företagshälsovårdstjänster. Det kan handla om stöd i att göra riskbedömningar kopplat till smittrisker eller att förebygga och omhänderta medarbetare som upplever oro och negativ stress.

I första hand måste man se över sitt existerande avtal med en privat utförare. Detta i syfte att undvika avtalsbrott med existerande leverantör.

Den 1 januari 2019 trädde förenklade regler för upphandling av välfärdstjänster understigande ca 7,7 miljoner, dit företagshälsovård ingår, i kraft. Dessa innebär bland annat att direktupphandlingsgränsen har höjts till drygt 2 150 000 kronor. Liksom tidigare finns det även andra möjligheter i Lag om offentlig upphandling (LOU) att göra direktupphandlingar exempelvis pga. synnerlig brådska.

Tillämpning av LOU i akuta situationer, Upphandlingsmyndigheten

Det finns även möjlighet att ändra i ingångna avtal vilket också regleras också i LOU. Man kan t.ex. ändra omfattningen av uppdraget inom vissa ramar.

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), Riksdagen

SKR, Sobona och facken lämnade 21 mars in en hemställan till regeringen om stöd för att stärka företagshälsovården. Det handlar bland annat om att täcka kostnader och att undanröja olika hinder vid upphandling.

Förstärk företagshälsovården under coronakrisen

Media har skrivit om nya regler för restauranger. Gäller dessa nya regler även skolmatsalar och övriga matsalar inom kommuner och regioner? (Uppdaterad: 2 april 2020 )

Ja, Dessa föreskrifter gäller såväl restauranger, barer, caféer, cateringverksamhet, nattklubbar som skolmatsalar, personalmatsalar och andra verksamheter som serverar mat eller dryck.

Reglerna innebär bland annat att verksamheterna måste säkerställa att det inte uppstår trängsel och därmed stor risk för spridning av covid-19. Det innebär att det inte längre är möjligt att ha barn, brukare, patienter eller gäster som trängs framför den eller de som står och väntar på att beställa eller serveras för nära varandra.

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m. Folkhälsomyndigheten

Kommentarer till regler för restauranger, barer och caféer, SKR

Kan barn och elever själva förse sig med mat, trots att skolrestauranger omfattas av Folkhälsomyndighetens restriktioner om att förhindra smitta på restauranger caféer och barer?, SKR

Vilken specifik information och stödmaterial finns som är riktat till olika yrkesgrupper? (Uppdaterad: 19 maj 2020 )

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

Har du en fråga om arbetsrätt och kollektivavtal med anledning av det pågående virusutbrottet? Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kommer att kontakta dig inom två arbetsdagar. För att underlätta återkoppling ber vi dig ange vilka tider du är tillgänglig via telefon. Om kontakt ej kan etableras kan ärendet komma att avslutas.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.






Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef
Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!