Här kan du ta del av konkreta tips, utveckla din kommuns civila försvar via vårt verktyg Trappan och delta i samarbets­rummet som är en arena för erfarenhets­utbyte.

Planera kommunens civila försvar med Trappan

Här får du konkreta tips på och exempel om hur din kommun kan utveckla och förbättra det civila försvaret. Trappan består av fem steg och bygger på erfarenheter från olika kommuners verk­samhet.

Utveckla kommunens civila försvar med Trappan Länk till annan webbplats.

Trappans fem steg omfattar inte allt utan kommer kontinu­erligt att utvecklas. Vi tar därför gärna emot fler tips och exempel, så att chefer och med­arbetare i landets kommuner hela tiden kan lära av varandra. Lycka till i arbetet och hör gärna av dig med tankar och synpunkter.

Vi kan besöka din kommun

SKR erbjuder även processtöd till kommuner som vill komma vidare i sitt arbete med civilt försvar och krisberedskap. Arbetsnamnet är Trapp­räcket och är tänkt att hjälpa kommuner att uppfylla förvänt­ningar på såväl lag och förordning, som egen målsättning. Stödet är kostnadsfritt.

Trappräcket innebär att vi genomför ett platsbesök, som gärna kan sam­ordnas med närliggande kommuner där det är möjligt och relevant. Om platsbesök inte är möjligt av praktiska skäl kan workshop genomföras digitalt.

Vi stöttar med sakkunskap, metodstöd och att vara ”bollplank” i processen framåt. Kommunen tar själv fram de dokument och planer som behövs. Anpassning sker utifrån kommunens förut­sättningar och mer infor­mation fås vid uppstartsmöte. Stödet är uppdelat i tre steg.

1. Inledande digitalt orienteringsmöte där ansvarig chef för beredskaps­frågor eller motsvarande medverkar.
2. Ett längre arbetsmöte/workshop på plats hos kommunen där om möjligt kommunledning, ansvarig chef, eventuell samordnare medverkar. Även läns­styrelsen bjuds in. Vid plats­besök (eller digitalt möte) utgår vi från de fem stegen i Trappan samt diskuterar på övergripande nivå hur kommande lagstiftning kan antas påverka. Upplägg för workshop kan utformas tillsammans med kommunen utefter vad som bedöms mest prioriterat att diskutera.
3. Digital uppföljning. Målet är att kommunen ska ha en klar bild över nästa steg för att höja och utveckla arbetet med beredskap.

Målgrupp

Kommuner som önskar hjälp att etablera interna processer och hitta en basnivå för hur de kan planera och organisera arbetet med civilt försvar och kris­beredskap. Beredskaps­ansvarig, samordnare eller mot­svarande tjänste­­person samt kommun­lednings­representant bör medverka. Även andra funktioner kan finnas med beroende på vad kommunen själv ser är prioriterat.

Intresseanmälan

Skicka in intresse­­anmälan för att få mer information om att ta del av stödet. Vi åter­kommer till dig via den e-postadress du har angett. Vid många anmäl­ningar görs en prio­ritering av vilka kommuner som först bör besökas utifrån behov.

Samarbets­rum för civilt försvar och kris­beredskap

Samarbetsrum för civilt försvar och krisbered­skap är en arena för diskussion och erfarenhets­utbyte mellan experter, strateger och andra befattningar inom civilt försvar och/eller kris­beredskap i kommuner.

Samarbetsrum för hälso- och sjukvårdens och social­tjänstens beredskap

Samarbetsrummet används för informations­spridning till och mellan kommuner. Samarbets­rummet är även en arena för diskussion och erfarenhets­utbyte mellan experter, strateger och andra befattningar som jobbar med hälso- och sjukvårdens och social­tjänstens beredskap i kommuner. Endast öppen information delas i Samarbets­rummet.

Myndigheten för civilt försvars handbok och samlat stöd till kommuner

Myndigheten för civilt försvar har tagit fram handbok i civilt försvar och krisberedskap. Handboken har tidigare endast omfattat kris­bered­skap, men upp­dateras löpande för att även omfatta civilt försvar.

• Handbok i civilt försvar och krisberedskap, MCF Länk till annan webbplats.
• Beredskap för kommuner och regioner, MCF Länk till annan webbplats.

Överens­kommelse mellan SKR och Myndig­heten för civilt försvar

Utvecklingen av kommunernas förmåga inom det civila försvaret ska ske utifrån respektive kommuns utgångsläge och behov av utveckling.

Huvuddelen av ersättningen ska användas till personalkostnader. Ersätt­ningen får även användas till att medverka i länsstyrelserna, men även andra aktörers, planering och aktiviteter som syftar till att stärka kris­bered­skapen eller det civila försvaret. Det är även möjligt att använda ersättningen till vissa begränsade investeringar som tydligt stärker krisberedskapen eller det civila försvaret.

• Förlängd och justerad överenskommelse för kommunernas krisberedskap 2024–2026 (pdf) pdf, 259 kB.
• Ersättning till kommuner, MCF Länk till annan webbplats.

Nato och civilt försvar

Sverige är medlem i Nato och del av alliansens kollektiva försvar. Medlemskapet innebär förväntningar på svenska kommuner inom bland annat:

• logistik och infrastruktur
• krisberedskap och resiliens
• samordning med militära myndigheter.

Natos civila beredskapsarbete, MCF Länk till annan webbplats.