Regionens arbete med krisberedskap och civilt försvar
Här hittar du flera överenskommelser om regionens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Det innefattar exempelvis beredskap inom hälso- och sjukvården och tillgång till läkemedel.
Om en kris uppstår i en region finns det möjlighet att kontakta SKR:s beredskapsfunktion, larmyta.
Överenskommelser och statsbidrag
Överenskommelse med MSB 2024–2026
Utvecklingen av regionernas förmåga inom det civila försvaret ska ske utifrån respektive regions utgångsläge och behov av utveckling.
Överenskommelse om regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar (pdf) pdf, 243 kB.
Ersättning till regioner
Huvuddelen av ersättningen användas till personalkostnader. Ersättningen får även användas till att medverka i länsstyrelsernas, men även andra aktörers, planering och aktiviteter som syftar till att stärka krisberedskapen eller det civila försvaret.
Det är även möjligt att använda ersättningen till vissa begränsade investeringar som tydligt stärker krisberedskapen eller det civila försvaret.
Statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap
Sedan 2024 finns en förordning om statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap.
Förordningens syfte är att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten även i höjd beredskap. Statsbidraget omfattar 448 miljoner för år 2025. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2025 fördela statsbidraget till regionerna. Det sker genom ett ansökningsförfarande från regionerna. Formerna för det framgår på Socialstyrelsens sida enlig nedan.
Överenskommelse försörjningsberedskap för läkemedel
Sedan 2022 har överenskommelser om försörjningsberedskap för läkemedel tecknats mellan SKR och staten. Genom 2026 år överenskommelse tillförs regioner ytterligare 186 miljoner kronor och möjliggör för regionerna att redan utbetalade medel från 2022 och framåt kan användas även 2026.
Överenskommelse försörjningsberedskap för läkemedel
Överenskommelse försörjningsberedskap för medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning
Överenskommelsen är en del i arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Det statliga bidraget till regionerna omfattar 557 miljoner kronor och får användas under 2026 och 2027.
Överenskommelse försörjningsberedskap för medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning
Föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap
Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Tillsynsmyndighet för föreskrifterna är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Föreskrifterna utgår från begreppet särskild händelse.
Enligt föreskrifterna ska det i regionerna bland annat finnas:
- en katastrofmedicinsk beredskapsplan
- en tjänsteman i beredskap (TiB)
- en särskild sjukvårdsledning som aktiveras vid särskilda händelser
- planering för hur behovet av robusta och säkra lokaler ska tillgodoses
- krisstöd till dem som har drabbats av eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa som en följd av en allvarlig händelse.
Lagen om extraordinära händelser (LEH)
I lagen om (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap (LEH) anges ett antal uppgifter för regionerna.
Regionerna ska bland annat:
- genomföra risk- och sårbarhetsanalyser
- ha en plan för hantering av extraordinära händelser
- ha en krisledningsnämnd
- utbilda och öva förtroendevalda och anställd personal
- rapportera till staten.
Av 5 kap. LEH framgår att kommuner och regioner ska få ersättning av staten för de förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap LEH.
Nato och civilt försvar
Sverige är medlem i Nato och del av alliansens kollektiva försvar. Medlemskapet innebär förväntningar på svenska kommuner och regioner inom bland annat:
- hälso- och sjukvård
- logistik och infrastruktur
- krisberedskap och resiliens
- samordning med militära myndigheter.
Natos civila beredskapsarbete, MSB Länk till annan webbplats.