Strandskydd

Strandskyddet i Sverige syftar till att balansera byggande, friluftsliv och bevarande av naturen vid kuster och vatten­drag. Kommunerna har en central roll i att planera mark- och vatten­användning för att uppnå detta.

SKR arbetar för en strandsskyddslagstiftning som bygger på tillit till lokala bedömningar och beslutsfattande. Dagens strand­skydds­regler tar inte hänsyn till de varierande förhållanden som råder i olika delar av landet och hindrar därmed samhällsutveckling, fram­för­allt på landsbygden.

Läs SKR:s yttrande över "Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd" nedan.

Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd, SKR:s remissyttrande Länk till annan webbplats.

Kommunerna har ett ansvar att planera för mark- och vatten­använd­ningen. Det ligger i kommunernas intresse att genom väl avvägda beslut balansera både byggande, friluftsliv, allemans­rättslig tillgång till stränder och bevarande av goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Ett välfungerande strand­skydds­system måste genomsyras av tilltro till denna förmåga.

Strandskyddet måste vara begripligt

Hur strandskyddet fungerar måste vara möjligt att förklara för alla inblandade, genom hela systemet. Genomslaget för förtroende­valdas beslut måste vara tydligt. Berörda enskilda måste kunna förstå regelverket kring sina egna fastigheter. Det är en förut­sättning för systemets legitimitet.

Den kommunala översiktliga planeringen finns till för att göra avväg­ningar mellan olika intressen och vägleda efterföljande planering och byggande. Ett moderniserat strandskydd med ökat lokalt inflytande bör hanteras inom den kommunala översiktliga planeringen enligt PBL. Det är rätt instrument för en lokal demo­kratisk process.

Länsstyrelsen ska, enligt översiktsplaneprocessen, ge kommunen råd och stöd om nationella mål och program, tillhandahålla relevant statligt kunskaps- och planeringsunderlag samt bevaka och sam­ordna statliga intressen genom samråd och granskningsyttrande. Genom denna process säkerställs att både lokala avvägningar och statliga perspektiv kontinuerligt hanteras i den fysiska planeringen.

Lokal differentiering av strand­skyddet behövs

De skillnader som finns i landet idag angående strandskyddet beror på regional eller lokal tillämpning av nationellt tillämpliga regler. Det är inte att betrakta som lokal differentiering. De skillnader som finns i landet idag måste kunna komma till uttryck i systemet med strand­skydd.

Bakgrund

Strandskyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet. Från början syftade skyddet till att förhindra överexploatering och bevara allmänhetens tillgång till strand och vatten, samt skydd av växt- och djurliv vilket fyllde ett vällovligt syfte under en period av stark expansion i Sverige. Denna typ av lagstiftning lämpar sig dock inte för att möta de utmaningar vi står inför idag när tillväxten koncentreras till ett fåtal områden i Sverige och stora delar av landet har svårt att upprätthålla kommunal service och förlorar i skattekraft. Idag krävs istället en strandskyddslagstiftning som förmår att göra de avvägningar som behövs för att skapa utrymme för både god tillgång till obruten kust, djur- och naturliv samt tillväxt och utveckling.

Publiceringsinformation