Nedgången i byggbranschen och den allmänna konjunkturnedgången sätter sin prägel på denna omgång av jämförelserna. Trots det, och trots att antalet antagna planer har minskat, finns fortfarande en god beredskap i landet i stort med planlagda, icke utnyttjade byggrätter.

Det minskade antalet planlagda bostäder under den senaste mätperioden, som säkert delvis har sin grund i den avvaktande konjunkturen och den allmänna nedgången i byggandet, ser inte ut att ha varit avgörande för den totala planberedskapen och inte heller för genomförandet. Antalet bostäder som färdigställts under 2022-2023 har varit på samma höga nivå som åren efter det så kallade miljonprogrammet.

Tidsåtgången har däremot samtidigt ökat för planläggningen. Orsakerna till detta är sannolikt många. Det behöver belysas vidare i efterföljande arbete. Marknadens vilja till att realisera de planlagda bostäderna, är fortfarande ojämnt fördelad över landet.

Sammanfattande fakta

• 2022–2023 beviljades bygglov för cirka 90 000 bostäder i landet som helhet. Det är en minskning jämfört med 2020–2021 då motsvarande siffra var nästan 137 000.
• I drygt 50 procent av kommunerna har det beviljats bygglov för färre än fem bostäder per 1 000 invånare under perioden 2022–2023.
• Totalt har det färdigställts nästan 120 000 bostäder under 2022–2023 i landet som helhet. Det är en ökning jämfört med 2020–2021 då knappt 94 000 bostäder färdigställdes.
• Marknadens förmåga att bygga bostäder är fortfarande ojämnt fördelad över landet. I drygt 50 procent av kommunerna har det färdigställts färre än fem bostäder per 1 000 invånare under 2020–2021.
• Strax under hälften av de svarande kommunerna hade en mediantid från planuppdrag till antagande som var två år eller kortare under åren 2022 och 2023. Den andel kommuner som angett längre handläggningstider än två år har ökat sedan förra mätningen.
• Drygt hälften av kommunerna uppger att de har en mediantid från samrådsstart till antagande på under ett år.
• En ökning av handläggningstiderna kan ses sedan undersökningarna startades. Det gäller både tiden från planuppdrag till antagande och tiden från samrådsstart till antagande.
• Andelen överklagade detaljplaner har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare års undersökningar. Fortfarande överklagas omkring var fjärde antagen detaljplan, sett över hela landet.
• I de 238 kommuner som lämnat underlag till detta nyckeltal fattades drygt 1 800 beslut om antagande av detaljplan under perioden 2022-2023.
• Den totala mängden planlagda men outnyttjade byggrätter för bostäder är fortsatt stor. Undersökningen visar att det i de två tredjedelar av kommunerna som svarat på frågan finns möjlighet att uppföra över 230 000 bostäder med stöd av outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner.
• I de 230 kommuner, det vill säga nära 80 procent av alla kommuner som svarat på frågan om antalet nya planlagda bostäder, har det sammantaget planlagts för drygt 78 000 bostäder under de senaste två åren.

• Antagna detaljplaner Länk till annan webbplats.
• Planlagda bostäder och planberedskap Länk till annan webbplats.
• Beviljade bygglov och färdiga bostäder Länk till annan webbplats.
• Tidsåtgång Länk till annan webbplats.
• Överklagade detaljplaner Länk till annan webbplats.

En utveckling under tio år

Uppgifterna i studien visar i och med 2024 års sammanställning en utveckling över en tioårsperiod från år 2014 till år 2023. Det är intressant att reflektera över både vad som hänt i samhället under dessa tio år, och vilka förändringar av detaljplaneinstrumentet som gjorts.

Tioårsperioden sträcker sig över flera mandatperioder, och omfattar de allmänna valen 2014, 2018 och 2022, med efterföljande politiska förändringar både på lokal och nationell nivå.

De två senaste mätomgångarna omfattar också pandemiåren 2020-2022.

Flera konjunktursvängingar under perioden

Det har även skett ett antal konjunktursvängningar, inte minst den kännbara lågkonjunkturen under den sista mätperioden. Det har naturligtvis påverkat den konjunkturkänsliga bostadsmarknaden och byggbranschen på många sätt. Bostadsbyggandet har halverats, priserna på byggmateriel liksom bygg- och boendekostnaderna har ökat kraftigt och hushållens efterfrågan har minskat rejält.

Många har under denna period velat försöka få till en effektivare plan- och byggprocess genom att ändra i lagen. Sedan 2014 har det gjorts ändringar i PBL vid så mycket som 50 olika tillfällen. Vissa gånger stora ändringar, vissa gånger mindre. Vissa har direkt haft påverkan på detaljplaneläggningen, vissa inte. Syftet har många gånger varit att effektivisera processerna.

SKR har varit mycket kritiskt till många av ändringarna som istället för förenklingar har visat sig leda än mer komplicerade processer och ökad arbetsbörda. De ständiga ändringarna av lagen har heller inte lett till kortare handläggningstider, tvärtom kan vi nu se att tiderna snarare förlängs samtidigt som den komplexitet som krävs i en detaljplan ständigt ökar.

Längre handläggningstider

2015 ändrades detaljplaneprocesserna genom en ändring av PBL. Bland annat togs det enkla planförfarandet bort. Syftet var att effektivisera och förenkla planprocessen. Effekten verkar dock snarast blivit den motsatta. Under perioden 2016-2017, när det kan antas att detaljplaner som startat efter ändringarna börjar falla ut i antagna planer, steg handläggningstiderna. Särskilt tydlig är skillnaden i de riktigt korta tiderna, där betydligt fler kommuner hade riktigt korta handläggningstider i den första mätningen än i de efterföljande.

Under den senaste tioårsperioden har också ny och förändrad EU-lagstiftning fått ett allt större genomslag i den fysiska planeringen. Det gäller exempelvis lagstiftning om miljökvalitetsnormer för vatten och artskyddslagstiftning som medfört mycket höga krav på utredningar och i många fall förlängt planprocesserna. Utredningar kopplade till vissa enskilda växt- eller djurarter måste exempelvis ofta utföras en viss tid på året vilket ytterligare kan förlänga en redan komplex planprocess.