Följande frågor och svar baseras på propositionen Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) (prop. 2025/26:10) och 3, 20, 24 och 28 kap. skollagen (2010:800) samt övergångsbestämmelserna till lag (2025:1311) om ändring i skol­lagen och 2 kap. kommunal­lagen.

Vad utgör särskilda skäl vid beslut om att förlänga tiden som en person har rätt till komvux i sfi?

Huvudmannen ska besluta om att förlänga tiden som en person har rätt att delta i komvux i sfi om

1. tidsperioden inte har löpt ut
2. personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.

Beslutet får fattas för högst sex månader åt gången. En person kan ha rätt till förlängning av tiden i högst tre år. Av förarbetena till reformen framgår att huvudmannen behöver uppmärksamma om tidsperioden är på väg att löpa ut, analysera elevens förutsättningar och framsteg och föra en dialog med eleven för att kunna bedöma om det finns skäl till förlängning av studietiden.

Särskilda skäl kan till exempel vara att eleven på grund av föräldra­ledighet eller sjukdom behöver längre tid på sig att fullfölja utbild­ningen. Särskilda skäl kan också vara att personen har avbrutit utbildningen för att delta i en arbets­marknads­politisk insats, förvärvs­­arbetat eller deltagit i annan utbildning. Det kan också handla om andra aktiviteter som huvudmannen bedömer moti­verar en förlängd tid i sfi. En elev som studerar en yrkesutbildning i kombination med sfi eller som har anvisats en utbildning i sfi av Arbetsför­medlingen kan också behöva förlängd tid beroende på elevens förutsättningar att fullfölja utbild­ningen.

Kravet på att det ska finnas särskilda skäl med hänsyn till eleven personliga förhållanden innebär att en elev bara har rätt till förläng­ning om det finns fog för det i det enskilda fallet. Det är inte så att vissa faktorer, som föräldraledighet, alltid ska utgöra skäl till förlängning av tiden. Regeringen menar att huvud­mannen i varje enskilt fall behöver bedöma "om en elev med hänsyn till sin bak­grund, sina förut­sätt­ningar och sina behov har särskilda skäl att få ett beslut om förlängning av tiden att läsa sfi efter att treårs­perioden har löpt ut".

Kan eleven avräkna tid från tids­gränsen för frånvaro, till exempel på grund av föräldraledighet?

Tidsfristen börjar löpa från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen i sfi. Eleven kan inte avräkna tid på grund av frånvaro. Däremot har eleven rätt att få tiden förlängd om tidsfristen inte har löpt ut och om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. Den längsta tiden som eleven kan ha rätt till förlängning är tre år. Ett beslut om förlängning ska fattas för högst sex månader åt gången. Sammantaget kan en person således ha rätt att läsa sfi i upp till sex år.

Måste beslut om förlängning av tiden fattas inom ramen för tidsperioden?

Ja, en förlängning kan enbart beslutas inom ramen för treårs­perioden eller en förlängningsperiod. Däremot behöver inte personen vara elev i sfi när huvudmannen beslutar om en förläng­ning. Personen kan ha gjort ett avbrott men vilja återuppta sina studier. Ett beslut om förlängning måste dock ha gjorts innan den aktuella tidsfristen har löpt ut.

Kan beslut rörande förlängning av tiden som en elev har rätt att delta i sfi överklagas?

Ja, i syfte att skapa likvärdighet och av rättssäkerhetsskäl har regeringen beslutat att beslut i fråga om förlängning av tiden som eleven har rätt att delta i sfi ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Vad utgör särskilda skäl vid beslut om att eleven på nytt ska beredas utbild­ning i sfi när hen frivilligt avbrutit sina studier eller när studierna avbrutits enligt beslut av huvudmannen?

Bestämmelsen om att särskilda skäl ska föreligga om eleven på nytt ska beredas utbildning i sfi finns redan idag i 20 kap. 9 § skollagen. Särskilda skäl ska föreligga oavsett om eleven frivilligt avbryter studierna medan tidsperioden löper eller om tidsperioden har löpt ut, samt när studierna avbrutits enligt beslut av huvudmannen. Särskilda skäl kan här vara till exempel barnafödande eller sjukdom.

Hur kan huvudmannen veta när eleven för första gången togs emot till utbild­ningen i sfi om hen påbörjat sin utbild­ning i en annan kommun?

Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studie­plan för varje elev. Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. När en elev i sfi övergår till en annan huvudman för utbildningen, ska den huvudman som eleven lämnar överlämna en kopia av studieplanen till den mottagande huvud­mannen.

Hur många timmar sfi ska eleven erbjudas vid heltidsstudier givet de nya ramarna för hur lång tid en elev har rätt till sfi?

Bestämmelsen i 20 kap. 24 § skollagen om att sfi i genom­snitt under en fyraveckorsperiod ska omfatta minst 15 timmars under­visning i veckan, gäller även med en reglerad tidsbegränsning i sfi. Det är en minsta garan­terad undervisningstid och huvudmannen kan erbjuda fler timmar. Det är elevens behov och förutsättningar som ska ligga till grund för hur många timmars undervisning eleven får.

Är rätten till sfi tidsbegränsad även på folkhögskola?

Ja, eftersom den som har rätt att delta i sfi har rätt att i stället delta i en folkhögskolas motsvarande utbildning enligt 24 kap. 11 § skol­lagen, gäller en tidsbegränsning av rätten till sfi även för folkhög­skolans motsvarande utbildning i sfi.

Behöver även folkhögskolor ta fram en individuell studieplan enligt det nya regelverket?

De bestämmelser som finns om den individuella studieplanen gäller även för motsvarande sfi på folkhögskola. Skyldigheten att upprätta en individuell studieplan enligt det nya regelverket gäller således även för utbildning motsvarande sfi hos folkhögskola. I detta fall ansvarar folkhögskolan och inte hemkommunen för att den individ­uella studieplanen innehåller en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen i sfi.

Är även folkhögskolor skyldiga att överlämna en kopia av den individuella studieplanen i det fall eleven byter huvud­man? Kan folkhögskolorna ta emot individuella studieplaner från annan huvudman?

Folkhögskolor kan anordna utbildning i sfi på två olika sätt.

1. På entreprenad, överlämnad av en kommun som behåller huvudmannaskapet enligt 23 kap. 2 § skollagen.
2. Som utbildning som motsvarar sfi enligt 24 kap. 11–15 §§ skollagen.

Folkhögskolor kan dessutom drivas av olika stiftelser, föreningar och andra enskilda organ samt av regioner.

Individuella studieplaner kan innehålla uppgifter som behöver sekretessbeläggas. Eftersom det endast är huvudmän inom det offentliga skolväsendet som omfattas av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen, får det följder för hur den individuella studieplanen kan hanteras.

Därför finns det endast regler om att överlämna studieplaner som gäller för offentliga huvudmän, se sista stycket i 3 kap. 12 j skollagen.

Motsvarande reglering finns inte för utbildning som motsvarar sfi som anordnas av en folkhögskola.

Sfi på folkhögskola som entreprenad

När en kommun överlämnar sfi på entreprenad till en folkhögskola behåller kommunen huvudmannaskapet för utbildningen. Det får förutsättas att kommunen i entreprenadavtalet inför klausuler om tystnadsplikt för anställda och uppdragstagare hos folkhögskolan som motsvarar den sekretess som gäller hos kommunen som huvudman.

Därför är dessa folkhögskolor både skyldiga att överlämna kopior på den individuella studieplanen, om eleven byter huvudman, och kan ta emot individuella studieplaner. Om någon skulle begära ut en individuell studieplan som behöver sekretessbeläggas kan folkhögskolan sekretessbelägga uppgifter i studieplanen.

Utbildning på folkhögskola som motsvarar sfi

För dessa folkhögskolor finns inga regler om att överlämna individuella studieplaner som motsvarar 3 kap. 12 j § skollagen. De är inte skyldiga att överlämna kopior på den individuella studieplanen.

Det finns dock inte något som hindrar att en huvudman för sfi ändå lämnar över en individuell studieplan till en folkhögskola som anordnar utbildning som motsvarar sfi, så länge det inte finns uppgifter i planen som behöver sekretess­beläggas eller om ett samtycke inhämtas från eleven. Kommuner bör i vilket fall överlämna uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Kan kommunen erbjuda utbildning i svenska språket efter att elevens rätt till sfi har löpt ut?

Kommunerna har ingen skyldighet att erbjuda sfi efter att elevens rätt till sfi har upphört. En elev i behov av ytterligare utbildning i svenska språket har dock rätt att läsa svenska som andraspråk (sva) på grundläggande nivå när rätten till sfi har löpt ut.

Kommunerna kan också erbjuda sfi för elever vars rätt har upphört, men det är ytterst ett politiskt beslut.

Vidare ska kommuner behandla alla sina kommuninvånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Det innebär att om en kommun erbjuder sfi till en person vars rätt till sfi har upphört, behöver alla personer i samma situation behandlas på motsvarande sätt.

Vad gäller för elever som tagits emot i sfi innan de nya skärpta reglerna började tillämpas?

För den som har tagits emot till komvux i sfi före ikraft­trädandet gäller rätten att delta i utbildningen i tre år från och med den 1 januari 2026, det vill säga till och med den 31 december 2028.

Den som har tagits emot till komvux i sfi före ikraftträdandet, och vars utbildning har upphört eller frivilligt avbrutits, ska på nytt beredas sådan utbildning om

1. det finns särskilda skäl
2. det sker inom tidsperioden den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2028.

Se övergångsbestämmelserna till de aktuella ändringarna i skol­lagen nedan. Här finns också ett informationsmaterial som riktar sig till målgruppen på lätt svenska samt översatt till de vanligaste språken inom sfi.

Skärpta krav i sfi, Skolverket Länk till annan webbplats.

Ställ egna frågor om sfi-reformen

Har du andra frågor om sfi-reformen? Skicka ett mejl till oss och skriv "Sfi-reformen" på ämnesraden.

Mejla din fråga