Hoppa till sidans innehåll

Stöd för aktivitetskravs­reformen­

Regeringens initiativ om en aktivitetskravsreform kommer att genomföras. Samtidigt som kommunerna måste börja förbereda sig är regelverket inte klart och en hel del detaljer är inte kända. Under våren 2026 kommer riksdagen fatta beslut om hur uppdraget kommer att se ut i detalj. Här kommer vi löpande publicera ny information och vägledning, för att underlätta kommunernas implementering.

Tidplan

Lagrådsremiss, proposition och ikraftträdande

Det är fortfarande oklart exakt hur kommunernas uppdrag kommer se ut. Detaljerna kommer att bli klara i den lagrådsremiss som väntas kring årsskiftet. Riksdagen kommer att få förslagen för behandling och beslut i en proposition i mars 2026.

Reformen kommer träda i kraft 1 juli 2026.

Kommunernas samarbetsrum för aktivitetskravet

Många efterfrågar erfarenheter, lärande exempel och verktyg i införandet av aktivitetskravet. Vi erbjuder därför ett digitalt samarbetsrum. Här kan ni både dela med er av era arbetssätt och ta del av hur andra kommuner gör. Ni kan också ställa frågor till varandra.

Anmäl dig till samarbetsrummet

Webbsändningar

SKR kommer löpande att informera och ha fördjupande diskussionen om reglering och framgångsrika arbetssätt genom webbsändningar. Nästa inplanerade webbsändning är den 15 januari 2026. Då diskuterar vi innehållet i lagrådsremissen, förutsatt att den har kommit då. Den 26 mars anordnar vi en Idékonferens kring aktivitetskravsreformen – en digital heldag (save the date, mer information kommer).

Information och anmälan Länk till annan webbplats.

Ställ dina frågor till SKR

Du kan ställa dina frågor till oss via mejl. Skriv Implementering av aktivitetskravsutredningen på ämnesraden. På så vis säkerställs korrekt och snabb hantering.

Mejla din fråga

Utredning och förslag om aktivitetskrav

Regeringen har presenterat en utredning med förslag på reglering för ett aktivitetskrav, som remitterats. Regeringen har i budgeten för 2026 aviserat ett besked om att aktivitetskravet ska genomföras och gett övergripande information om inriktningen för reformen.

Förslaget: Kommuner måste erbjuda aktiviteter för personer med försörjningsstöd

Förslaget innebär en skyldighet för kommuner att tillhandahålla aktiviteter för personer som får försörjningsstöd och ett krav på dessa att delta i aktiviteter.

Motiven handlar om att

  • bryta passivitet
  • stärka rättssäkerhet och likformighet
  • motverka att försörjningsstöd blir en permanent försörjningskälla
  • ta tillvara potentiell arbetskraft.

De insatser som föreslogs var:

  1. aktiviteter som syftar till att motivera individen att öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften,
  2. aktiviteter som syftar till att öka individens språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften,
  3. arbetsplatsförlagda aktiviteter inom en kommunal förvaltning, och
  4. aktiviteter inriktade på jobbsökande.

SKR:s och kommunernas krav på reformen

Kommunerna och SKR tog tidigt i processen fram sex krav för att reformen ska kunna fungera väl i praktiken och leda fler från bidrag till jobb:

  1. Kunskapsbaserade insatser
  2. Insatser utan avbrott och samspel med Arbetsförmedlingen
  3. Digitalt informationsutbyte
  4. Förskola och fritidshem på heltid
  5. Kommunal handläggning och bedömning
  6. Full finansiering och implementeringsstöd

Dessa punkter har framförts löpande och självklart också i SKR:s remissvar till utredningen.

Finansiering av förslaget

Besked i regeringens budgetproposition för 2026

Aktivitetskrav i försörjningsstöd föreslås börja gälla 1 juli 2026. Det innebär krav på den enskilde och en skyldighet för kommunen. Syftet är att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och blir självförsörjande.

Flera besked går i linje med de krav som kommunerna har framfört:

  • Finansiering av insatserna sker genom tillskott i det generella statsbidraget till landets kommuner. Det handlar om 1 miljard kronor för andra halvåret 2026, sedan 2 miljarder kronor årligen. SKR:s preliminära bedömning är att detta är i linje med utredningens beräkningar och uppdragets omfång för kommunsektorn som helhet.
  • Arbetsförmedlingen ska öka aktiviteten bland inskrivna arbetssökande med kompletterande ekonomiskt bistånd, det krävs utökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Det avsätts också medel för utvecklat systemstöd, dokumentation och nya rutiner för myndigheten (38, 66 respektive 60 miljoner kronor för åren 2026, 2027 och 2028).
  • Kostnader för barnomsorg i kommunerna ersätts med 130 miljoner kronor första halvåret sedan 260 kronor 2026 och 2027, troligen genom ett riktat statsbidrag.
  • Implementeringsstöd genom myndighetsuppdrag finansieras för 2026 och 2027. Det är oklart hur stödet ska utformas.

Dessutom avsätts medel till Inspektionen för vård och omsorg för tillsyn och systemutveckling när det gäller kommunernas verksamhet inom aktivitetskravet. Det har också avsatts medel för IT-utveckling och administration för offentlig verksamhet. Det är däremot oklart om detta är medel som kommer att gå till kommunernas utökade behov inom de områdena.

De besked som kom kring aktivitetskravsreformen i regeringens bidragsproposition för 2026 visar att regeringen i flera avseenden har lyssnat på kommunernas krav. Det innebär ett historiskt erkännande av kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken. Beskeden bådar gott för den fortsatta processen och för ett utvecklat samarbete mellan kommun och stat inom arbetsmarknadspolitiken framåt.

Stöd för att påbörja förberedelserna: forskning och beprövad erfarenhet

I väntan på att reformen träder i kraft den 1 juli 2026 kan kommunerna redan nu börja förbereda sig. Det finns forskning och beprövade erfarenheter att utgå ifrån som stöd i arbetet. Ett kunskapsbaserat arbetssätt handlar om att väga samman forskning, beprövad erfarenhet och brukarperspektiv. Flera kommuner bedriver redan ett betydande arbete för att få biståndsmottagare i egen försörjning och arbete.

Aktivitetskravet och nya Socialtjänstlagen

Införandet av krav på aktivitet i försörjningsstödet och omställningen till nya SoL behöver gå i takt. SKR har i sitt remissvar konstaterat att insatserna som socialnämnden ska tillhandahålla enligt förslaget ska betraktas som insatser enligt socialtjänstlagen. Det innebär att insatserna inom aktivitetskravet omfattas av ambitionshöjningarna i nya Sol och ska vara förebyggande, tillgängliga, jämställda och kunskapsbaserade (se SKR:s yttrande nedan).

Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet Ds 2024:29 (pdf) Länk till annan webbplats.

På webbplatsen Framtidens socialtjänst hittar du utförlig information, nyheter och vägledning kring alla förändringar i nya SoL. Här finns också verktyg för att driva ett effektivt förändringsarbete och inspiration från andra kommuner.

Framtiden socialtjänst Länk till annan webbplats.

Forskningen visar

Kunskapsläget kring vilka insatser som har effekt för få individer att gå från bidrag till arbete har stärkts de senaste åren genom ett antal forskningsöversikter samt olika studier.

I vilken mån insatser är effektiva är beroende av flera faktorer. Individernas förutsättningar och behov – samt att insatsen sätts in vid rätt tillfälle. Generellt visar översikterna på god effekt av insatser med följande inriktning:

  • Aktiviteter så lika som möjligt ett vanligt arbete på den ordinarie arbetsmarknaden – gärna på arbetsplatser. Det kan exempelvis handla om subventionerade anställningar eller praktik.
  • Intensifierade och individanpassade insatser med ökad personaltäthet där det också kan vara positivt med frivilligt deltagande och utgångspunkt i individens önskemål.
  • Fokus på arbete genomgående under hela insatsen – gärna med medverkan från arbetsgivare.
  • Att ge flera insatser samtidigt som individen har arbetsplatsanknytning, såsom teoretisk utbildning eller språkinlärning i kombination med praktik på en arbetsplats.
  • Kompetenshöjande insatser om det finns behov av det.

Perspektiv från professionen och brukare

Under 2024 gjordes en avgränsad studie där några biståndsmottagare och medarbetare intervjuades om aktivitetskravsreformen. Undersökningen visade på en positiv bild av krav på aktiviteter men också att det saknas insatser idag.

Biståndsmottagarnas röster och medskick:

  • Heltidsaktivering är positivt
  • Arbetsförmedlingen och dess leverantörer är avlägsna och ger för begränsat stöd
  • Det behövs mer stöd än idag från både kommunen och Arbetsförmedlingen
  • Strukturella utmaningar försvårar – såsom arbetsgivares krav på språkkunskaper och bristande nätverk.

Medarbetarnas röster och medskick:

  • Heltidsaktivering är positivt och borde vara en självklarhet.
  • Individerna saknar ett bra sammanhållet stöd från Arbetsförmedlingen och andra samverkansparter
  • Många av dagens biståndsmottagare har flera hinder och en komplex problematik.
  • Många aktiviteter och insatser behövs för att möjliggöra att fler kommer i jobb.

Aktivitetskrav som leder till jobb - röster från deltagare och medarbetare (pdf) Länk till annan webbplats.

Framgångsfaktorer i kommuner som minskat bistånds­mottagandet

Under de senaste tio åren har antalet biståndsmottagare minskat i en stor del av landets kommuner. Våren 2025 djupintervjuades tolv kommuner som varit särskilt framgångsrika i att minska biståndsmottagande, som ett sätt att fånga vad kommunen kan göra med sina verktyg.

Nio framgångsfaktorer för minskat ekonomiskt bistånd

  1. Jobbfokus och arbetsnära insatser
  2. Tro på individen med insats utifrån förmåga och behov
  3. Klargöra individens förmågor och tät uppföljning
  4. Uthållig styrning och politisk ledning
  5. Professionens kunskap och arbetssätt
  6. Samarbete mellan ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsenhet och andra kommunala förvaltningar
  7. Samarbete och förhållningssätt till Arbetsförmedlingen
  8. Samarbete med regionen och Försäkringskassan
  9. Digitalisering och effektiva arbetssätt

Från bidrag till jobb (pdf) Länk till annan webbplats.

Erfarenheter från kraftsamling för minskat långvarigt bistånd

Under åren 2018-2021 samarbetade SKR med 27 kommuner för att minska det långvariga ekonomiska biståndet. Resultaten var goda – kommunerna minskade sitt långvariga bistånd nästan dubbelt så mycket som övriga kommuner under den perioden (en minskning med 16,8 procent jämfört med 9,3 procent bland övriga kommuner).

Kommunerna i projektet utvecklade intern samverkan och organiserade sig för att svara mot individernas behov. Metoder och arbetssätt effektiviserades och fokuserade på tätare klientmöten. För extern samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården har vissa lyckats utveckla samverkan, men i flera fall fanns fortsatta utmaningar.

Framgångsfaktorerna var:

  • Intern samverkan och organisering mellan socialtjänst och arbetsmarknadsenhet med fokus på långsiktiga lösningar.
  • Utvecklade arbetssätt och metoder med implementering av evidensbaserade arbetsmetoder.
  • Kompetenshöjning och utbildning för socialsekreterare och handläggare med stärkt yrkesroll och förbättrad arbetsmiljö.
  • Ökad brukarmedverkan för att öka delaktighet och mer anpassat stöd utifrån individuella behov.
  • Tillgång till bättre statistik och analysverktyg.
  • Strukturerat lärande och erfarenhetsutbyte.
  • Ökat politiskt och organisatoriskt fokus på frågan.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan