Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvars­område. Kommunerna tar dock ett stort ansvar genom olika insatser och stöd. Särskilt för de grupper som av olika anledningar behöver extra stöd för att komma in på arbetsmarknaden.

Statistik

Vi har tagit initiativ till, att i samarbete med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), bygga upp kunskapen om omfattningen av de kommunala arbetsmarknadsinsatserna. Statistiken publiceras och är tillgänglig för alla i webbtjänsten Kolada.

Kolada Länk till annan webbplats.

Arbetsmarknads­politiken lokalt och regionalt

Landets kommuner har under trettio års tid byggt upp omfattande arbetsmarknadsverksamheter i spåren av en otillräcklig statlig arbetsmarknadspolitik. Våra uppföljningar visar att det handlar om årliga kostnader på omkring 5 miljarder kronor, och som möter nästan 100 000 individer. Utöver det tillkommer 6 miljarder per år för utbetalning och administrering av ekonomiskt bistånd för individer som har arbetslöshet som huvudsakligt skäl.

Det finns flera vägar som kan bidra till ett formaliserat och tydligare kommunalt uppdrag.

Arbetsförmedlingen har gjort tolkningen att kommuner inte kan ges i uppdrag att utföra arbetsmarknadsinsatser på myndighetens uppdrag. Detta trots att regeringen har konstaterat att det finns juridiskt utrymme för att kommunerna skulle kunna utföra statliga arbetsmarknadsinsatser. SKR vill att Arbetsförmedlingen får tydliga styrsignaler om att ta tillvara och utveckla kommunernas roll genom att erkänna, finansiera och inkludera arbetsmarknadspolitiska insatser i den nationella arbetsmarknadspolitiska verktygslådan. En möjlighet att sluta finansiella överenskommelser om definierade målgrupper skulle vara en bra väg att gå.

Vi arbetar för att realisera aktivitetskravet med rätt förutsättningar för kommunerna att ge insatser som leder till jobb.

Stärk Arbetsförmedlingens lokala närvaro och samarbete

Arbetsförmedlingen behöver stärka sin lokala närvaro. SKR har identifierat fem dimensioner som behöver förverkligas i Arbetsförmedlingens lokala närvaro:

• Enklare service och stöd till arbetslösa som inte kan använda digitala tjänster
• Fördjupat stöd till arbetslösa
• Operativt samarbete med kommuner och regioner för individer i behov av samlat stöd
• Strategiskt samarbete på ledningsnivå mellan kommuner och Arbetsförmedlingen
• Lokalt och regionalt stöd för arbetsgivares kompetensförsörjning

Överenskommelser mellan Arbets­förmedlingen och kommunerna

Arbetsförmedlingen har ansvar för att samverka med kommuner på strategisk och operativ nivå så att personer i behov av stöd kan ges ett ändamålsenligt stöd. De befintliga överenskommelserna ska ses över årligen.

SKR:s uppföljningar visar att mer behöver göras för att samarbetet ska fungera likvärdigt över landet och göra skillnad för enskilda individer som har stöd både från Arbetsförmedlingen och kommunerna. En viktig fråga för ett ökat samarbete är möjlighet till informationsutbyte.

Samverkan genom lagen om finan­siell sam­ordning – Finsam

Lagen gör det möjligt för kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och regioner att samverka finansiellt inom rehabiliteringsområdet.

Tillsammans bildar de fyra parterna ett samordningsförbund och beslutar hur samarbetet och samverkan ska utformas och bedrivas utifrån lokala förutsättningar och behov.

Finsam Länk till annan webbplats.

SKR bidrar med juridiskt stöd i frågor som rör Finsam-lagen för kommuner och regioner.

Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser behöver ses över

Under våren 2024 fick Försäkringskassan i uppdrag att analysera behovet av ändringar i lagen och myndigheten skulle samråda med bland annat SKR.

Våren 2024 gjorde Nationella rådet en analys av samordningsförbundens möjlighet att ansöka och ta emot medel från Europeiska socialfonden (ESF). Analysen visade att det saknas lagstöd för samordningsförbund att ansöka om och ta emot finansiering från externa aktörer, inklusive ESF.

Vi delar den juridiska bedömningen, men verkar för en ändring av nuvarande Finsam-lag. Många samordningsförbund har erfarenhet och kompetens att hantera ESF+ projekt. En förändrad lag skulle ge samordningsförbunden bättre möjligheter att stötta parterna. Det kan till exempel gälla kommuner och regioner i deras arbete att ge ett effektivt stöd för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att komma i arbete.

Frivilligt för kommuner och regioner att delta i samordningsförbund

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att träffa överenskommelse med kommuner och regioner för att bedriva finansiell samordning enligt Finsam-lagen. För kommuner och regioner är det frivilligt att delta. I slutet av 2023 var samtliga regioner och 274 kommuner medlem i något av de cirka 70 samordningsförbunden som finns i landet.

SKR är inte ett stöd för samordningsförbund. För stöd för samordningsförbund hänvisar vi till Finsam där funktionsbrevlådan finns.

Revision i samordningsförbunden är både en statlig och en kommunal angelägenhet. SKR erbjuder stöd till kommuner och regioner gällande revision i samordningsförbunden.

Medelstilldelning

Regeringen avsätter årligen medel till den finansiella samordningen. SKR har tillsammans med övriga parter deltagit i arbetet med att ta fram en modell för hur den statliga fördelningen ska gå till och där staten står för 50 procent och kommuner och regioner för 25 procent vardera.

Medelstilldelning, Finsam Länk till annan webbplats.

Nationella rådet för finansiell samordning

SKR deltar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Socialstyrelsen i Nationella rådet för finansiell samordning samt i dess arbetsgrupp. Rådet behandlar frågor om finansiell samordning som är av gemensamt intresse.

Grundutbildningar i finansiell samordning

Vi erbjuder tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan grundutbildningar i finansiell samordning för ledamöter i samordningsförbundens styrelser, förbundschefer eller andra intresserade.

Information och anmälan till grundutbildning, Finsam Länk till annan webbplats.

Kontaktpersoner på SKR

För regioner

Birgitta Olsson
birgitta.olsson@skr.se

För kommuner

Carina Cannertoft
carina.cannertoft@skr.se

Samverkan med sociala före­tag

Sociala företag kan utföra tjänster som utvecklar den samhällsservice som kommuner och regioner ansvarar för och samtidigt bidra till nya och innovativa välfärdslösningar på de utmaningar som kommuner och regioner står inför .

Sociala företag baserar sin affärsverksamhet på en eller flera samhällsutmaningar. Till exempel kan de verka för att förbättra miljön, minska utanförskap och öka inkludering eller stärka utvecklingen av en ort eller plats. Kännetecken för sociala företag är att:

• deras affärer är ett medel för att skapa samhällsnytta
• de mäter sina resultaten i samhällsnyttiga mål
• det mesta av överskottet går tillbaka till verksamheten.

Med sitt samhällsnyttiga fokus kan sociala företag utföra tjänster som utvecklar den samhällsservice som kommuner och regioner ansvarar för och samtidigt bidra till nya och innovativa välfärdslösningar på de utmaningar som kommuner och regioner står inför.

Podd Demokratiresan om kommuners samverkan med sociala företag, Libsyn Länk till annan webbplats.

Handbok om samverkan med sociala företag

SKR:s handbok beskriver hur kommuner och regioner kan finna nya vägar till välfärdslösningar. Den ger också konkreta exempel på hur kommuner och regioner kan utveckla samverkan och skapa affärer med sociala företag.

För att stötta kommuners och regioners samverkan med sociala företag har SKR tagit fram en handbok. Syftet med handboken är att ge kommuner och regioner en introduktion till sociala företag.

Skrift: Ny väg till innovativa välfärdslösningar - en handbok om samverkan med sociala företag Länk till annan webbplats.

Viktiga områden vid samverkan

Handboken lyfter fram följande områden för en väl fungerande samverkan:

• Förankra frågan och utse politisk nämnd. Samverkan med sociala företag har kopplingar till flera ansvarsområden. Det politiska ansvaret för samverkan med sociala företag kan placeras antingen hos kommunstyrelse/regionstyrelse eller hos facknämnd. Olika placeringar kan ge olika inriktningar till hur kommunens/regions samverkan med sociala företag kan utvecklas.
• Utse en samordnande funktion i verksamhetsorganisationen. Det praktiska ansvaret för kommunens/regionens samverkan med sociala företag kan placeras på en ledningsfunktion eller inom en sakfunktion. Om ansvaret placeras inom en arbetsmarknadsenhet definieras frågorna troligen som arbetsmarknadsfrågor, medan en placering på ett näringslivskontor antagligen leder till att samverkan med sociala företag blir en allmän näringslivsfråga.
• Etablera en intern samordning mellan funktioner och enheter. För att undvika att samverkan med sociala företag blir en avgränsad sektorsfråga är det viktigt att utveckla en intern samverkan över verksamhetsgränser, där framförallt näringsliv, inköp och upphandling och arbetsmarknad bör vara representerade. Samla kollegor från olika ansvarsområden och utveckla interna rutiner och arbetssätt.
• Utveckla styrdokument och handlingsplan. Styrdokument och handlingsplaner kan bidra till att synliggöra vikten av kommunens/regionens samverkan med sociala företag. De kan också användas för att prioritera insatser eller för att ange hur kommunen/regionen kan verka för att stötta framväxten av sociala företag.
• Extern samordning. För att kunna samla de sociala företagen och föra en kontinuerlig dialog är det viktigt att man etablerar ett sådant forum med de sociala företagen.
• Genomför upphandlingar. Använd upphandlings­lagstift­ningens olika möjligheter för upphandling.
• Följ upp och utvärdera. Med ledning av styrdokument och handlingsplan är det viktigt att löpande följa upp och utvärdera hur kommunens/regionens samverkan med sociala företag har utvecklats. Använd gärna modeller för effektmätning.

Utvecklingsnätverk sociala företag

Under 2021-2022 bedrev SKR i ett ESF-finansierat projekt och utvecklingsnätverk tillsammans med tolv kommuner med syfte att stötta utvecklingen av deras samverkan med sociala företag.

Utgångspunkten i arbetet var SKR:s handbok om samverkan med sociala företag, se ovan.

Slutrapport från projektet

I denna rapport presenteras den utvecklingsresa som genomförts tillsammans med de tolv deltagande kommunerna. Målet har varit att skapa modeller för hållbara samverkansstrukturer och fler affärer mellan kommuner och sociala företag.

Skrift: Lärdomar från utvecklingsnätverk sociala företag Länk till annan webbplats.

Om kommuners samverkan med sociala företag

Du får veta mer om hur arbetet i ESF-projektet har grnomförts genom intervjuer med olika kommuner. Filmen är 5 minuter lång.

Det här har uppnåtts i utvecklings­nätverket

Utvecklingen har gått olika långt och tagit sig olika inriktningar hos de medverkande kommunerna. Här följer några exempel på vad kommunerna i nätverket har uppnått efter projektet.

• I de flesta kommuner har det fattats beslut om var ett politiskt ansvar för frågorna ska placeras och var det praktiska tjänstepersonsansvaret ska vila.
• I de flesta fall har det också utvecklats en intern samverkansstruktur med tjänstepersoner från flera verksamhetsområden.
• I flera kommuner har det skett en policyutveckling, antingen i form av separata styrdokument eller där socialt företagande har införlivats i annat styrdokument.
  
• Det totala antalet identi­fierade sociala företag i kommunerna är avsevärt högre vid projektavslut än vid projektstart och även kommunernas dialog och samverkan med sociala företag förefaller ha ökat eller stärkts över tid.

Viktigaste erfarenheten – sociala företag inte längre en sektorsfråga

Det allra viktigaste är att kommunerna i Utvecklingsnätverket inte längre betraktar sociala företag som en sektorsfråga enbart knuten till en tjänsteperson, eller en verksamhetsfråga enbart för arbetsmarknadsenheten. Det blir inte heller enbart en näringslivsfråga för ett enskilt näringslivskontor.

Detta blir särskilt tydligt i de kommuner där ansvaret placeras på en kommunledningsfunktion eller där man i de lokala styrdokumenten relaterar sociala företag till uppnåelsen av målen inom Agenda 2030.

Förväntade långsiktiga effekter

Förväntade effekter på lång sikt är att aktörer från den sociala ekonomin är en naturlig leverantör och ett viktigt komplement vid sidan om andra leverantörer av välfärdstjänster. Utvecklingsnätverkets arbete har bidragit till att skapa förutsättningar för att kunna uppnå detta.

De deltagande kommunerna är eniga om att man måste skapa förutsättningar för ett brett utbud av sociala företag och att de ges möjlighet att bidra till hanteringen av samhällsutmaningar.

Olika behov hos de medverkande kommunerna

Kommunerna i projektet hade alla olika utgångslägen och behov. De större kommunerna såg stora utmaningar med ökande socioekonomiska skillnader med inkomstskillnader, arbetslöshet och utbildningsnivåer.

Landsortskommunerna hade utmaningar kopplat till stora avstånd och en åldrande befolkning Det ställde stora krav på den kommunala välfärden. I båda fallen kan samverkan och affärer med de sociala företagen vara en del av lösningen. Detta då eftersom sociala företag baserar sin affärsverksamhet på en eller flera samhällsutmaningar.

Gemensamma framgångsfaktorer – vikten av kunskap och dialog

Kommunerna i projektet hade olika förutsättningar och behov. Men de har trots dessa olikheter hittat gemensamma nycklar till en förbättrad samverkan mellan kommunerna och de sociala företagen:

• En fördjupad kunskap om sektorn i kombination med det verksamhetsövergripande arbete som har skett i projektteamen.
• Den kontinuerliga dialogen som har börjat föras med de sociala företagen och övriga aktörer i civilsamhället.

Projektets allra främsta bidrag varit att fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte och gemensam kunskapsutveckling, både internt i kommunen och externt.

Deltagande kommuner

• Helsingborg
• Hudiksvall
• Härjedalen
• Karlstad
• Laxå
• Malmö
• Mölndal
• Sölvesborg
• Söderhamn
• Tierp
• Uddevalla
• Umeå