I landets kommuner pågår ett omfattande förberedelsearbete inför att aktivitetskravsreformen träder i kraft.

Forskning och beprövad erfarenhet

I väntan på att reformen träder i kraft den 1 juli 2026 kan kommunerna redan nu börja förbereda sig. Det finns forskning och beprövade erfarenheter att utgå ifrån som stöd i arbetet. Ett kunskapsbaserat arbetssätt handlar om att väga samman forskning, beprövad erfarenhet och brukarperspektiv. Flera kommuner bedriver redan ett betydande arbete för att få biståndsmottagare i egen försörjning och arbete.

Forskningen visar

Kunskapsläget kring vilka insatser som har effekt för få individer att gå från bidrag till arbete har stärkts de senaste åren genom ett antal forskningsöversikter samt olika studier.

I vilken mån insatser är effektiva är beroende av flera faktorer. Individernas förutsättningar och behov – samt att insatsen sätts in vid rätt tillfälle. Generellt visar översikterna på god effekt av insatser med följande inriktning:

• Aktiviteter så lika som möjligt ett vanligt arbete på den ordinarie arbetsmarknaden – gärna på arbetsplatser. Det kan exempelvis handla om subventionerade anställningar eller praktik.
• Intensifierade och individanpassade insatser med ökad personaltäthet där det också kan vara positivt med frivilligt deltagande och utgångspunkt i individens önskemål.
• Fokus på arbete genomgående under hela insatsen – gärna med medverkan från arbetsgivare.
• Att ge flera insatser samtidigt som individen har arbetsplatsanknytning, såsom teoretisk utbildning eller språkinlärning i kombination med praktik på en arbetsplats.
• Kompetenshöjande insatser om det finns behov av det.

• Utredningen Aktivitetskrav inom försörjningsstödet - för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (pdf) Länk till annan webbplats.
• Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare, Volym 2, SOU:2025:15 (pdf) Länk till annan webbplats.

Perspektiv från professionen och brukare

Under 2024 gjordes en avgränsad studie där några biståndsmottagare och medarbetare intervjuades om aktivitetskravsreformen. Undersökningen visade på en positiv bild av krav på aktiviteter men också att det saknas insatser idag.

Biståndsmottagarnas röster och medskick:

• Heltidsaktivering är positivt
• Arbetsförmedlingen och dess leverantörer är avlägsna och ger för begränsat stöd
• Det behövs mer stöd än idag från både kommunen och Arbetsförmedlingen
• Strukturella utmaningar försvårar – såsom arbetsgivares krav på språkkunskaper och bristande nätverk.

Medarbetarnas röster och medskick:

• Heltidsaktivering är positivt och borde vara en självklarhet.
• Individerna saknar ett bra sammanhållet stöd från Arbetsförmedlingen och andra samverkansparter
• Många av dagens biståndsmottagare har flera hinder och en komplex problematik.
• Många aktiviteter och insatser behövs för att möjliggöra att fler kommer i jobb.

Aktivitetskrav som leder till jobb – röster från deltagare och medarbetare (pdf) Länk till annan webbplats.

Framgångsfaktorer i kommuner som minskat biståndsmottagandet

Under de senaste tio åren har antalet biståndsmottagare minskat i en stor del av landets kommuner. Våren 2025 djupintervjuades tolv kommuner som varit särskilt framgångsrika i att minska biståndsmottagande, som ett sätt att fånga vad kommunen kan göra med sina verktyg.

Nio framgångsfaktorer för minskat ekonomiskt bistånd

1. Jobbfokus och arbetsnära insatser
2. Tro på individen med insats utifrån förmåga och behov
3. Klargöra individens förmågor och tät uppföljning
4. Uthållig styrning och politisk ledning
5. Professionens kunskap och arbetssätt
6. Samarbete mellan ekonomiskt bistånd, arbets­marknads­enhet och andra kommunala förvaltningar
7. Samarbete och förhållningssätt till Arbetsförmedlinge
8. Samarbete med regionen och Försäkringskassan
9. Digitalisering och effektiva arbetssätt

Från bidrag till jobb (pdf) Länk till annan webbplats.

Erfarenheter från kraftsamling för minskat långvarigt bistånd

Under åren 2018-2021 samarbetade SKR med 27 kommuner för att minska det långvariga ekonomiska biståndet. Resultaten var goda – kommunerna minskade sitt långvariga bistånd nästan dubbelt så mycket som övriga kommuner under den perioden (en minskning med 16,8 procent jämfört med 9,3 procent bland övriga kommuner).

Kommunerna i projektet utvecklade intern samverkan och organiserade sig för att svara mot individernas behov. Metoder och arbetssätt effektiviserades och fokuserade på tätare klientmöten. För extern samverkan med Arbetsför­med­lingen, Försäkringskassan och vården har vissa lyckats utveckla samverkan, men i flera fall fanns fortsatta utmaningar.

Framgångsfaktorerna var:

• Intern samverkan och organisering mellan socialtjänst och arbetsmarknadsenhet med fokus på långsiktiga lösningar.
• Utvecklade arbetssätt och metoder med implementering av evidensbaserade arbetsmetoder.
• Kompetenshöjning och utbildning för socialsekreterare och handläggare med stärkt yrkesroll och förbättrad arbetsmiljö.
• Ökad brukarmedverkan för att öka delaktighet och mer anpassat stöd utifrån individuella behov.
• Tillgång till bättre statistik och analysverktyg.
• Strukturerat lärande och erfarenhetsutbyte.
• Ökat politiskt och organisatoriskt fokus på frågan.